5 anledningar till att behålla elektorskollegiet

Förvaltningsskollegiets framtid debatteras efter presidentvalen 2000 och 2016 då vinnaren av den folkliga omröstningen förlorade elektorskollegiets röstning och därmed valet.

Förespråkare av institutionen pekar på dess funktionalitet, uthållighet och traditioner som värdefulla egenskaper. Electoral College ses också som en viktig del av de kontroller och balanser som är grundläggande för det amerikanska politiska systemet.

De följande fem skälen för att behålla Electoral College används av dess försvarare.

Bevara den amerikanska federalismen

Ett viktigt argument för att behålla Electoral College är att processen är en integrerad del av USA:s federalistiska filosofi. Federalism innebär att befogenheterna sprids mellan federala, delstatliga och lokala myndigheter snarare än en stark centralregering. Electoral College är inskrivet i den amerikanska konstitutionen, men delstaterna får bestämma hur elektorerna ska väljas ut. Små och stora delstater har sin röst i varje presidentval baserat på varje delstats folkliga röster.

Allen Guelzo hävdade i National Affairs att ett avskaffande av Electoral College skulle öppna andra institutioner för reformer. Han föreslog att en översyn av federalismen skulle eliminera behovet av den amerikanska senaten eftersom senatorerna representerar hela delstater i stället för enskilda väljare. Guelzo påpekade också att delstatsregeringarna skulle förlora sitt inflytande över nationella angelägenheter eftersom elektorsrösterna erbjuder enheter med inflytande i valen.

Guelzo menade att ett avskaffande av Electoral College skulle lämna USA öppet för röriga parlamentariska val.

Tradition av långsamma men stabila institutioner

Förespråkare för Electoral College harkar tillbaka till de överläggningar som gjordes vid de konstitutionella konventen om den nya nationens politiska processer. Charles Fried, professor i juridik vid Harvard, hävdar att delstaterna fungerar som spridare och filter i den nationella politiken. Valmansblocken per region går fram och tillbaka beroende på regionala förändringar och partiernas ställningstaganden. Dessa förändringar sker under årtionden av val snarare än att de pendlar från val till val. Fried menar att elektorskollegiet har överlevt politiska stridigheter, inbördeskrig och andra förändringar eftersom det representerar statens intressen och skyddar mot utåtagerande rörelser.

Guelzo tillägger att den amerikanska konstitutionens kontrollmekanismer innebär att det inte är meningen att den amerikanska regeringen ska röra sig snabbt. Den verkställande, lagstiftande och dömande makten anstränger sig mycket för att begränsa överdriven makt hos sina respektive grenar. Varje amerikansk senator innehar sitt ämbete i sex år, vilket ger tillräckligt med tid för att genomföra politik utan att ofta behöva söka mandat.

Guelzo säger att nationens grundare inkluderade avsiktliga institutioner för att kontrollera den tidiga impulsen mot en rörig och ineffektiv direktdemokrati.

Uppmuntra till nationella kampanjer

Förespråkare av den nuvarande valprocessen säger att den tvingar kandidater till verkligt nationella kampanjer. Juristen Richard Posner talade om elektorskollegiets roll när det gäller att välja ”allas president” i en artikel i Slate från 2012. Han menade att det är omöjligt för den som leder i valmanskåren att vinna tillräckligt många stater i en region för att erövra presidentposten. Väljare i olika regioner behöver inte oroa sig för att en kandidat som bara talar till en liten grupp stater ska bli deras nations statschef. Posner menade också att elektorskollegiet tvingar presidentkandidater och partier att utveckla nationell attraktionskraft genom att bedriva kampanjer i hårt omtvistade delstater runt om i landet.

Senior Fellow Ronald Rotunda vid Cato Institute skrev en uppsats där han noterade det inflytande som elektorskollegiet ger små delstater och rasistiska minoriteter. District of Columbia och sju delstater har tre elektorsröster vardera, vilket innebär att de kan fungera som avgörande röster i nära presidentval. Rotunda hävdade att väljarna i dessa delstater skulle ignoreras helt utan elektorskollegiet.

Han hävdade också att svarta och latinamerikanska väljare drar till sig uppmärksamhet från nationella kandidater eftersom de tenderar att bo i stora delstater med betydande antal elektorsröster.

Klar och avgörande resultat

På en MIT-konferens om elektorskollegiet 2008 sade Judith Best, professor vid SUNY Cortland, att ett presidentval med folklig röstning skulle skapa kaos på grund av en ”50 Floridas”-situation. Best hänvisade till det omstridda dödläge som ägde rum i Florida efter presidentvalet 2000. Förespråkare för att behålla elektorskollegiet pekar ofta på osäkerheten kring stämningar och omräkningar i samband med en modell med populärröstning.

Posner drog slutsatsen att marginalerna i elektorsrösterna tenderar att överstiga marginalerna i populärrösterna för vinnande presidentkandidater. Han sade att delstaternas röstblock gör att oavgjorda resultat är sällsynta och att folkomröstningen förblir en informell kontroll av impopulära presidenter. Posner konstaterade också att ett val med folkomröstning troligen skulle kräva en mekanism för uttagningar i de fall då ingen kandidat får en majoritet av rösterna. Han nämnde valen 1968 och 1992 som exempel där avsaknaden av en folklig röstmajoritet skulle leda till allvarliga frågor om presidentens mandat utan elektorskollegiet.

Peter Wallison vid American Enterprise Institute följde Posners tråd genom att argumentera för elektorskollegiet som ett medel för presidentens legitimitet. Wallison skrev att elektorsrösterna skapar en majoritetsvinnare i varje val, vilket besparar nationen perioder av konstitutionella kriser. Han föreställde sig ett scenario under ett system med folkomröstning där enskilda problempartier fyller valsedlarna och delar presidentrösterna.

Wallison drog slutsatsen att elektorskollegiet är en elegant lösning på legitimitetsfrågan som inte kräver författningsändringar och partiledarstrider.

Pitfalls of Popular Vote

Många argument för att behålla elektorskollegiet sticker hål på argumenten som framförs för val med folkomröstning. Guelzo är en av många förespråkare som påpekar att USA är en konstitutionell republik snarare än en demokrati. Han bemöter också argumenten för konceptet en person, en röst genom att konstatera att konceptet kommer från ett beslut i USA:s högsta domstol snarare än från en författningsbestämmelse.

Kort sagt, förespråkarna ser elektorskollegiet som det legitima tillvägagångssättet för presidentval baserat på landets ursprung.

H Heritage Foundation publicerade 2004 en uppsats som bland annat presenterade elektorskollegiet som en brandvägg mot bedrägerier. I det nuvarande systemet har ett litet antal falska röster ingen inverkan på resultatet av ett presidentval. Electoral College förhindrar systematiskt bedrägeri genom att sprida falska röster över flera delstater. I uppsatsen hävdades också att marginalen för omräkningar, stämningar och frågor om legitimitet skulle öka utan filtret av elektorsröster.

Fried gav också ett svar till kritiker av elektorskollegiet som vill ha direkta demokratiska val till president. Han konstaterade i New York Times att USA:s demokratiska impulser motsvaras av demokratiska processer på lokal och delstatsnivå. Väljarna i varje delstat väljer sina skolstyrelseledamöter, stadsfullmäktigeledamöter och delstatliga lagstiftare. Balansen mellan direktdemokrati på lokal nivå och ett system med röstblock på nationell nivå är kärnan i federalismen, enligt anhängarna av Electoral College.