Demokratiska republiken Kongo
Under 2018 genomförde regeringstjänstemän och säkerhetsstyrkor utbrett förtryck och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot ledare och anhängare av den politiska oppositionen, prodemokrati- och människorättsaktivister, journalister och fredliga demonstranter. Valet den 30 december var behäftat med utbredda oegentligheter, valförtryck och våld. Mer än en miljon kongoleser kunde inte rösta när röstningen sköts upp till mars 2019 i tre områden som var för oppositionen.
I centrala och östra Kongo attackerade ett stort antal beväpnade grupper, och i vissa fall även regeringens säkerhetsstyrkor, civila, och dödade och skadade många. En stor del av våldet verkade vara kopplat till landets bredare politiska kris. Den humanitära situationen är fortfarande alarmerande, med 4,5 miljoner människor som tvingats lämna sina hem och mer än 130 000 flyktingar som flytt till grannländerna. I april förnekade regeringstjänstemännen att det fanns någon humanitär kris och vägrade delta i en internationell givarkonferens för att samla in 1,7 miljarder US-dollar till nödhjälp till över 13 miljoner behövande människor i Kongo.
Uttryckfrihet och fredliga sammankomster
Under hela 2018 förbjöd regeringstjänstemän och säkerhetsstyrkor fredliga demonstrationer, använde tårgas och i vissa fall skarp ammunition för att skingra demonstranter, begränsade oppositionsledares rörelsefrihet och frihetsberövade godtyckligt hundratals aktivister som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter, oppositionsanhängare, journalister, fredliga demonstranter och andra, av vilka de flesta slutligen släpptes.
Under tre separata protester som leddes av den katolska kyrkans lekmannakoordinationskommitté (CLC) i december 2017 samt i januari och februari 2018 använde säkerhetsstyrkorna överdrivet våld, inklusive tårgas och skarp ammunition, mot fredliga demonstranter i och kring katolska kyrkor i huvudstaden Kinshasa och andra städer. Säkerhetsstyrkorna dödade minst 18 personer, däribland den framstående prodemokratiska aktivisten Rossy Mukendi. Mer än 80 personer skadades, varav många med skottskador.
Katolska kyrkans lekmannaledare hade uppmanat till fredliga marscher för att pressa Kongos ledare att respektera det kyrkoförmedlade ”nyårsavtalet” som undertecknades i slutet av 2016. I avtalet krävdes presidentval före slutet av 2017 och förtroendeskapande åtgärder, inklusive frigivning av politiska fångar, för att minska de politiska spänningarna. Dessa åtaganden ignorerades dock till stor del, eftersom president Joseph Kabila höll sig kvar vid makten genom förtryck och våld.
Den 25 april slog säkerhetsstyrkor brutalt ner en protest som leddes av medborgarrörelsen Lutte pour le Changement (Kamp för förändring, LUCHA) i Beni, i östra Kongo, och arresterade 42 personer och skadade fyra andra. Den 1 maj arresterade säkerhetsstyrkorna 27 aktivister under en LUCHA-protest i Goma i östra Kongo. Den ledande demokratiaktivisten Luc Nkulula dog under misstänkta omständigheter i samband med en brand i sitt hus i Goma den 9 juni. Medaktivister och andra tror att han var offer för en riktad attack.
I juli hotades två journalister och två människorättsaktivister och gömde sig efter offentliggörandet av en dokumentärfilm om massavvisningar från mark som presidentfamiljen gjort anspråk på i östra Kongo.
I början av augusti avfyrade kongolesiska säkerhetsstyrkor tårgas och skarp ammunition för att skingra politiska oppositionsanhängare, vilket dödade minst två personer – däribland ett barn – och skadade minst sju andra med skottskador, under perioden för registrering av kandidater till presidentvalet. Myndigheterna begränsade också oppositionsledarnas rörlighet, arresterade dussintals oppositionsanhängare och hindrade en presidentaspirant, Moïse Katumbi, från att resa in i landet för att lämna in sin kandidatur.
Kongolesisk polis arresterade godtyckligt nästan 90 prodemokratiska aktivister och skadade mer än 20 andra under fredliga protester den 3 september. Demonstranterna hade uppmanat den nationella valkommissionen att rensa upp i röstlängderna efter att en granskning av Organisation Internationale de la Francophonie (OIF) visat att över 16 procent av dem som fanns på listorna hade registrerats utan fingeravtryck, vilket gav upphov till farhågor om potentiellt fiktiva väljare. De uppmanade också kommissionen att avstå från att använda kontroversiella röstmaskiner som inte testats i Kongo och som eventuellt skulle kunna användas för att manipulera resultaten.
En kongolesisk domstol dömde i september fyra medlemmar av medborgarrörelsen Filimbi (”visselpipa” på swahili) till ett års fängelse. Carbone Beni, Grâce Tshunza, Cédric Kalonji, Palmer Kabeya och Mino Bompomi greps godtyckligt eller fördes bort i december 2017 när de mobiliserade invånarna i Kinshasa för landsomfattande protester den 31 december 2017. Kabeya släpptes i september. De fyra andra avslutade avtjänandet av sitt straff den 25 december.
I november arresterade och frihetsberövade myndigheterna under några dagar 17 prodemokratiska aktivister i Kinshasa. De kidnappade och torterade också en LUCHA-aktivist i Goma, som släpptes efter tre dagar.
Regeringens säkerhetsstyrkor över hela landet skingrade med våld oppositionens kampanjmöten inför de nationella valen. Mellan den 9 och 13 december dödade säkerhetsstyrkorna minst sju oppositionsanhängare, skadade mer än 50 personer och frihetsberövade godtyckligt mängder av andra.
Angrepp på civila av väpnade grupper och regeringsstyrkor
Mer än 140 väpnade grupper var aktiva i provinserna Nordkivu och Sydkivu i östra Kongo, och många fortsatte att angripa civila, Bland annat de till stor del rwandiska Demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (FDLR) och allierade kongolesiska Nyatura-grupper, de Uganda-ledda allierade demokratiska styrkorna (ADF), Nduma Defense of Congo-Renové (NDC-R), Mazembe- och Yakutumba Mai Mai Mai-gruppen samt flera burundiska väpnade grupper. Många av deras befälhavare har varit inblandade i krigsbrott, inklusive etniska massakrer, våldtäkter, tvångsrekrytering av barn och plundring.
Enligt Kivu Security Tracker, som dokumenterar våldet i östra Kongo, dödade angripare, inklusive statliga säkerhetsstyrkor, mer än 883 civila och förde bort, samt kidnappade mot lösensumma, nästan 1 400 andra i norra Kivu och södra Kivu under 2018.
I Beni-territoriet i provinsen Norra Kivu dödades omkring 300 civila i nästan 100 attacker av olika väpnade grupper, däribland ADF.
I maj dödade oidentifierade gärningsmän en parkvakt och kidnappade två brittiska turister och deras kongolesiska chaufför i östra Kongo i Virungas nationalpark. Parken har sedan dess varit stängd för turism. Turisterna och chauffören släpptes senare.
Mellan december 2017 och mars 2018 intensifierades våldet i delar av Ituri-provinsen i nordöstra Kongo, där väpnade grupper inledde dödliga attacker mot byar, dödade mängder av civila, våldtog eller lemlästade många andra, brände hundratals hem och förflyttade uppskattningsvis 350 000 människor.
Också i nordöstra Kongo fortsatte den Uganda-ledda Herrens motståndsarmé att kidnappa stora grupper människor och begå andra allvarliga övergrepp.
I december bröt storskaligt etniskt våld ut i Yumbi i Mai-Ndombe-provinsen i västra Kongo, vilket enligt uppgift ledde till hundratals döda i en tidigare fredlig region.
Under valet i december skrämde statliga säkerhetsstyrkor och väpnade grupper i provinsen Nord-Kivu i östra Kongo väljare att rösta på specifika kandidater.
Jämställdhet och ansvarsskyldighet
Rättegången mot Bosco Ntaganda, anklagad för 13 fall av krigsförbrytelser och fem fall av brott mot mänskligheten som påstås ha begåtts i Ituriprovinsen i nordöstra Kongo 2002 och 2003, fortsatte vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag.
I juni upphävde en överklagandekammare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) domarna för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten mot den tidigare kongolesiske vicepresidenten Jean-Pierre Bemba för brott som begåtts i grannlandet Centralafrikanska republiken. I september dömde domstolen Bemba efter överklagande till 12 månader för en relaterad fällande dom för vittnesmanipulation. Kongos valkommission tolkade vittnesförfalskning som en form av korruption som är förbjuden enligt den kongolesiska vallagen för presidentkandidater och ogiltigförklarade senare Bembas presidentkandidatur i vad som förefaller vara ett politiskt motiverat beslut.
Sylvestre Mudacumura, militärbefälhavare för den väpnade gruppen FDLR, är fortfarande på fri fot. ICC utfärdade 2012 en arresteringsorder mot honom för nio fall av krigsförbrytelser.
Den kongolesiska rättegången om morden på FN-utredarna Michael Sharp och Zaida Catalán och försvinnandet av de fyra kongoleser som följde med dem 2017 i den centrala Kasai-regionen pågick i skrivande stund. En expertgrupp som fått i uppdrag av FN:s generalsekreterare att stödja den kongolesiska utredningen hade inte fått det tillträde eller det samarbete som krävs för att effektivt stödja en trovärdig och oberoende utredning. Human Rights Watch forskning involverar regeringstjänstemän i morden.
En utredning på uppdrag av FN:s råd för mänskliga rättigheter om det bredare, storskaliga våldet i Kasairegionen sedan 2016 konstaterade att kongolesiska säkerhetsstyrkor och milis begick grymheter som motsvarar krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. I juli uppmanade rådet FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att skicka en grupp med två internationella människorättsexperter för att övervaka och rapportera om de kongolesiska myndigheternas genomförande av Kasai-utredningens rekommendationer.
Rättegången mot medlemmar av kongolesiska säkerhetsstyrkor som gripits för att de påstås ha använt överdrivet våld för att slå ner en protest i Kamanyola i östra Kongo i september 2017, under vilken ett 40-tal burundiska flyktingar dödades och mer än 100 andra sårades, hade ännu inte inletts när detta skrivs.
Rättegången mot milisledaren Ntabo Ntaberi Sheka, som överlämnade sig till FN:s fredsbevarande uppdrag i Kongo (MONUSCO), inleddes den 27 november. Sheka var inblandad i ett flertal grymheter i östra Kongo, och han har sedan 2011 efterlysts med en kongolesisk arresteringsorder för brott mot mänskligheten för massvåldtäkter.
I juli befordrade Kabila två generaler, Gabriel Amisi och John Numbi, trots att de under lång tid varit inblandade i allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Båda generalerna har också sanktionerats av USA och EU.
Nyckelaktörer på internationell nivå
Under 2018 krävde FN:s säkerhetsråd, som besökte Kinshasa i oktober, FN:s generalsekreterare, Afrikanska unionen, Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC), USA, EU och många enskilda stater att valkalendern skulle respekteras. De betonade att nyårsaftalen måste respekteras fullt ut, inklusive de förtroendeskapande åtgärderna, och att valen måste vara trovärdiga och inkluderande.
Belgien meddelade i januari 2018 att man avbryter allt direkt bilateralt stöd till den kongolesiska regeringen och omdirigerar sitt stöd till humanitära organisationer och organisationer i det civila samhället.
Angolas utrikesminister Manuel Domingos Augusto sade i augusti att Kabilas beslut att inte göra ett konstitutionsstridigt försök till en tredje mandatperiod var ”ett stort steg”, men att mer måste hända ”för att valprocessen ska lyckas och uppnå de mål som kongoleserna har satt upp”. Vid ett SADC-toppmöte i Namibia i augusti sade Namibias president och nya SADC-ordförande, Hage Geingob, att krisen i Kongo kan leda till att fler flyktingar flyr till grannländerna om den inte löses.
I december 2017 sanktionerade USA den israeliske miljardären Dan Gertler, en av Kabilas nära vänner och finansiella medarbetare som ”samlat ihop sin förmögenhet genom ogenomskinliga och korrupta gruv- och oljeaffärer till ett värde av hundratals miljoner dollar” i Kongo, samt flera personer och företag med koppling till Gertler. I juni 2018 meddelade USA att visumet för flera kongolesiska tjänstemän upphävdes, eller nekades, på grund av deras inblandning i kränkningar av de mänskliga rättigheterna och betydande korruption i samband med landets valprocess.
Den 28 december utvisade regeringen EU:s ambassadör, Bart Ouvry, med 48 timmars varsel. Detta följde på EU:s beslut den 10 december att förnya sanktionerna mot 14 höga kongolesiska tjänstemän, däribland den regerande koalitionens presidentkandidat Emmanuel Ramazani Shadary.