Amerikanska judar, politik och Israel
De amerikanska judarnas politiska inriktning har återigen hamnat i fokus de senaste veckorna i och med president Donald Trumps kommentarer om judar och deras inställning till hans presidentskap och det demokratiska partiet.
Trump har under hela sitt presidentskap visat offentligt stöd för Israel genom både sin retorik och sina politiska åtgärder, inklusive hans senaste uppmärksammade angrepp på demokratiska kongressledamöter som han karakteriserade som antisemitiska och antiisraeliska.
En del av Trumps motivering är utan tvekan att bibehålla stödet bland kristna evangelikaler, som är mycket positiva till Israel och som utgör en viktig del av hans politiska koalition. Men Trump drog nyligen ett samband mellan sitt stöd för Israel och den judiska rösten genom att säga till judiska amerikaner: ”Om du röstar på en demokrat är du enligt min åsikt mycket illojal mot det judiska folket och du är mycket illojal mot Israel. Och det är bara svaga människor som skulle säga något annat än det.” Och en dag tidigare: ”Jag tror att alla judar som röstar på demokraterna visar antingen på en total brist på kunskap eller stor illojalitet.”
Det har traditionellt sett varit svårt att analysera de amerikanska judarnas attityder och politiska inriktning i undersökningar eftersom de utgör en så liten del av befolkningen (mer om det nedan). Men genom att aggregera ett stort antal intervjuer har Gallup och andra organisationer kunnat lära sig en hel del om amerikanska judar som rör de frågor som Trump tar upp. Uppgifterna visar att trots Trumps kommentarer är det både mycket troligt att judar i USA identifierar sig som demokrater och röstar på demokratiska kandidater och att de uttrycker åsikter som är mycket lojala mot Israel. Det finns få tecken på en förändring av dessa trender, eller att denna situation skapar den typ av judisk kognitiv dissonans som Trump hävdar borde vara fallet.
Det är viktigt att inse att judar utgör en ganska liten andel av USA:s befolkning och väljare, nationellt och i de flesta delstater.
Från en strikt ”praktisk politisk” synvinkel är det inte troligt att den judiska rösten kommer att göra någon större skillnad i presidentvalet, även om Trump skulle lyckas få över fler judar till den republikanska sidan av den politiska huvudboken.
Gallups löpande beräkningar visar att ungefär 2 % av de amerikanska vuxna (de som är 18 år och äldre) identifierar sin religion som judisk. För att vara specifik visar en sammanställning av Gallupundersökningar som genomfördes 2018 att 1,9 % identifierar sig som judar, och över 18 000 Gallupintervjuer som genomförts hittills i år visar att 2,0 % av befolkningen identifierar sig som judar.
En analys av judisk identifiering från Pew Research Center från 2013 visade att förutom de 1,8 % av de amerikanska vuxna som identifierade sin religion som judisk (vilket är mycket likt Gallups uppskattning), så identifierade en annan liten procentandel av de amerikaner som inledningsvis inte uppgav att deras religion var judisk sitt sekulära arv som judisk. Enligt denna forskning har högst 2,2 % av USA:s vuxna befolkning någon grund för judisk självidentifikation.
Populationen av judar i Amerika är, liksom protestanter, katoliker och de som inte har någon religion, oproportionerligt fördelad över delstaterna.
Om man tittar på den religiösa sammansättningen av vuxna i åldern 18 år och äldre i de 50 delstaterna är den högsta judiska representationen i New York, med 8 %, följt av fyra andra delstater – New Jersey, Massachusetts, Connecticut och Maryland – där den är mellan 6 % och 4 %. (Dessa uppskattningar bygger på Gallups intervjuer med över 130 000 vuxna under 2017). I andra änden av spektrumet utgör judar mindre än en halv procent av den vuxna befolkningen i 11 delstater: Iowa, Nebraska, Mississippi, Louisiana, Oklahoma, Wyoming, Utah, Idaho, Arkansas, West Virginia och North Dakota.
Baserat på tidigare presidentval omfattar gruppen av delstater med störst sannolikhet för knappa folkliga röster nästa år – klassiska svängande delstater – Arizona, Florida, Maine, Michigan, Michigan, Minnesota, New Hampshire, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Gallups analys av religiösa preferenser i varje delstat 2017 visar att judar som andel av den vuxna befolkningen ligger över det nationella genomsnittet i endast två av dessa: Florida (3 %) och Pennsylvania (2,3 %).
Judar ligger under riksgenomsnittet i de andra svängande delstaterna, och är mindre än 1 % i Wisconsin, Minnesota och North Carolina.
Judar i USA har en något högre profil i den röstande väljarkåren än befolkningen i stort, i kraft av att de har en högre utbildningsnivå än genomsnittet. Detta återspeglar det starka sambandet mellan utbildning och valdeltagande i amerikanska val. Men även om man tar hänsyn till detta högre valdeltagande och samtidigt erkänner att den judiska rösten kan vara viktig i vissa specifika områden i vissa delstater i mer lokaliserade val, är det uppenbart att den judiska rösten inte kommer att göra någon stor skillnad i det kommande presidentvalet, såvida det inte blir en extremt jämn folklig omröstning i specifika svängande delstater.
Den judiska befolkningens demokratiska inriktning är ett mycket väletablerat faktum i det amerikanska politiska livet.
Den klara majoriteten av judiska amerikaner identifierar sig med eller lutar åt det demokratiska partiet, och vi finner inga bevis för att detta har förändrats avsevärt under Trumps administration hittills.
Trump tillträdde i januari 2017, och Gallups aggregerade undersökningar från februari till december samma år visar att 68 procent av judarna identifierade sig som demokrater eller som oberoende som lutade åt det demokratiska partiet, medan 28 procent identifierade sig som eller lutade åt det republikanska partiet.
Under 2018 var de siffrorna 59 procent demokrater och 36 procent republikaner. Hittills i år, med hjälp av ett aggregerat urval av Gallupundersökningar som genomfördes från januari till augusti, identifierar sig 65 % av judarna med eller lutar åt det demokratiska partiet, medan 30 % identifierar sig med eller lutar åt det republikanska partiet.
Inom ideologi är 44 % av de amerikanska judarna liberala, vilket är mycket högre än de sammanlagda 25 % bland hela befolkningen, vilket gör judarna till den mest liberala av alla större religiösa grupper som vi identifierar. Ytterligare 36 % av judarna är moderata, och 20 % beskriver sig själva som konservativa – jämfört med 37 % av den totala befolkningen.
Som vi kan förvänta oss med tanke på deras majoritetsdemokratiska politiska identitet, röstade judiska väljare överväldigande (men inte monolitiskt) på Hillary Clinton framför Donald Trump i presidentvalet 2016.
Uppsägningsundersökningar från valet 2016 visar att av de 3 % av de väljare som identifierade sin religion som judisk, röstade 71 % på Clinton och 23 % på Trump. Liknande höga andelar judar har röstat på den demokratiska presidentkandidaten i alla presidentval sedan 1992 och har gynnat demokratiska kandidater med minst en majoritet i val som sträcker sig mycket längre tillbaka än så.
Trumps påstående att ”alla judar som röstar på en demokrat tycker jag visar antingen på en total brist på kunskap eller stor illojalitet” omfattar alltså en mycket stor andel av USA:s judiska befolkning.
(När det gäller ”total brist på kunskap” har judar i USA den överlägset högsta genomsnittliga utbildningsnivån av alla religiösa grupper som vi mäter, vilket nämndes tidigare. Ungefär 67 procent av de judiska vuxna har en högskoleexamen, vilket är långt över 32 procent av den totala befolkningen, och de 37 procent som har en eftergymnasial utbildning är också mycket högre än bland alla andra religiösa grupper.)
Också inte överraskande med tanke på deras demokratiska inriktning är judiska amerikaner långt under genomsnittet när det gäller deras gillande av Trumps arbete som president.
Vår sammanvägning från januari till augusti i år visar ett gillande av Trumps arbete med 29 procent bland judar, medan 69 procent är missnöjda. Under samma period var Trumps totala jobbgodkännande 42 %. Under 2017, det första året av hans presidentskap, var Trumps Gallup-omdöme om arbetsplatsgodkännande bland judar 30 %. År 2018, baserat på en sammanställning av Gallupundersökningar, var den 35 %. Dessa uppskattningar baseras på relativt små urval av judar, vilket innebär att det kommer att finnas vissa fluktuationer från år till år på grund av urvalsfel – men överlag ser jag inga tecken på att Trumps godkännande i år är högre än det var när Trump först tillträdde.
De flesta av Trumps diskussioner om det som han antar bör vara judiskt stöd för hans parti och för hans presidentskap kretsar kring hans administrations politik gentemot Israel. Trump har mycket offentligt stöttat Israel och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Han har fullföljt ett kampanjlöfte om att flytta USA:s ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, han har attackerat kongressledamöter som han kritiserar som anti-Israel (och antisemitiska) och han har stött Israels beslut att neka två kongressledamöter som varit kritiska till Israel – Ilhan Omar och Rashida Tlaib – rätten att resa in i landet som en del av en kongressdelegation.
Förmodligen är amerikanska judar medvetna om Trumps agerande, och uppgifterna visar tydligt att judar har en starkt positiv syn på Israel. Trots detta har Trumps åtgärder till stöd för Israel hittills inte gjort mycket för att förändra judarnas politiska lojalitet.
Min senaste genomgång av tillgängliga uppgifter visar att ungefär nio av tio amerikanska judar sympatiserar mer med Israel än med palestinierna. (Det kan jämföras med ungefär sex av tio av alla amerikaner.) Dessutom har 95 % av judarna en positiv syn på Israel, medan 10 % har en positiv syn på den palestinska myndigheten – betydligt mer pro-israeliska än det övergripande nationella genomsnittet på 71 % positiv syn på Israel och 21 % positiv syn på den palestinska myndigheten.
En undersökning som Pew genomförde 2013 visade att 76 % av judarna (identifierade efter religion) uppgav att de åtminstone i viss mån var känslomässigt knutna till Israel. Dessutom sade nästan hälften att det är en viktig del av att vara jude att bry sig om Israel (de flesta av de övriga sade att det är viktigt men inte viktigt) och nästan hälften rapporterade att de personligen hade rest till Israel.
Trumps påstående att judar i huvudsak borde vara single-issue-väljare vars presidentröst direkt påverkas av hans uttalanden om och politik gentemot Israel är uppenbarligen alldeles för förenklat. Majoriteten av de amerikanska judarna har röstat på demokratiska presidentkandidater i årtionden och är politiskt liberala i sin syn på många inhemska frågor. Dessa fakta i det politiska livet kommer inte att förändras över en natt.
Konsekvenserna av judarnas majoritetsmässiga ogillande av president Trump och judarnas underliggande demokratiska politiska inriktning framgår tydligt av ett intressant resultat som nyligen rapporterades av Pew Research. Deras uppgifter visar att 42 procent av judarna anser att Trump gynnar Israel för mycket – mycket mer än vad som är fallet för katoliker eller protestanter, medan de flesta av resten av de intervjuade judarna anser att Trump hittar rätt balans snarare än att gynna palestinierna för mycket. Detta förklaras troligen av judarnas starka demokratiska partiskhet (vilket Pew noterar) samt möjligheten att judarna inte anser att Trumps politik är rätt sätt att hjälpa Israel. Detta resultat understryker de utmaningar som Trump eller någon annan republikansk presidentkandidat står inför om de försöker uppvakta den judiska rösten.