34.1E: Matsmältningssystemet: Munnen och magsäcken

Munhålan

Munhålan, eller munnen, är den plats där maten kommer in i matsmältningssystemet. Maten bryts till mindre partiklar genom masticering, tuggning med tänderna. Alla däggdjur har tänder och kan tugga sin mat.

image
Figur \(\PageIndex{1}\): Matsmältningen börjar i munhålan: Matsmältningen börjar i a) munhålan. Maten masticeras av tänderna och fuktas av saliv som utsöndras från (b) spottkörtlarna. Enzymer i saliven börjar smälta stärkelse och fett. Med hjälp av tungan flyttas den resulterande bolusen in i matstrupen genom att svälja.

Den omfattande kemiska processen för matsmältningen börjar i munnen. När maten tuggas blandas saliv, som produceras av spottkörtlarna, med maten. Saliv är en vattnig substans som produceras i munnen hos många djur. Det finns tre stora körtlar som utsöndrar saliv: parotidkörteln, submandibularkörteln och sublingualkörteln. Saliven innehåller slem som fuktar maten och buffrar matens pH-värde. Saliv innehåller också immunoglobuliner och lysozymer, som har en antibakteriell verkan som minskar karies genom att hämma tillväxten av vissa bakterier. Dessutom innehåller saliven ett enzym som kallas salivamylas som påbörjar omvandlingen av stärkelse i maten till en disackarid som kallas maltos. Ett annat enzym, lipas, produceras av cellerna i tungan. Det tillhör en klass av enzymer som kan bryta ner triglycerider. Lingual lipas påbörjar nedbrytningen av fettkomponenter i maten. Tuggningen och fuktningen som sker med hjälp av tänderna och saliven formar maten till en massa som kallas bolus och som ska sväljas. Tungan hjälper till att svälja genom att flytta bolus från munnen till svalget. Svalget mynnar ut i två passager: luftstrupen, som leder till lungorna, och matstrupen, som leder till magsäcken. Luftrörets öppning, glottis, täcks av en brosklapp, epiglottis. När man sväljer stänger epiglottis glottis och låter maten passera in i matstrupen, inte i luftstrupen, vilket förhindrar att maten når lungorna.