Efterfrågekurvan och hur den fungerar

Efterfrågekurvan är en visuell representation av hur många enheter av en vara eller tjänst som kommer att köpas vid varje möjligt pris. Den visar förhållandet mellan kvantitet och pris som har beräknats i efterfrågeschemat, vilket är en tabell som visar exakt hur många enheter av en vara eller tjänst som kommer att köpas vid olika priser.

Som du kan se i diagrammet står priset på den vertikala (y) axeln och kvantiteten på den horisontella (x) axeln. Diagrammet visar det konventionella förhållandet mellan pris och kvantitet. Ju lägre priset är, desto större är den efterfrågade kvantiteten. När priset sjunker från p0 till p1 ökar kvantiteten från q0 till q1.

Efterfrågelagen

Detta förhållande följer efterfrågelagen, som säger att den efterfrågade kvantiteten sjunker när priset stiger, allt annat lika. Förhållandet mellan kvantitet och pris kommer att följa efterfrågekurvan så länge de fyra bestämningsfaktorerna för efterfrågan inte förändras. Dessa bestämningsfaktorer är:

1. Priset på relaterade varor eller tjänster
2. Köparens inkomst
3. Köparens smak eller preferenser
4. Köparens förväntningar (särskilt om framtida priser)

Om någon av dessa fyra bestämningsfaktorer förändras, förskjuts hela efterfrågekurvan, eftersom ett nytt efterfrågeschema måste skapas för att visa det förändrade förhållandet mellan pris och mängd.

De 2 typerna av efterfrågekurvor

Exemplet ovan ger en allmän översikt över förhållandet mellan pris och efterfrågan. Men i den verkliga världen uppvisar olika varor olika relationer mellan pris och efterfrågenivåer. Detta ger olika grader av efterfrågeelasticitet.

Elastisk efterfrågan

I en elastisk efterfrågesituation orsakar en prissänkning en betydande ökning av de köpta kvantiteterna (och vice versa). Likt ett elastiskt gummiband rör sig den efterfrågade kvantiteten mycket med bara en liten prisförändring.

Ett exempel på detta är köttfärs; om priserna sjunker med bara 25 % kanske du köper tre gånger så mycket som du brukar göra eftersom du vet att du kommer att använda det så småningom och kan lägga överskottet i frysen. Om efterfrågan är perfekt elastisk ser kurvan nästan ut som en horisontell platt linje.

Oelastisk efterfrågan

I en situation med oelastisk efterfrågan kommer en prissänkning inte att öka de köpta kvantiteterna. Ett exempel på detta är bananer. Oavsett hur billiga de är finns det bara så många man kan äta innan de förstörs. Du kommer inte att köpa tre klasar även om priset sjunker med 25 %. Om efterfrågan är helt oelastisk ser kurvan nästan ut som en vertikal rät linje.

Förklaringen till att du reagerar mer på en försäljning av nötkött än på en försäljning av bananer är den marginella nyttan av varje ytterligare enhet. Marginalnytta avser nyttan (nyttan) av varje ytterligare enhet ju längre ut på marginalen du kommer. Eftersom du kan frysa in köttfärs är det tredje paketet lika bra för dig som det första. Marginalnyttan av köttfärs är hög. Bananer förlorar sin konsistens i frysen, så deras marginalnytta är låg.

Förskjutning av kurvan

Om några andra bestämningsfaktorer för efterfrågan än priset förändras, förskjuts efterfrågekurvan. Om efterfrågan ökar flyttas hela kurvan till höger. Det innebär att större mängder kommer att efterfrågas vid varje pris. Om hela kurvan förskjuts till vänster betyder det att den totala efterfrågan har minskat för alla prisnivåer. Om du till exempel just har förlorat ditt jobb kanske du inte köper det tredje paketet köttfärs, även om det är på rea. Du kanske bara köper ett paket och är glad att det är 25 procent billigare.

Aggregerad eller marknadens efterfrågekurva

Marknadens efterfrågekurva beskriver den kvantitet som efterfrågas av hela marknaden för en kategori av varor eller tjänster, till exempel bensinpriset. När oljepriset stiger måste alla bensinstationer höja sina priser för att täcka sina kostnader. Oljepriset utgör 70 % av bensinpriset, och även om priset sjunker med 50 % brukar inte bilister lagra extra bensin. Det är därför som folk blir upprörda när priset skjuter i höjden med 0,50-1 dollar per liter. De kan inte minska sin körning till jobbet, skolan eller mataffären och tvingas därför betala mer för bensin. Det är en oelastisk aggregerad efterfrågekurva.

Höga bensinpriser sänker människors disponibla inkomster för andra saker än bensin, och det innebär att efterfrågekurvan för dessa andra saker kommer att sjunka. Detta kallas för en efterfrågeförskjutning, och i det här fallet förskjuts hela efterfrågekurvan för andra varor till vänster. Eftersom köparna har lägre inkomster kommer de att köpa en mindre mängd av en produkt även om priset inte stiger.