Bookshelf

Prostatan är en körtel som är ungefär lika stor som en kastanj och väger cirka 30 gram. Den är en del av det manliga fortplantningssystemet och ligger inuti kroppen. Prostatens viktigaste funktion är att producera en vätska som tillsammans med spermier från testiklarna och vätskor från andra körtlar utgör sperma. Prostatens muskler ser också till att sperman med kraft pressas in i urinröret och sedan stöts utåt vid utlösning.

Prostatan ligger direkt under urinblåsan och ovanför musklerna i bäckenbotten. Rektum ligger bakom prostatan, vilket gör det möjligt att känna körteln från ändtarmen med fingret. Kanalerna i prostatakörteln rinner ut i urinröret, som passerar genom prostatan. Ordet ”prostata” kommer från det grekiska uttrycket som betyder ”den som står framför”, vilket beskriver prostatakörtelns position. Sett underifrån, där urinröret lämnar körteln, ”står prostatan framför” urinblåsan.

Prostatakörteln är omgiven av en kapsel av bindväv som innehåller många glatta muskelfibrer och elastisk bindväv, vilket är anledningen till att den känns mycket elastisk vid beröring när den undersöks. Det finns också många glatta muskelceller inne i prostatan. Vid utlösning drar dessa muskelceller ihop sig och trycker med kraft ut den vätska som har lagrats i prostatan i urinröret. Detta gör att vätskan och spermiecellerna, tillsammans med vätska från andra körtlar, förenas till sperma som sedan släpps ut.

Vävnaden i prostatakörteln kan delas in i tre olika zoner, här uppräknade från innersta till yttersta, som omsluter urinröret likt skikten på en lök:

• Övergångszonen finns på insidan av körteln och är den minsta delen av prostatan (ca 10 %). Den omger urinröret mellan urinblåsan och den övre tredjedelen av urinröret.
• Den centrala zonen omger övergångszonen och utgör ungefär en fjärdedel av prostatans totala massa. Här finns den för prostatan gemensamma gången, sädesgången och sädesblåsorna. Denna kanal är också känd som den ejakulatoriska kanalen (Ductus ejaculatorius).
• Den perifera zonen utgör huvuddelen av prostatakörteln – cirka 70 % av vävnadsmassan ingår i den perifera zonen.

Vävnaden i övergångszonen har en tendens att genomgå en godartad (icke-cancerartad) tillväxt på ålderns höst, den medicinska termen för detta är godartad prostatahyperplasi (BPH). Om denna vävnad trycker mot blåsan och urinröret kan det leda till svårigheter att urinera. Detta är ett vanligt problem bland äldre män. Maligna (cancerartade) tumörer i prostatan utvecklas oftast i den perifera zonen istället.

Prostatan har olika funktioner:

Produktion av vätska till sädesvätskan:

• En del av sädesvätskan produceras i prostatan. Tillsammans med spermier från testiklarna, vätska från sädesblåsan och de sekret som frigörs av en annan ärtstor körtel under prostatan (bulbourethralkörteln) utgör prostatavätskan sperman. Alla dessa vätskor blandas samman i urinröret.
• Prostatasekretet är viktigt för att spermiecellerna ska fungera ordentligt och därmed också för fertiliteten hos män. Den tunna, mjölkiga vätskan innehåller många enzymer, till exempel prostataspecifikt antigen (PSA). Detta enzym gör sperman tunnare.
• Den hormonliknande substansen spermine säkerställer mestadels spermiecellernas motilitet (förmåga att röra sig).

Stängning av urinröret upp till urinblåsan vid utlösning: Under ejakulationen stänger prostatan och blåsans sfinktermuskel urinröret upp mot urinblåsan för att förhindra att sperma kommer in i urinblåsan. Stängning av sädeskanalerna under urinering: Under urinering stänger muskeln i centralzonen prostatans kanaler så att urin inte kan tränga in.

Hormonmetabolism: I prostatan omvandlas det manliga könshormonet testosteron till en biologiskt aktiv form, DHT (dihydrotestosteron).