Azerbajdzjan

Spänningarna ökar med Armenien och Iran

Den 31 augusti 2012 avbröt Armenien sina diplomatiska förbindelser med Ungern på grund av Ramil Safarovs återvändande till Azerbajdzjan. Safarov dömdes för mordet på den armeniska löjtnanten Gurgen Margaryan 2004 i Ungern. Den ungerska regeringen släppte Safarov till Azerbajdzjan under förutsättning att han skulle avtjäna minst 25 år av sitt livstidsstraff. Vid sin ankomst till Azerbajdzjan benådades Safarov. När nyheten om benådningen kom ut brände demonstranter i Armenien ungerska flaggor och kastade ägg mot den ungerska ambassaden. Demonstrationer hölls även i Budapest.

Safarov välkomnades tillbaka till Azerbajdzjan som en nationalhjälte. Safarov, som var löjtnant vid tiden för mordet, befordrades till major och fick åtta års retroaktiv lön. Hans benådning och varma välkomnande hotade att bryta fredsprocessen mellan Azerbajdzjan och Armenien, en process som har hindrat de två länderna från att falla tillbaka i en våldsam fejd om det omtvistade Nagorno-Karabach-territoriet.

Spänningen ökade också mellan Azerbajdzjan och Iran under hela 2012. Som grannar längs Kaspiska havet hamnade de två länderna i konflikt om Israel och Armenien. Iran har länge varit ett stöd för Armenien, Azerbajdzjans fiende. Samtidigt har Azerbajdzjan samarbetat med Israel i militära frågor. I mars 2012 arresterade Azerbajdzjans myndigheter 22 personer som misstänktes för en iransk komplott för att döda israeliska och amerikanska diplomater. I september 2012 var dessa anklagelser fortfarande obekräftade. I maj 2012 förbjöds Irans statschef Ayatollah Ali Khamenei inresa på flygplatsen i Baku och gränsövergångarna mellan de två länderna stängdes i flera dagar. Iran skickade krigsfartyg till Kaspiska havet.

Aliyev vinner tredje mandatperioden, men internationella observatörer kallar valet orättvist

Den 9 oktober 2013 hölls presidentval. Den sittande presidenten Ilham Aliyev vann en tredje femårsperiod och fick 84,6 procent av rösterna. Jamil Hasanli, historiker och professor, var en avlägsen tvåa med 5,4 procent. I en intervju med New York Times sade Hasanli att hans chanser hindrades av hur snabbt valet hölls, att han inte hade tillräckligt med medel, att medierna var statskontrollerade och att det saknades internationellt intresse.

Internationella observatörer engagerade sig dock efter valet. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) kallade presidentvalet orättvist och sade att de hade bevis för att det förekom oegentligheter i samband med röstningen, t.ex. fyllning av valurnorna. OSSE släppte en rapport den 10 oktober 2013 där det stod att valet ”undergrävdes av begränsningar av yttrande-, mötes- och föreningsfriheten som inte garanterade lika villkor för kandidaterna”. Fortsatta anklagelser om hot mot kandidater och väljare och en restriktiv mediemiljö fördärvade kampanjen. Betydande problem observerades i alla skeden av processen på valdagen och underströk hur allvarliga bristerna var. Alijevs regering förnekade dock anklagelserna.

Se även Encyclopedia: Azerbajdzjan .
U.S. State Dept. Country Notes: Azerbaijan
State Statistical Committee www.azeri.com/goscomstat/