5. Synen på partiernas ståndpunkter i frågor, ideologier
Republikaner och demokrater ser få gemensamma nämnare mellan de två partierna när det gäller frågor, idéer och ideologi. Majoriteten av partivännerna säger att republikanernas och demokraternas politiska ståndpunkter skiljer sig mycket åt, och varken republikaner eller demokrater säger att det andra partiet har många bra idéer.
I allmänhet håller både republikaner och demokrater med om det egna partiets politik. Överenskommelsen inom partiet sträcker sig till specifika frågor, t.ex. politik för att hantera ekonomi, hälsovård och invandring.
Det finns dock några områden – klimatförändringar för republikanerna och politik för att hantera ISIS för demokraterna – där en något mindre majoritet av partisterna säger att de är överens med det egna partiets strategi. Även då är det få som instämmer med det andra partiet i dessa frågor.
Totalt säger ungefär sju av tio republikaner (71 %) och demokrater (70 %) att de i allmänhet instämmer med det egna partiets ståndpunkter nästan alltid eller mer än hälften av gångerna. En ännu större majoritet – 84 % av republikanerna och 82 % av demokraterna – är oense med det andra partiets ståndpunkter åtminstone för det mesta.
De flesta republikaner och demokrater är också överens med det egna partiets politik i en rad specifika frågor, bland annat ekonomi, invandring, hälsovård och politiken för att hantera den militanta islamiska gruppen i Irak och Syrien.
Andelen som instämmer med det egna partiet varierar dock beroende på fråga, och mönstren för instämmandet skiljer sig åt inom de två partierna.
Republikaner är mindre benägna att säga att de instämmer med det egna partiets ståndpunkter när det gäller klimatförändringarna och abort än vad de är att säga detta om andra viktiga frågor. Totalt sett instämmer 65 % i hög grad eller i viss mån med det republikanska partiets politik i fråga om abort och 59 % säger att de instämmer med partiets strategi för att hantera klimatförändringarna. Däremot instämmer en större majoritet av republikanerna med sitt partis ståndpunkter när det gäller olaglig invandring (82 %), ekonomi (80 %) och vapenpolitik (80 %).
Av demokraterna är andelen som instämmer med sitt partis politik för att hantera ISIS (67 %) mindre än den andel som instämmer med det demokratiska partiets hållning i frågor som hälso- och sjukvård (84 %), ekonomi (81 %) och klimatförändringar (80 %).
Det finns få tecken på att det andra partiets ståndpunkter är attraktiva för republikaner eller demokrater, till och med i de frågor där man är relativt oenig med det egna partiet.
Till exempel, medan blygsamma 59 % av republikanerna instämmer i det egna partiets ståndpunkter i fråga om klimatförändringarna, är det bara 9 % som säger att de instämmer i det demokratiska partiets politik i denna fråga; en mycket större andel (29 %) säger att de inte instämmer i något av partierna i denna fråga. På samma sätt säger 23 % av demokraterna att de inte håller med om någondera partiets politik för att hantera ISIS, jämfört med endast 7 % som håller med om GOP:s politik (67 % av demokraterna håller med sitt eget parti i frågan).
För republikanerna är den starka överensstämmelsen med det egna partiet mest koncentrerad på frågorna om vapenpolitik, olaglig invandring och politik för att hantera ISIS.
Mer än hälften av republikanerna instämmer i hög grad med det republikanska partiets politik när det gäller vapen (57 %), olaglig invandring (54 %) och ISIS (54 %). Den starka instämmandegraden är lägre i andra frågor – t.ex. ekonomi (44 %) och hälsovård (42 %) – men den totala instämmandegraden i dessa frågor är jämförbar med den i fråga om vapenpolitik, invandring och ISIS.
Demokraterna uttrycker de högsta nivåerna av stark instämmandegrad med det egna partiet i olika frågor jämfört med republikanerna.
Totalt säger 48 % av demokraterna att de instämmer helt och hållet med det demokratiska partiets ståndpunkter i fråga om hälsovård och abort, och 47 % säger att de instämmer helt och hållet med sitt parti i fråga om klimatförändringar.
Bara 29 % av demokraterna säger att de instämmer helt och hållet med sitt partis politik för att ta itu med ISIS, medan 37 % instämmer i viss mån.
Och även om republikaner och demokrater uttrycker olika nivåer av samförstånd med sitt eget parti i specifika frågor är det totala antalet frågor där de uttrycker samförstånd med sitt eget parti liknande.
Omkring sju av tio republikaner (71 %) och demokrater (72 %) instämmer med sitt eget parti i minst fem av de sju frågor som ställdes till alla respondenter i undersökningen (med undantag för budgetunderskottet och klyftan mellan rika och fattiga); omkring fyra av tio instämmer med sitt eget parti i alla sju frågor (38 % respektive 42 %). Relativt få republikaner (18 %) eller demokrater (18 %) instämmer med sitt parti i tre eller fyra av frågorna, och bara 11 % av båda partierna instämmer i färre än tre frågor.
De känslor som republikaner och demokrater uttrycker om medlemmar av det andra partiet är nära kopplade till deras nivåer av instämmande i frågor med sitt parti. De som är överens med sitt parti i ett större antal frågor är mer benägna än de som är överens med sitt parti i färre frågor att ge medlemmar av sitt eget parti varma betyg; de är också mer benägna att ge medlemmar av det andra partiet kalla betyg på en termometerskala från 0 till 100.
Nästan sju av tio demokrater (69 %) och åtta av tio republikaner (79 %) som håller med det egna partiet i alla frågor säger att de har en kall syn på medlemmar av det andra partiet. Däremot är det betydligt färre demokrater (32 %) och republikaner (34 %) som håller med sitt parti i färre än tre frågor som uttrycker kalla känslor för medlemmar av det andra partiet.
På samma sätt uttrycker 78 % av de republikaner som håller med sitt parti i alla sju frågor varma känslor för andra republikaner, jämfört med bara 30 % av de republikaner som håller med sitt parti i färre än tre frågor. Mönstret är liknande bland demokraterna: 88 % av dem som i alla frågor instämmer med det demokratiska partiet har varma känslor för andra demokrater. Bland demokrater som håller med sitt eget parti i endast ett fåtal frågor är det bara 47 % som har en varm syn på demokraterna.
Större instämmande i partiets ståndpunkter bland politiskt engagerade
Republikaner och demokrater som är mycket engagerade i politiken är mer benägna att hålla med om sitt eget partis ståndpunkter i frågor än de som är mindre engagerade.
Av de republikaner som är mycket engagerade i politiken (regelbundna väljare som arbetar frivilligt eller bidrar till politiska ändamål) säger 88 procent att de instämmer i det republikanska partiets ståndpunkter i minst fem av sju viktiga frågor. Republikaner med medelhögt eller lågt politiskt engagemang är mindre benägna att uttrycka att de instämmer med sitt eget parti i dessa frågor (72 % respektive 60 %).
Det samma förhållandet mellan politiskt engagemang och instämmande i frågor inom partiet ses bland demokrater. Nio av tio mycket engagerade demokrater instämmer med sitt eget parti i de flesta av de sju frågorna, jämfört med 72 % av demokrater med medelhögt politiskt engagemang och 63 % av demokrater med lågt politiskt engagemang.
Mer politiskt engagerade republikaner och demokrater är också mer benägna än de mindre engagerade att se stora skillnader mellan de två partiernas politik och att säga att det andra partiet nästan inte har några bra idéer.
Hur olika är de republikanska och demokratiska partiernas politik?
Folket ser en tydlig skillnad mellan de republikanska och demokratiska partiernas politiska ståndpunkter: Ungefär hälften (51 %) säger att de två partiernas ståndpunkter är mycket olika, medan ytterligare 34 % säger att de är ganska olika. Bara 14 % säger att de antingen inte alls eller inte alls skiljer sig åt.
Partister är särskilt benägna att se att de två partierna har olika åsikter: 60 % av republikanerna och 62 % av demokraterna säger att partierna har mycket olika politiska ståndpunkter.
Däremot ser de som säger att de lutar åt ett parti, men inte identifierar sig med det, mer blygsamma skillnader mellan de två partierna. Ungefär fyra av tio republikaner (41 %) och demokrater (40 %) som lutar åt republikanerna och demokraterna anser att republikanernas och demokraternas politiska ståndpunkter skiljer sig mycket åt.
Republikaner och demokrater anser inte heller att det finns så många bra idéer från det andra partiet. Bland demokraterna säger bara 21 procent att det republikanska partiet har antingen många eller några bra idéer. 43 procent säger att det har några få och 34 procent säger att det nästan inte har några bra idéer. Republikanernas syn på det demokratiska partiets idéer är lika skeptisk: Endast 16 procent säger att det demokratiska partiet har många eller några bra idéer, medan 40 procent säger att det har några få och 43 procent säger att det nästan inga har.
För många innebär politisk kompromiss att deras parti får mer
De flesta partimedlemmar säger att när det gäller hur demokrater och republikaner ska ta itu med de viktigaste frågorna som länet står inför, ska deras parti få mer ut av överenskommelsen.
På en skala från 0 till 10, där 10 betyder att deras parti får allt det vill ha och 0 betyder att det andra partiet får allt det vill ha, anser ungefär sex av tio i båda partierna (58 % av republikanerna, 62 % av demokraterna) att deras sida borde få mer i de viktigaste frågorna som landet står inför. Ungefär tre av tio republikaner (29 %) och demokrater (27 %) säger att båda partierna bör få ungefär hälften av vad de vill ha (en 5 på skalan).
Partister med kallare känslor för det andra partiet är mer benägna att säga att deras egen sida bör få mer. Bland republikaner säger 44 procent av dem som känner sig neutrala eller varma mot demokraterna att deras eget parti bör få mer än hälften av vad de vill ha när det gäller viktiga frågor som landet står inför. Denna andel stiger till 62 % av de republikaner som ger demokraterna ett ganska kallt omdöme och 69 % av dem som ger demokraterna ett mycket kallt omdöme.
Det samma mönstret är tydligt bland demokraterna. Bland dem som ger republikanerna ett mycket kallt betyg säger 71 % att demokraterna borde få mer i partipolitiska uppgörelser. 69 % av dem som ger republikanerna ett mycket kallt betyg säger samma sak. En mindre andel (48 %) av dem som ger republikanerna ett neutralt eller varmt betyg säger att deras eget parti bör få det mesta av vad det vill ha.
Kontrasterande uppfattningar om partiernas ideologier
Republikaner och demokrater tenderar att betrakta motståndarpartiet som mycket ideologiskt, samtidigt som de betraktar sitt eget parti som mindre ideologiskt.
På en 11-gradig skala där 10 är mycket liberal och 0 är mycket konservativ använder 34 % av demokraterna det mest konservativa alternativet för att beskriva det republikanska partiets ideologi. Hela 58 % av demokraterna väljer en av de tre mest konservativa punkterna för att beskriva det republikanska partiets ideologi.1
Och även om de flesta republikaner (71 %) beskriver sitt parti som konservativt (0-4 på skalan), väljer bara 11 % av republikanerna det mest konservativa alternativet. Ungefär en tredjedel av republikanerna ger sitt parti en av de tre mest konservativa punkterna (36 %), medan ungefär lika många (35 %) ger sitt parti ett konservativt betyg som ligger närmare mittpunkten (3 eller 4). Bara 16 % väljer skalans mittpunkt (5) och bara ungefär en av tio (11 %) placerar sig på den liberala sidan av skalan.
Ett liknande mönster syns i synen på det demokratiska partiets ideologi. Hela 45 % av republikanerna väljer det mest liberala alternativet för att beskriva det demokratiska partiet, och nästan sju av tio republikaner (68 %) använder en av de tre mest liberala punkterna på skalan (8, 9 eller 10) för att beskriva partiet.
Demokraterna har en mer jämnt fördelad syn på sitt partis ideologi. Bara 13 % ger det den mest liberala poängen på skalan och bara en tredjedel (33 %) beskriver partiets ideologi med en av de tre mest liberala poängen på skalan. Ungefär tre av tio demokrater (31 %) ger sitt parti ett liberalt betyg som ligger närmare mitten (6 eller 7), och 18 % placerar sitt partis ideologi i mitten av skalan (5). 17 % placerar sig själva på den konservativa sidan av skalan.