De 12 typerna av lek och vad de betyder för barn

På 1930-talet definierade forskaren Mildred Parten lek som sex stadier som speglar barns sociala utveckling. Till skillnad från Jean Piaget, som såg barns lek i främst intellektuella eller kognitiva utvecklingstermer, betonade Parten tanken att lära sig leka är att lära sig att relatera till andra. I takt med att barn växer och utvecklas utvecklas leken. Vissa typer av lek är förknippade med specifika åldersgrupper, även om alla typer av lek förekommer i alla åldrar. Lek är hur barn interagerar och utforskar världen, och olika typer av lek behövs för att fullt ut engagera ett barns sociala, fysiska och intellektuella utveckling.

Partens sociala stadier av lek

1. Oupptagen lek

I allmänhet finner man från födseln till ungefär tre månader att spädbarn ägnar sig åt oupptagen lek. Spädbarn verkar göra slumpmässiga rörelser utan något tydligt syfte och kan tyckas bara observera, men detta är den första formen av lek.

2. Ensamma lekar

Från tre till 18 månader tillbringar barnen en stor del av sin tid med att leka på egen hand. Under den ensamma leken verkar barnen inte lägga märke till att andra barn sitter eller leker i närheten. De utforskar sin egen värld genom att titta på, ta tag i och röra vid föremål. De kan ofta bli djupt fördjupade i aktiviteten och ”stänga av” världen runt omkring dem. Solitär lek börjar i spädbarnsåldern och är vanlig hos småbarn. Det är dock viktigt att alla åldersgrupper har tid för ensamlek.

3. Titta på leken

Titta på leken sker mest frekvent under småbarnsåren. Ett barn tittar på andra barn när de leker och förvärvar nya språkkunskaper genom att observera och lyssna, samtidigt som det lär sig hur det ska förhålla sig till andra. Även om barn kan ställa frågor till andra barn eller göra kommentarer, finns det ingen ansträngning att delta i leken. Den här typen av lek börjar vanligtvis under småbarnsåren men kan äga rum i vilken ålder som helst.

4. Parallell lek

Från 18 månaders ålder till två års ålder börjar barn leka tillsammans med andra barn, ofta imiterar de dem, men utan någon interaktion. Parallelllek ger små barn möjligheter till rollspel. Den hjälper också barnen att få förståelse för idén om äganderätt, inklusive begreppet om vad som är ”deras” och vad som tillhör ”andra”.”
Det är också då de börjar visa sitt behov av att vara tillsammans med andra barn i sin egen ålder. Parallelllek finns vanligtvis hos småbarn, även om den förekommer i alla åldersgrupper.

5. Associativ lek

När barnen är omkring tre till fyra år gamla blir de mer intresserade av andra barn än av sina leksaker. Barnen börjar umgås med andra barn. Associativ lek är när barnet är intresserat av de människor som leker men inte av att samordna sina aktiviteter med dessa människor, eller ens nödvändigtvis organisera sina aktiviteter överhuvudtaget. Associativ lek hjälper barnen att vidareutveckla konsten att dela med sig, språkutveckling, problemlösningsförmåga och samarbete. Under associativ lek har barnen i gruppen liknande mål. De ställer dock inte upp några regler och det finns ingen formell organisation.

6. Social/samarbetslek

Barn runt tre års ålder börjar umgås med andra barn. De är intresserade av både barnen runt omkring dem och av de aktiviteter de gör. Genom att interagera med andra barn i leksituationer lär sig barnet sociala regler som att ge och ta och samarbeta. Barn börjar dela med sig av leksaker och idéer och följer fastställda regler och riktlinjer. De börjar lära sig att använda moraliska resonemang för att utveckla en känsla för värderingar. Aktiviteterna är organiserade och deltagarna har tilldelade roller. Gruppidentiteter kan uppstå, som vid låtsaslekar.

Bortom Parten’s stadier kan lek också beskrivas genom dessa ytterligare kategorier eller typer av aktiviteter som barn kan ägna sig åt under leken.

7. Motorik – fysisk lek

När barn springer, hoppar och leker lekar som kurragömma och tagg, ägnar de sig åt fysisk lek. Fysisk lek ger barnen en chans att utveckla muskelstyrka, koordination och motion och utveckla sina kroppar på lämpligt sätt, samtidigt som de håller en hälsosam vikt. Barnen lär sig också att turas om och att acceptera att vinna eller förlora.

8. Konstruktiv lek

I denna typ av lek bygger och skapar barnen saker. Konstruktiv lek börjar i spädbarnsåldern och blir mer komplex i takt med att barnet växer. Som småbarn börjar barnen bygga saker med klossar eller stapla leksaker, rita eller stapla lösa delar som trä eller tallkottar på lekplatsen. Under konstruktiv lek utforskar barn föremål, upptäcker mönster och löser problem för att ta reda på vad som fungerar och vad som inte fungerar. De får självförtroende när de manipulerar föremål och övar på att skapa idéer och arbeta med siffror och begrepp.

9. Expressiv lek

Barn lär sig att uttrycka känslor och känslor under expressiv lek. Konst, musik och skrivande hjälper barnen att utveckla kreativitet och symbolisk kommunikation genom uttrycksfull lek.

10. Fantasilek/dramatisk lek

Barn lär sig att skapa och föreställa sig bortom sin värld under fantasilekar. De kan anta vuxenroller och lära sig att tänka på abstrakta sätt. Barn sträcker ut sin fantasi och använder nya ord och siffror för att uttrycka begrepp, fantasier och historiska begrepp. Barn kan återskapa situationer, experimentera med språk och lära sig att uttrycka känslor under fantasilekar. De kan också bearbeta känslomässiga problem genom att projicera dem på en fantasisituation.

11. Kompetitiv lek

Kompetitiv lek börjar i slutet av förskoletiden. Leken organiseras av gruppmål och fastställda regler. Det finns minst en ledare, och barnen är definitivt med eller utanför gruppen.
Barnen går från en självcentrerad värld till en förståelse för vikten av sociala interaktioner och regler. En del av denna utveckling sker när de lär sig lekar som Tag, Följ ledaren, Simon Says och lagsporter. Spel med regler lär barnen konceptet att livet har regler som alla måste följa.

12. Virtuell/digital lek

När barn spelar elektroniska videospel eller datorbaserade inlärningsprogram ägnar de sig åt en form av solitär lek. Det finns ingen social interaktion eller konsekvenser. Om den virtuella leken är överdriven har den ofta en negativ inverkan på barnets exekutiva funktion och sociala färdigheter, inklusive ögonkontakt och uppmärksamhet.

Det är viktigt att låta barn delta i alla dessa lekstilar för deras övergripande känslomässiga, intellektuella och fysiska utveckling. Många av dessa lekstilar börjar i hemmet, men vissa typer kan bara börja på förskolor, daghem eller ute i offentliga parker och på lekplatser. Säkerställ ditt barns välbefinnande genom att notera vilka lekstilar som ännu inte har introducerats i hemmet, och ge dem chansen att utvecklas genom att besöka din lokala park eller lekplats.