De 10 främsta hemligheterna med Flatiron Building

En av New York Citys mest älskade byggnader är Flatiron Building, som invigdes officiellt den 19 november 1902. Även om Flatiron Building aldrig blev en av de högsta byggnaderna i staden var den ändå revolutionerande på sitt eget sätt och var en populär fotograferingsplats redan från början. Vi fick nyligen en specialvisning av Sonny Atis, förvaltaren av den kulturminnesmärkta byggnaden, som tog oss med till de förbjudna platserna inuti och på toppen av Flatiron Building, visade oss byggnadens rika förflutna och nuvarande historia och delade med oss sin passion för byggnaden. Besöket underlättades av GFP Real Estate (byggnadens ägare), som är en integrerad ägare, operatör, fastighetsförvaltare och utvecklare av kommersiella fastigheter med många historiska byggnader i sin portfölj.
Som andra nyckelpersoner i New Yorks mest ikoniska och historiska landmärken har Sonny en egenartad hängivenhet till verksamheten, de historiska detaljerna och det liv som har strömmat genom hans byggnad i över hundra år. Den födda Bay Ridge, Brooklyn, har arbetat för Flatiron Building i trettio år och träffade sin fru i byggnaden 1992. Han kan också rabbla upp roliga fakta om det omgivande området, t.ex. när Frihetsgudinnans fackla och arm visades i Madison Square Park. Flatiron Building är lika mycket en del av Sonny som Sonny är en del av den.
Här är några av byggnadens hemligheter som vi lärde oss under vårt besök:

De ursprungliga hissarna i Flatiron Building var vattenhydrauliska hissar av märket Otis, som drevs med hjälp av tryck, och som drabbades av både extremt långsamma körtider och regelbundna översvämningar. ”Om du hoppade på i lobbyn och åkte till 20:e våningen kunde det ta dig tio minuter”, säger Sonny. John J. Murphy III, den tidigare chefen för publicitet för St. Martin’s press som bodde tvärs över gatan från Flatiron Building, berättade 2010 för New York Times att hans pendling var trettio minuter lång.
Översvämningar var mer än en engångsföreteelse. ”Vi hade många översvämningar”, säger Sonny och jämför dem med översvämningens intensitet i De tio budorden. ” Många av reparationerna behövde vi ingen mekaniker. Vi behövde en rörmokare”, förklarar han. Hissarnas inredningskabiner är original och väl underhållna. So much so that most people think the ornamental details were part a restoration. They were just very well-made, Sonny says simply.

Part of the water hydraulic system that once powered the elevators

In the second level basement sit the massive water tanks and pipes that once supported the elevator system, minus a portion that has been removed. An original marble sheath with the engraved words ”L.H. Prentice Co. Engineers & Contractors. New York & Chicago” still exists as well.