7 sätt att ändra ditt sätt att prata så att ditt barn lyssnar

Ledbarn är fruktansvärda lyssnare. Detta är ett faktum. En del av det beror på att de inte är utvecklingsmässigt redo att internalisera saker du berättar för dem. Det gör det nödvändigt att upprepa dig själv en bajillion gånger. Vilket också är anledningen till att man inte ser många småbarn som är samtalsterapeuter. Och varför du aldrig mår bättre när du berättar för dem om din ångest över alla TPS-rapporter på jobbet.

Det finns dock sätt att få ditt småbarn att fokusera lite mer på de ord som kommer ut ur ditt ansikte. Här är sju sätt att ändra ditt sätt att prata så att ditt barn faktiskt lyssnar.

Var aktiv

Hjälp ditt barn att förstå att du faktiskt är en riktig och seriös person genom att komma nära och personligt. Detta innebär att du måste sluta bröla från ett annat rum. För om din begäran inte var tillräckligt viktig för att få dig att röra på rumpan kommer de inte att bry sig.

Det är också viktigt att komma ner på deras nivå. För ju närmare du kommer, desto mer måste de vara uppmärksamma. Det visar också att det du ber om är tillräckligt viktigt för att de ska anstränga sig. Ungefär på samma sätt som ett mejl från din chef är annorlunda än när de sitter bredvid ditt skrivbord och gör dig riktigt nervös.

Tystnad

Problemet med att skrika åt ditt barn är att det är den värsta snabbkursen i mänsklig kommunikation. Det blir också väldigt snabbt väldigt normaliserat. Det betyder att oavsett hur högt du skriker kommer de att fortsätta att inte lyssna. Detta är en bokstavlig mardröm. Förutom att du i mardrömmen skriker om hjälp men folk bara fortsätter att låta Bubble Guppies slita upp dig som piranhas.

Det bättre sättet? Bli supertyst. Om du är nära och pratar tyst verkar din förfrågan plötsligt lite mer seriös. Detta fungerar även om de är i färd med att smälta samman. Håll dig lugn och fortsätt att tyst avbryta. Så småningom kommer de att matcha dig.

Håll det positivt enkelt

Ditt småbarn har precis börjat förstå riktningar. Så ju mer du pratar, desto mindre kommer de att förstå. Mer än så, de har precis börjat förstå negativa begrepp som nej och inte. Du, å andra sidan, kan förstå negativa begrepp på hög nivå. Som bajsemoji eller ”tweetstorms”.

Håll dina förfrågningar så enkla och positiva som möjligt. I stället för ”du vet att du inte får springa i köket” kan du säga: ”Gå, tack.”

Giv alternativ

Många aktiviteter är obligatoriska. Att klä på sig för att gå ut, till exempel, är inte frivilligt. Du vet det eftersom du har provat det en gång och det slutade inte bra.

Det sagt, vissa av dessa obligatoriska aktiviteter kan ändå packas med valmöjligheter: ”Vill du ha den röda eller den gröna tröjan? Vill du ta på dig strumporna först eller byxorna?”. Dessa valmöjligheter ger ditt barn en känsla av egenmakt och samarbete.

Anbudsinformation

Även för ett litet barn är kommandon en plåga. Det gäller särskilt när kommandot verkar ges utan någon jäkla bra anledning. Vem fan är Simon och vem bryr sig om vad han säger?

Om du däremot ger dem information visar du att du litar på att de kan lösa saker och ting. Så i stället för att fortsätta om leksakerna på uppfarten, säg att du märker att det finns leksaker på uppfarten. Och sedan kan ni tillsammans ta reda på vad som händer när leksaker finns på uppfarten, särskilt när du kör in från jobbet och känner dig som en zombie.

Håll dina förväntningar och följ upp

Om du säger till ditt barn att de måste borsta tänderna, har du gett dem en öppning. Faktum är nämligen att de i deras ögon inte behöver göra någonting. Så du kommer att få småbarnets version av en episk klappning: ”Nej, det behöver jag inte!” Daaaaaaaaaaaaaaamn!

Men om du säger att du vill att de ska göra något (”Jag vill att du borstar tänderna”) finns det ingen tvetydighet. Det är du som har befogenheten. Men var försiktig om du blir frestad att lägga till ett ”eller annars” på ditt ”jag behöver”. Var beredd på att agera i enlighet med det ”eller annars”, annars ser du svag ut. Och svaghet gör bara småbarn starkare.

Var en god lyssnare

Ett bra sätt att få ditt barn att lyssna är att föregå med gott lyssnande. Det innebär att när de lägger ut allt, tittar du på dem och är uppmärksam. Du försöker inte tala om för dem att deras tankar eller idéer är ogiltiga och du hjälper dem att namnge sina känslor.

Snart nog, med lite otrolig modellering, kanske de till och med kan lyssna på dig när du berättar om din dag. Vem vet? Du kanske till och med får dem att nicka med när du dröjer vidare om alla TPS-rapportens försättsblad.