Aztekiska

Aztekiska, självnamn Culhua-Mexica, nahuatltalande folk som under 1400-talet och början av 1500-talet styrde ett stort imperium i vad som nu är centrala och södra Mexiko. Aztekerna kallas så från Aztlán (”vitt land”), en anspelning på deras ursprung, troligen i norra Mexiko. De kallades också Tenochca, från en namngiven förfader, Tenoch, och Mexica, troligen från Metzliapán (”Månsjön”), det mystiska namnet på Texcocosjön. Från Tenochca härstammade namnet på deras stora stad, Tenochtitlán, och från Mexica kom namnet på den stad som ersatte aztekernas huvudstad och på den omgivande dalen, vilket senare tillämpades på hela den mexikanska nationen. Aztekerna kallade sig själva för Culhua-Mexica, för att knyta an till Colhuacán, centrum för det mest civiliserade folket i Mexikodalen.se ävenoprecolumbianska civilisationer: Aztekisk kultur fram till tiden för den spanska erövringen.

Britannica Quiz

Exploring Latin American History

Was the Incan civilization located in Mexico? For whom was Bolivia named? Från Belize till Gran Colombia, gå tillbaka i tiden och gör en resa genom Latinamerikas imperier och länder.

Aztekernas ursprung är osäkert, men delar av deras egen tradition tyder på att de var en stam av jägare och samlare på den nordmexikanska högplatån innan de dök upp i Mesoamerika kanske på 1100-talet ce; Aztlán kan dock vara legendariskt. Det är möjligt att deras migration söderut var en del av en allmän folkrörelse som följde på, eller kanske bidrog till att utlösa den toltekiska civilisationens kollaps. De bosatte sig på öar i Texcocosjön och grundade 1325 Tenochtitlán, som förblev deras främsta centrum. Aztekernas framgång när det gällde att skapa en stor stat och slutligen ett imperium berodde på deras anmärkningsvärda jordbrukssystem, som innebar intensiv odling av all tillgänglig mark samt genomarbetade system för bevattning och uppodling av träskmarker. Den höga produktivitet som uppnåddes genom dessa metoder ledde till en rik och folkrik stat.

Översikt över Tenochtitláns historia, föregångare till Mexico City, Mexiko.

Encyclopædia Britannica, Inc. Se alla videor till denna artikel

Under härskaren Itzcóatl (1428-40) bildade Tenochtitlán allianser med grannstaterna Texcoco och Tlacopan och blev den dominerande makten i centrala Mexiko. Senare, genom handel och erövringar, kom Tenochtitlán att styra ett imperium med 400 till 500 små stater, som år 1519 omfattade cirka 5 000 000 till 6 000 000 människor fördelade på 80 000 kvadratmil (207 200 kvadratkilometer). På sin höjdpunkt täckte Tenochtitlán självt mer än 13 kvadratkilometer och hade över 140 000 invånare, vilket gör det till den mest tätbefolkade bosättning som någonsin uppnåtts av en mesoamerikansk civilisation. Den aztekiska staten var en despotism där den militära armen spelade en dominerande roll. Att vara tapper i krig var i själva verket den säkraste vägen till avancemang i det aztekiska samhället, som var kast- och klassindelat men ändå vertikalt flytande. De prästerliga och byråkratiska klasserna var involverade i administrationen av imperiet, medan det på samhällets botten fanns klasser av livegna, kontraktsanställda tjänare och rena slavar.

Aztekisk religion var synkretistisk och absorberade element från många andra mesoamerikanska kulturer. I grunden delade den många av de kosmologiska föreställningar som tidigare folk, särskilt mayafolken, hade, t.ex. att den nuvarande jorden var den sista i en serie skapelser och att den intog en position mellan system med 13 himlar och 9 undervärldar. Framträdande i det aztekiska panteonet var Huitzilopochtli, krigsguden, Tonatiuh, solguden, Tlaloc, regnguden, och Quetzalcóatl, den fjäderklädda ormen, som var en del av gudomen och en del av kulturhjälten. Människooffer, särskilt genom att offra offrets hjärta till Tonatiuh, var vanligt förekommande, liksom blodsutgjutning. Nära sammankopplad med den aztekiska religionen var kalendern, som låg till grund för den omfattande rundgång av ritualer och ceremonier som prästerna var sysselsatta med. Den aztekiska kalendern var den som var gemensam för stora delar av Mesoamerika, och den bestod av ett solår på 365 dagar och ett heligt år på 260 dagar; de två årscyklerna som löper parallellt gav en större cykel på 52 år.

Anslut en Britannica Premium-prenumeration och få tillgång till exklusivt innehåll. Prenumerera nu

Det aztekiska imperiet expanderade fortfarande, och dess samhälle utvecklades fortfarande, när dess framsteg stoppades 1519 när spanska upptäcktsresande dök upp. Den nionde kejsaren, Montezuma II (regerade 1502-20), togs till fånga av Hernán Cortés och dog i förvar. Hans efterträdare, Cuitláhuac och Cuauhtémoc, kunde inte avvärja Cortés och hans styrkor, och i och med spanjorernas erövring av Tenochtitlán 1521 upphörde det aztekiska riket.