1

Den nya studien avslöjar den optimala viktökningen för kvinnor som skulle ge dem en balanserad risk för att få ett mycket litet eller mycket stort barn. Resultaten kommer att göra det möjligt för vårdgivare att ge sina patienter mer personliga rekommendationer. Teamet har utvecklat en online-kalkylator som kan ge kvinnor råd om deras ideala viktökning för det säkraste förlossningsresultatet, baserat på forskningen.

”Resultaten av vår forskning ger en lösning på den gåta som påverkar de 135 miljoner graviditeter per år på den här planeten”, säger huvudförfattaren dr Pierre-Yves Robillard. ”Kvinnor vill veta vilken optimal viktökning de bör ha för att föda sitt barn på ett så säkert sätt som möjligt, och deras mödravårdspersonal vill veta vilka råd de kan ge kvinnor under hela graviditeten. Även om våra resultat visar att rekommendationerna är bra för kvinnor med normal vikt, har vi visat att de inte är idealiska för mycket underviktiga och mycket överviktiga kvinnor.”

Det finns en stark koppling mellan mammans och barnets vikt: mycket underviktiga mödrar tenderar att få mindre barn – så kallade SGA-bebisar (Small for Gestational Age) – och sjukligt överviktiga mödrar tenderar att få fler LGA-bebisar (Large for Gestational Age). Dessa barn löper större risk att drabbas av sjukdomar som hjärtinfarkt, högt blodtryck, fetma och diabetes i vuxen ålder än barn som föds med normalvikt.

För att se till att barnen får en så säker förlossning och ett så hälsosamt liv som möjligt finns det riktlinjer som rekommenderar en idealisk viktökning under graviditeten baserat på kroppsmasseindex (BMI). Dessa riktlinjer, som fastställdes av USA:s Institute of Medicine 2009, har varit föremål för en del kontroverser: i länder där kvinnor i allmänhet är mindre, som Japan och Korea, har vårdgivare föreslagit att viktökningen i den nedre änden av spektrumet inte är tillräcklig. Med den ökande belastningen av fetma i många länder har det föreslagits att mycket överviktiga kvinnor faktiskt bör gå ner i vikt under graviditeten.

För att testa dessa påståenden genomförde dr Robillard och hans forskargrupp en 16,5-årig observationsstudie. De registrerade BMI före graviditeten, viktökning och barnets vikt hos 52 092 kvinnor som födde barn till fullgången graviditet. Det första resultatet var att endast kvinnor med ett normalt BMI hade en balanserad risk att få en SGA- eller LGA-baby (båda 10 procents risk); de kallar denna övergångspunkt för Maternal Fetal Corpulence Symbiosis (MFCS).

De tittade sedan på hur denna MFCS förändrades med BMI och viktökning under graviditeten. De fastställde för varje BMI-kategori vad den optimala viktökningen bör vara för att få en balanserad risk för att få ett SGA- och LGA-barn. Detta visade att även om de nuvarande rekommendationerna är korrekta för kvinnor med ett normalt BMI, är de inte korrekta för underviktiga eller överviktiga kvinnor.

Enligt studien bör en kvinna med ett BMI på 17 öka på cirka 22 kg i stället för de rekommenderade 12,5-18 kg. En överviktig kvinna med ett BMI på 32 bör öka 3,6 kg i stället för de rekommenderade 5-9 kg. Och en mycket överviktig kvinna med ett BMI på 40 bör faktiskt förlora 6 kg.

”Vi blev förvånade över att hitta ett sådant linjärt samband mellan BMI, viktökning och MFCS”, säger dr Robillard. ”Resultaten kommer i hög grad att underlätta ett individuellt tillvägagångssätt när man ger råd till kvinnor om deras optimala viktökning under graviditeten utan att behöva placera dem i fasta kategorier – med hjälp av den ekvation vi upptäckte är det möjligt att ge specifika råd baserat på kvinnans exakta BMI.”

Resultaten har redan lett till en online-kalkylator (på franska) där en kvinna kan skriva in sin längd och vikt för att få en specifik rekommendation för sin optimala viktökning, baserat på forskningsresultaten. Detta skulle kunna utvecklas till en app för kvinnor och deras vårdgivare.