Den mänskliga äggcellen och spermierna

För en befruktning behövs en äggcell och många spermier. När cellerna hittar varandra smälter de samman efter ett tag och kromosomerna kommer samman. Då bildas zygoten (= det befruktade ägget) och kan börja dela sig. Fenomenologin ger oss egenskaperna hos ägget och spermierna. Det finns inga celler hos människan som är så olika och ändå hör så mycket ihop.

Ägget och spermien

Storlek och form

Äggcellen (eller ägget, eller oocyten) är den största mänskliga cellen. Hon mäter 0,15 till 0,2 mm och är precis synlig för blotta ögat. Hon är också den rundaste cellen, hon är nästan helt rund (fig. 4). Hon har därför den största volymen i förhållande till sin yta. Cellen består av en stor mängd cytoplasma (= cellvätska) i vilken kärnan är upplöst (och därför osynlig) fram till strax före befruktningen.

Spermaceller är de minsta mänskliga cellerna. De är inte mer än en kärna med en liten mängd cytoplasma, några mitokondrier (cellens energileverantörer) och en lång svans. De har knappt något innehåll och är de rakaste cellerna.

Det är inte strikt sant att de är de största och minsta cellerna. I ryggmärgen finns det större celler, i de små hjärnorna mindre celler. Detta påverkar inte principen. Skillnaden mellan äggcell och spermie är fortfarande enorm.

Äggcell och spermie är varandras motsatser. Stor mot liten, rund mot rak, cytoplasma mot kärna. Skillnaderna är stora, samtidigt hör de ihop om vi uppfattar ägget som en sfär och den raka spermien som motsvarande radie.

Figur 4. Spermatozoon (A) och äggstock (C). B visar spermien i samma skala som ägget

Mobilitet

Cytoplasman i en normal kroppscell är i rörelse, kärnan är det inte. De två könscellerna (= könscellerna) uppvisar olika egenskaper. Äggcellen består huvudsakligen av cytoplasma, hon är internt rörlig. Kärnan är utspridd, kromosomerna är utrullade (inte hopvikta). Cellen är internt aktiv och rörlig. Spermacellerna har knappt någon cytoplasma och är koncentrerade till sitt kärn-DNA. De har en kristallin struktur. Dessa celler är internt strukturerade och stela.

Däremot är ägget externt inte aktivt. Efter frigivningen förflyttas hon passivt av vätskeflödet i ovidukten (livmoderröret), medan spermiecellerna är aktiva och använder sina svansar för att simma mot vätskeströmmen i ovidukten. De är externt aktiva och rörliga.

Ovret är internt rörligt och externt passivt, detta är en polaritet. Spermierna uppvisar motsatsen: internt passiva och externt rörliga. Äggcellen och spermien har en polaritet och är motsatta till varandra, vi ser en dubbel polaritet.

Metabolism

En äggcell är en metaboliskt aktiv cell, ämnen tas upp och frigörs. Exempelvis absorberas näringsämnen, ämnen som påverkar livmodern och ämnen som lockar spermier frigörs. En äggcell lever endast 12 till 24 timmar i sin egen miljö och kan inte bevaras. Äggcellen kan lätt förstöras. Hon är en aktiv cell och öppen för omgivningen.

Spermaceller tar inte upp eller släpper ut ämnen. Det finns ingen interaktion med miljön. De lever cirka 3-5 dagar i livmodern och kan bevaras och frysas vid temperaturer under 60 °C. De är inte lätta att förstöra. De är slutna från miljön och metaboliskt passiva.

Äggcellens öppna och sårbara tillstånd är polärt mot spermiecellernas slutna och robusta tillstånd.

Sedan flera år tillbaka kan en äggcell frysas genom vitrifiering, en process där vatten avlägsnas och ersätts av en koncentrerad vätska, utan att lämna kvar några fryskristaller som kan skada kromosomerna.

Antal

För en befruktning krävs en äggcell och miljoner spermier. Den ena äggstocken är lika mycket värd som alla dessa miljoner spermier. En man med mindre än 20-40 miljoner spermier i en ejakulation är ofruktbar. Ett så stort antal är nödvändigt eftersom de flesta spermier inte når fram till ägget. För en befruktning krävs också mer än en spermatozoid. Se sidan Befruktning.

Äggstocken är ensam och spermierna är med miljoner. En spermie är ingenting, en äggcell bestämmer allt. En är polär mot miljoner. En omfattar allt, den är allt som finns, medan de miljontals spermiecellerna är oändliga, har ingen betydelse för sig själva.

Ställe

Äggcellen utvecklas i en av de två äggstockarna i den varma bukhålan, spermierna utvecklas i testiklarna strax utanför kroppen i en relativt kall miljö.

Äggcellen utvecklas i varma- och spermierna i relativt kalla förhållanden.

Utveckling

Äggcellerna produceras långt före födseln i ett stort antal så kallade primordiala äggceller (primordiala oocyter). Från början sker en kontinuerlig dödsprocess, så att det vid födseln finns 2 miljoner (!) kvar. Denna dödsprocess fortsätter även efter födseln. I början av puberteten återstår cirka 40 000 äggceller. Var fjärde vecka påbörjar sedan ett antal av dem en mognadsprocess. Av dessa mognar endast ett (ibland två eller tre) ägg, resten dör. Totalt mognar cirka 400 ägg (13 per år under 30 år). Vid klimakteriet finns inga primordiala äggceller kvar.

I männen pågår en helt annan process. De första spermiecellerna bildas först från och med puberteten, innan dess produceras de inte. Sedan fortsätter produktionen och slutar aldrig, hundratals per sekund, miljontals varje dag. Spermaceller nybildas hela tiden.

Eggceller är gamla celler som blivit mogna. Primordiala äggceller är i en process där de dör. Spermacellerna är nybildade och är unga. Äggens mognadsprocess är en utdöende process, den upphör. Bildandet av spermier är en livsnödvändig process, den slutar aldrig.

Mognadsprocess

Från en primordial oocyt utvecklas endast en mogen äggcell. Under meiosen utsöndras resten av kärnans massa som polkroppar. Cellen växer under mognaden, mängden cytoplasma ökar. Under mognaden flyttar ägget från äggstockens centrum till kanten (fig. 5).

Från en primitiv spermiecell utvecklas fyra spermieceller. Cytoplasman elimineras, cellen blir mindre. När en del cytoplasma stannar kvar kan spermiecellen inte simma bra och kan inte nå äggcellen. Spermacellerna produceras i kanten av testikeln och förvaras inuti.

Vid äggcellsmognaden ligger fokus på en cell, som expanderar i volym. Spermacellerna uppvisar en koncentration av material och en expansion av antalet. Äggcellerna rör sig från insidan till utsidan, spermiecellerna från utsidan till insidan.

Slutsats

I utseende och processer är äggcell och spermie ömsesidigt antagonistiska, varandras motsatser. Large versus small, internally – versus externally active, old versus young, concentration versus expansion, etc. During maturation of these gametes two cells are formed which differ maximally and seem to go to extremes in their individuality. The development and maturation show increasing divergence, a process of polarization.

When they are mature, ovum and sperm can come together and resolve the polarity in a conception, so that a new human being can be born, that has all the cell shapes that lie between the two extremes. If not, there is no viability, and then they die.

	egg cell	sperm
size	largest cell	smallest cell
shape	round	straight
inner mobility	mobile cytoplasm	rigid nuclear material
outer mobility	passive	active
metabolism	active	little activity
openness	yes	no
number	one	millions
produced in	the ovary, inside the body	testes, outside the body
temperature	warm	relatively cold
when formed	before birth	from puberty
age	old	young
formed from – until	before birth – menopause	puberty – death
maturation	increasing volume	decreasing volume
life span	short	long
storable	no	yes

Table 2. Skillnader mellan en äggcell och en spermie

Eggcellens utveckling

Eggceller skapas som primordiala oocyter i miljontals exemplar redan i embryonala stadiet och deras antal minskar successivt. De ligger separerade från varandra i folliklar och är omgivna av ett lager av näringsrika, så kallade follikelceller. I de primordiala folliklarna (= initiala vesiklar) för de en passiv tillvaro. I fig. 5 kan äggcellens utveckling ses medurs från vänster (primordialfolliklar).

1. Utvecklingen börjar med att det omgivande skiktet av näringsceller förtjockas, detta kallas den primära follikeln (= första vesikeln).
2. Detta skede leder till den sekundära follikeln, eftersom det i skiktet av näringsceller uppstår ett antrum (= grotta). Ägget växer och blir större. Follikeln producerar östrogen, ett hormon som stimulerar livmoderväggen att förtjockas.
3. Antrummet blir större. Runt ägget bildas ett skikt som kallas zona pellucida (= genomskinligt skikt). Runt det finns näringscellerna i corona radiata (= strålande krans). Tillväxten av äggstocken fortsätter. Livmoderväggen fortsätter att förtjockas.
4. Sedan skjuts ägget bort i bukhålan. Det finns ett ögonblick då ägget flyter fritt i bukhålan. Därefter samlas hon upp av äggledarens fimbriae. Interceptionen är en aktiv process, ovidukten rör sig mot ägget. Det kvarvarande hålrummet i äggstocken kallas corpus luteum (= gul liten kropp) som tillverkar progesteron, vilket också spelar en roll i förtjockningen av livmoderväggen, så att den befruktade äggstocken kan implantera. När en befruktning inte sker lossnar den förtjockade väggen och menstruation uppstår.

Figur 5. Oogenes, äggcellens utveckling i äggstocken (från Internet)

Konig (1986) ger en likhet mellan äggcellens utveckling och jordens utveckling, så som den beskrivs av Rudolf Steiner i antroposofin:

1. Ägget omges under många år av vävnad från äggstocken. Han jämför detta med jordens värmestadium eller Saturnstadiet.

2. Näringscellerna förtjockas och ägget står alltmer på egen hand. Han jämför detta med jordens luft- eller solstadium.

3. I skiktet av näringsceller bildas det vätskefyllda antrummet. Detta jämförs med jordens vatten- eller månstadium.

4. Utsöndringen av äggstocken jämförs med jordens (nuvarande) fasta stadium. Cellen är helt på sig själv och kommer antingen att utvecklas eller dö.

Spermautvecklingen

Från en grodd bildas fyra lika stora spermieceller genom delning. Runt kärnan bildas ett hårt lock, akrosomen (akros = topp, soma = kropp). Därefter stöts cytoplasman ut och cellen blir mindre. Mitokondrierna flyttar till början av svansen, som blir tjockare och längre. Cellerna lagras i cirka 60 dagar, varefter de resorberas. Om ett litet moln av cytoplasma stannar kvar tillsammans med cellkärnan är spermien allvarligt skadad och har svårt att gå vidare.

Figur 6. Spermatogenes, utvecklingen av spermier

.