Vad är propylen och butylenglykol och är de säkra?
Affiliate Disclosure: Jag får en liten provision för köp som görs via affiliatelänkar.
En av de vanligaste läsarförfrågningarna jag får är för ”giftiga” ingrediensfördelningar, så idag tittar jag på två ingredienser som ofta finns på ”undvik”-listor: propylen och butylenglykol.
Glykolerna i kemi är ingredienser som innehåller två OH-grupper (alkohol). Propylenglykol innehåller 3 kolatomer, medan butylenglykol är lite större och innehåller 4 kolatomer. I glykolerna är alkoholgrupperna knutna till olika kolväten.
Förvirrande nog kan namnen ”propylenglykol” och ”butylenglykol” hänvisa till flera lite olika ämnen, eftersom det finns ett fåtal val av kolatomer som OH-grupperna kan knytas till.
Propylenglykol hänvisar vanligen till propan-1,2-diol (tidigare känt som 1,2-propandiol). Den mindre vanligt förekommande propan-1,3-diolen kallas också ibland för propylenglykol, men i kosmetika kallas den vanligen för ”propandiol”. Propanediol har blivit mer populärt eftersom propylenglykol har varit på alla dessa bevakningslistor.
Det är en liknande historia för butylenglykol. ”Butylenglykol” betyder vanligtvis butan-1,3-diol, men ibland används det också för att hänvisa till den besläktade butan-2,3-diol.
Vad gör propylen- och butylenglykol i produkter?
Alkoholgrupper (OH) på ingredienser gör dem vanligtvis till bra fuktgivande fuktgivare som kan hålla kvar vatten och hålla huden eller håret återfuktat. Glycerin har till exempel nästan samma struktur som propylenglykol, men med ytterligare en alkoholgrupp. Både propylen- och butylenglykol är fuktgivande fuktgivare.
Propylen- och butylenglykol används också ofta i produkter som lösningsmedel. De är bra på att lösa upp ingredienser som inte är särskilt vattenlösliga. Detta innebär att du i slutändan får en mer effektiv produkt eftersom upplösta ingredienser kan spridas ut på huden bättre och tränga in. Dessutom kan de ha antimikrobiella effekter och öka effektiviteten hos konserveringsmedel.
Propylenglykol är lite vanligare i produkter än butylenglykol. Båda ingredienserna är vanligt förekommande i massor av produkter, till exempel serum, fuktkrämer, tandkräm, schampo och rengöringsmedel. De är ofta också de viktigaste ingredienserna (efter vatten) i sheet masks. De känns lite slemmiga och kladdiga.
Propylenglykol används också som frostskydd och i livsmedel (den omvandlas till mjölksyra när du äter den). Några hudtillstånd kan också behandlas med propylenglykol, bland annat seborrheisk dermatit och ichtyos.
Vad är det för fel på propylen- och butylenglykol?
Det finns en hel del anledningar till varför folk säger att du ska undvika propylen- och butylenglykol – låt oss ta en titt på dem.
”De är petroleumderivat”
Ordet ”petroleum” är ganska skrämmande för de flesta, eftersom det får dig att tänka på oljeutsläpp och giftigt avfall. Men många icke skrämmande kemikalier kan också härledas från petroleum – till exempel tillverkas nästan all plast av petroleum. Var något kommer ifrån säger inte mycket om dess giftighet.
Relaterat inlägg: Video:
”De används som frysskydd”
Frysskydd är ett ämne som sänker vattnets fryspunkt. Det ”skrämmande” frostskyddsmedel som orsakar förgiftning är etylenglykol, som är ungefär som propylen- och butylenglykol, men med bara två kolväten.
De tre ämnena liknar varandra på många sätt, eftersom de alla har två OH-grupper: de är alla färglösa vätskor och fungerar bra som lösningsmedel, och de fungerar alla som frostskyddsmedel. Men en något längre eller kortare kolkedja kan göra stor skillnad när det gäller toxicitet. 10 mL etanol (t.ex. i form av en shot tequila) är ganska roligt och njutbart för de flesta människor, men om man tar bort ett kol får man metanol, som är supertoxiskt – 10 mL kan göra dig blind.
Samma sak med glykolerna – etylenglykol är mycket giftigare än propylen- och butylenglykol.
”De är så farliga att arbetarna behöver mycket skydd för att hantera dem”
På några ställen varnar man för att arbetarna måste bära specialutrustning när de hanterar dessa kemikalier. Dessa varningar kommer från säkerhetsdatabladen (MSDS), där försiktighetsåtgärderna för hantering av råvaran anges. Men dessa varningar måste fånga upp de värsta scenarierna och gäller för mycket stora, mycket koncentrerade mängder av ämnet.
Säkerhetsdatabladets information låter skrämmande även för annars säkra ämnen. Till exempel får natriumklorid (bordssalt) skrämmande formuleringar som:
- En självständig andningsapparat bör användas för att undvika inandning av produkten
- Kan påverka beteende (muskelspasticitet/kontraktion, somnolens), sinnesorgan, ämnesomsättning och kardiovaskulärt system.
- Kan orsaka skadliga reproduktionseffekter och fosterskador hos djur, särskilt råttor och möss (fetotoxicitet, abort, muskuloskeletala abnormiteter och effekter på modern (effekter på äggstockar, äggledare)
Relaterat inlägg:
”De kan korrodera behållare av rostfritt stål – tänk vad de gör med ditt ansikte!”
Säkerhetsdatabladet säger också att glykolerna kan korrodera behållare av stål, vilket har fått en del människor att säga att ”om de kan korrodera stål, tänk vad de kan göra med din hud!”. Som tur är är vår hud inte av stål… eftersom vatten också fräter stål.
”De är penetrationsförstärkare”
Då propylen- och butylenglykol är penetrationsförstärkare som kan hjälpa andra ingredienser att tränga in i huden, står det i många listor över ”giftiga ingredienser” att de ökar penetrationen av andra giftiga ingredienser i blodet. Detta är tekniskt sett sant, men:
- Detta innebär att de också hjälper aktiva ämnen som du vill ha i huden att tränga in, och
- En hel del riktigt ointressanta saker är också penetrationsförstärkare, som vatten på huden från rengöring.
Relaterat inlägg: Allt om rengöring & Hur man väljer en mild rengöringsmedel
”De kan orsaka irriterande och allergiska reaktioner”
Här är det egentliga legitima problemet med propylen- och butylenglykol: i höga koncentrationer kan de vara irriterande, och i mycket sällsynta fall kan de orsaka allergiska reaktioner.
The Cosmetic Ingredient Review, som undersöker kosmetiska ingredienser, har funnit att både propylenglykol och butylenglykol är säkra när de används i produkter som är utformade för att inte vara irriterande – i allmänhet innebär detta att propylenglykol kan användas i produkter i en koncentration på upp till 50 % (även om de flesta produkter kommer att innehålla mindre än 20 %), medan butylenglykol kan användas rent utan större problem.
Propylenglykol är lite mer irriterande än butylenglykol. Föga förvånande har det visat sig att irritation med propylenglykol är värre när produkten appliceras och sedan täcks till, och även på trasig hud.
Det är också möjligt att ha en riktig allergi mot propylen- och butylenglykol, där immunförsvaret triggas av dem, men det verkar vara extremt sällsynt. Att vara allergisk mot propylenglykol betyder inte nödvändigtvis att man blir allergisk mot butylenglykol.
Relaterat inlägg: Bör du undvika parabener? Vetenskapen
Är propylen- och butylenglykol värda att oroa sig för?
Även EWG, som brukar vara ganska skräckinjagande och kemofobisk, rankar endast propylenglykol på 3 på sin ”faroskalan” och butylenglykol på 1.
Om du är känslig för propylen- eller butylenglykol kommer du att märka att produkter med stora mängder kan få din hud att klia och irritera, och du kommer att vilja undvika dem. But otherwise, they’re very safe ingredients.
This post contains affiliate links – if you decide to click through and support Lab Muffin financially (at no extra cost to you), thank you! For more information, see Disclosure Policy.
