6 exempel på falska dikotomier och hur du kan motverka dem
Det kan finnas affilierade länkar på den här sidan, vilket innebär att vi får en liten provision för allt du köper. Som Amazon Associate tjänar vi på kvalificerade köp. Gör din egen research innan du gör ett köp på nätet.
In 2001 citerades den dåvarande presidenten George W. Bush när han gjorde följande uttalande inför kongressen som svar på attackerna den 11 september 2001:
”Varje nation, i varje region, har nu ett beslut att fatta. Antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna.”
Under tiden sedan dess har president Bush kritiserats för sin allt-eller-inget-syn på geopolitik. Hans påstående har med rätta presenterats som ett exempel på en falsk dikotomisk felbedömning.
Falska dikotomier är ett särskilt otäckt logiskt felsteg som är vanligt förekommande i den vardagliga diskursen. Falska dikotomier – som också kallas falska dilemman eller antingen-eller-felskäl – är ett slags felsteg i resonemanget. Falska dikotomier beror på att man antar att en viss situation eller ett visst problem har två ömsesidigt uteslutande sätt eller lösningar och ignorerar ett potentiellt tredje alternativ.
Falska dilemman beror på vår tendens att tänka svartvitt och används ofta retoriskt för att på ett otillåtet sätt stärka ens ståndpunkt. I dag ska vi ta upp grunderna för denna felaktiga form av resonemang, presentera några exempel på falska dikotomier och tala om hur man kan bemöta den här typen av argument.
(Sidanmärkning: Ett annat positivt sätt att förbättra sitt liv är att läsa och lära sig något nytt varje dag. Ett bra verktyg för att göra detta är att ansluta sig till över 1 miljon andra och börja dagen med de senaste GRATIS, informativa nyheterna från den här webbplatsen.)
Vad är falska dikotomier?
En falsk dikotomi uppstår när en person presenterar två alternativ som utesluter varandra i samband med ett argument. Låt oss återgå till det falska resonemanget från George Bush som vi inledde med:
”Varje nation, i varje region, har nu ett beslut att fatta. Antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna.”
Detta argument är en falsk dikotomi eftersom det presenterar två alternativ som utesluter varandra när det faktiskt finns andra möjligheter. Bush framför det felaktiga argumentet att alla nationer som inte delar hans administrations hårda hållning mot terrorism i själva verket är terroristsympatisörer. Detta är dock ett omotiverat antagande. Det är fullt möjligt för en person att både vara emot terrorism och inte hålla med om Bush-administrationens drakoniska politik i frågan.
Det faktum att argumentet ignorerar en tredje möjlighet är just det som gör det till en falsk dikotomi. Falska dikotomier är logiska felsteg eftersom de presenterar två ömsesidigt uteslutande alternativ som de enda möjliga alternativen. Argument för falska dilemman döljer det faktum att det kan finnas alternativa möjligheter som skiljer sig från något av de presenterade alternativen.
Logisk form för ett falskt dilemma-fel
Ett falskt dikotomi-argument har en ganska enkel logisk form:
- ”Antingen är X sant eller så är Y sant”
- ”X är inte sant”
- ”Så Y måste vara sant”
Falska dilemman har stora likheter med disjunktiva syllogismersom är en giltig form av filosofiska argument, vilket är en av anledningarna till att de kan vara svåra att upptäcka om man inte är försiktig. De ser ut som logiskt sunda argument men är i själva verket inte det.
Falska dilemman är informella felsteg, så deras brister kan inte förklaras enbart av deras logiska form. Falska dikotomier gör ett eller båda av två mycket viktiga antaganden om argumentets utgångspunkter.
- De två alternativen presenteras som kollektivt uttömmande: Två påståenden är kollektivt uttömmande om och endast om dessa två påståenden täcker alla möjligheter. När det gäller falska dikotomiargument presenteras två alternativ som kollektivt uttömmande när de i själva verket inte är det. Falska dikotomiargument ignorerar alternativa möjligheter.
- De två alternativen presenteras som ömsesidigt uteslutande: Två påståenden sägs vara ömsesidigt uteslutande om och endast om det är omöjligt att båda är sanna samtidigt. Vid falska dilemman presenteras de två alternativen som om de är ömsesidigt uteslutande när de kanske inte är det. Det kan vara möjligt att båda hornen i det falska dilemmat är sanna samtidigt.
Retoriken i falska dikotomier
Falska dilemman används ofta på ett retoriskt sätt för att få en persons argument att verka starkare än vad det är. Falska dikotomiargument blir använda som ett sätt att skymma mittfältet i en debatt och övertyga publiken om att ens ståndpunkt är den enda rimliga åsikten. En person kan till exempel hävda att du måste tro på antingen deras åsikt eller en alternativ absurd åsikt. De hävdar sedan att förnekandet av deras åsikt nödvändigtvis innebär att man måste acceptera den absurda åsikten.
Falska dikotomier används också som ett sätt att avfärda en persons åsikt genom att hävda att den måste leda till en av två absurda situationer. En person kan till exempel hävda att motståndarens åsikt tvingar dem att tro på antingen A eller B, där A och B är absurda möjligheter. Argumentet är felaktigt om det ignorerar en tredje möjlighet som varken är A eller B.
I den meningen har falska dikotomier många gemensamma drag med en falsk halmgubbe. De är ofta en följd av att en person reducerar sin motståndares åsikt till en absurd karikatyr som ett sätt att kontrastera den mot sin egen åsikt som låter rimlig i jämförelse.
6 exempel på falska dikotomier
Immigration
Argument: ”Vi bör inte stödja invandrare eller ge dem tillgång till sociala tjänster och gratis saker. Varför ska vi hjälpa invandrare när det finns hemlösa amerikaner på gatorna?”
Motargument: Detta argument ger upphov till en falsk dikotomi eftersom det framställer frågan som om de enda två uteslutande möjligheterna är att ge socialt stöd till invandrare eller till infödda medborgare. Att utöka det sociala stödet till fattiga invandrare och att utöka det sociala stödet till fattiga infödda amerikaner är naturligtvis kompatibla handlingsalternativ. Det är möjligt att hjälpa de två grupperna av människor samtidigt. Argumentet är felaktigt eftersom det antyder att beslutet om vem man ska hjälpa är ett antingen-eller-val och att valet av det ena nödvändigtvis utesluter det andra.
Vetenskap vs religion
Människor stöter ofta på falska dilemman i samband med debatter kring vetenskap och religion.
Argument: ”Man kan inte både tro på vetenskap och vara religiös. Om du tror på vetenskapen måste du förkasta religionens och den religiösa erfarenhetens påståenden.”
Motargument: Detta argument presenterar ett falskt dilemma eftersom det framställer tro på vetenskap och tro på religion som uteslutande och oförenliga. Tanken är att en person inte kan ha både vetenskaplig och religiös tro på grund av motsägelser. Även om det är sant att vissa specifika vetenskapliga och religiösa påståenden står i konflikt med varandra (t.ex. jordens ålder) är det möjligt att vissa uppfattningar om vetenskap och religion är förenliga med varandra. Valet mellan de två är inte nödvändigtvis ömsesidigt uteslutande.
Det är till exempel möjligt att både tro att Gud skapade universum och att universum fungerar enligt naturlagar som kan upptäckas av vetenskapen. Gud kunde bara ha varit den entitet som skapade dessa lagar som styr universum. Flera stora vetenskapsmän var trots allt ganska religiösa själva.
Skatter
Argument: ”Vi kan inte vara för någon beskattning. I själva verket är situationen ganska enkel. Antingen är man för frihet och inga skatter eller så är man en kommunist som vill införa tyranni och terror.”
Motståndare: Detta argument är ett exempel på en falsk dikotomi eftersom det framställer frågan som om de enda två möjliga situationerna är en situation med inga skatter alls (och därmed maximal ”frihet”) och en brutal kommunistisk regim som inte tillåter personlig egendom.
Vid närmare granskning är det ganska uppenbart att valet mellan skatter och privat egendom inte utesluter varandra. Det är fullt möjligt att både vara för frihet och tycka att vi bör ha vissa former av beskattning. Argumentet presenterar dilemmats horn som om det finns ett allt eller inget val mellan absolut frihet och förkrossande tyranni.
Detta särskilda argumentationsmönster om beskattning kombineras ofta med en falskhet i fråga om glidande sluttningar med stor retorisk effekt. I båda fallen kan argumentet vederläggas genom att påpeka att en balans mellan beskattning och privat egendom har varit hur i princip varje enskilt samhälle i historien har fungerat.
Politik
Som fallet är med i stort sett varenda logisk villfarelse som finns, finns falska dikotomier överallt inom politiken. Här är en som är relevant för samtida händelser.
Argument: ”Man kan inte kalla sig Israel allierad med Israel och samtidigt kritisera deras interaktioner med Palestina. Om du kritiserar nationen Israel gör det dig antisemitisk och innebär att du alltid stöder terrorister.”
Motståndare: Det här argumentet presenterar en falsk dikotomi eftersom det hävdar att de enda två möjligheterna är att antingen helt och hållet acceptera Israels militära närvaro och verksamhet utan att ifrågasätta den eller att avslöja sig själv som antisemit.
Det är fullt möjligt att på ett legitimt sätt kritisera en viss nations militära verksamhet utan att vara fördomsfull mot dess invånare. Det är möjligt att inte hålla med om Israels politik och ändå stödja dem på andra sätt. Samtidigt är det på samma sätt inte samma sak att kritisera aktioner från palestinska militanter som att svära trohet till Israel. Det finns utrymme för alternativa möjligheter i dessa scenarier.
Beslutsfattande
Falska dikotomier färgar vårt beslutsfattande hela tiden. Här är ett exempel som du kanske har stött på i din vardag.
Argument: ”Du borde verkligen följa med oss till en bar ikväll. Annars kommer du bara att sitta hemma och vara uttråkad hela kvällen och göra ingenting.”
Motståndare Detta argument presenterar ett falskt dilemma genom att anta att de enda två alternativen är att gå ut eller att sitta hemma ensam och vara uttråkad hela kvällen. Detta är dock ett omotiverat påstående; det finns gott om andra saker du kan göra än att gå ut på en bar eller sitta ensam hemma.
Detta exempel är ganska fånigt, men det illustrerar en viktig punkt om hur svartvitt tänkande kan grumla vårt omdöme. Om vi oavsiktligt glider in i ett falskt dilemma-tänkande hindrar vi oss från att tänka utanför boxen och hitta nya lösningar på våra problem. Att tänka i termer av falska dikotomier begränsar på konstgjord väg våra alternativ och åtgärder.
Natur vs. fostran
Argument: ”Allt som är utmärkande för din person beror på din genetik. Alla fysiska och mentala fakta om en person är beroende av dennes DNA, så karaktärsdrag och andra egenskaper är en fråga om natur, inte uppfostran.”
Motargument: Detta är ett extremt vanligt argumentationsmönster som även professionella biologer faller in i ibland. Argumentet kan betraktas som en falsk dikotomi eftersom det utgår från att mänskliga karaktärsdrag måste härröra från antingen naturen (t.ex. DNA och genetik) eller fostran (t.ex. miljö).
Dikotomin mellan natur och fostran är falsk. En persons miljö och genetik interagerar på sömlösa och ömsesidiga sätt, så det är felaktigt att säga att en viss egenskap är ett strikt resultat av en persons DNA eller av dess miljö.
Du kan till exempel ha en genetisk markör som är förknippad med någon egenskap, men den kan inte komma till uttryck på grund av miljöpåverkan. Genetik är en komplex fråga och att reducera debatterna till en natur/uppfostran-dikotomi döljer hur människor faktiskt utvecklas genom ett komplext samspel mellan gener och miljö.
Inte falska dikotomier
Inte alla argument som presenterar en dikotomi är falska. I vissa fall kan det verkligen bara finnas två alternativ eller svar på ett visst scenario. Tänk till exempel på följande påstående:
”Det är antingen tillåtet att skada någon för min egen personliga vinning eller så är det inte tillåtet att göra det.”
Detta påstående presenterar två möjligheter i antingen-eller-form, men det är inte en falsk dikotomi. Uttalandet är inte en falsk dikotomi eftersom det presenterar de enda två logiskt möjliga scenarierna. En av de presenterade möjligheterna måste vara sann och de kan inte båda vara sanna samtidigt. Här är ett annat exempel på en äkta dikotomi:
”Talet 2 är antingen ett rationellt tal eller så är det ett irrationellt tal.”
Detta är inte en falsk dikotomi eftersom det presenterar de enda två logiska möjligheterna. Alla tal är antingen rationella eller irrationella och inget tal kan vara både och.
Med andra ord formuleras vissa dikotomier utifrån påståenden som verkligen är kollektivt uttömmande och ömsesidigt uteslutande. I dessa fall är dikotomin äkta och att acceptera det ena innebär att man förkastar det andra. Falska dikotomier presenteras som om alternativen är uttömmande och uteslutande när de i själva verket inte är det.
Svar på falska dikotomier
Det finns två huvudstrategier för att svara på en falsk dikotomi:
- Visa att förutsättningarna inte är kollektivt uttömmande: Om du kan visa att de presenterade alternativen faktiskt inte täcker alla möjligheter kan du stoppa den falska dikotomin i dess spår. Om argumentet till exempel säger att du måste acceptera antingen A eller B, försök visa att det finns en tredje möjlighet C eller till och med en fjärde möjlighet D.
- Visa att premisserna inte utesluter varandra: Försök att visa att de två presenterade alternativen faktiskt inte utesluter varandra. Om det i argumentet står att vi måste göra antingen A eller B, försök visa hur A och B inte är alternativ som utesluter varandra. Om argumentet till exempel säger att man måste tro på antingen A eller B, försök visa att man kan tro på både A och B utan att motsäga sig själv.
I vissa fall kan en falsk dikotomi motbevisas genom att man direkt angriper en felaktig premiss. Om en av premisserna i den falska dikotomin är uppenbart felaktig kan det vara mer användbart att angripa denna premiss direkt än att visa hur det presenterade dilemmat är ett falskt dilemma.
Sluttliga tankar om falska dikotomier
Falska dikotomier är ett resultat av vår mänskliga tendens att tänka i binära föreställningar om saker och ting. Även om binärt tänkande i många fall kan vara korrekt (t.ex. logik/matematik), leder binärt tänkande ofta till felaktiga resonemang.
Med tanke på att falska dikotomier är så vanliga i vardagsdiskursen är det viktigt att veta hur man ska bemöta dem. Att befria ditt sinne från dessa begränsande föreställningar är ett sätt att odla goda mentala vanor och frigöra din rationella potential.
Till sist, om du vill ha ett annat positivt sätt att förbättra ditt liv, läs och lär dig något nytt varje dag. A great tool to do this is to join over 1 million others and start your day with the latest FREE, informative news from this website.
Alex Bolano is a freelance writer based out of St. Louis. He holds his MA in Philosophy and writes on topics relating to science, culture, politics, finance, and education. He enjoys playing video games and researching the latest trends in science and technology.
