Vem är kvinnan bakom Steve Perrys mest ikoniska låt?
Oh Sherrie blev en omedelbar hit och klättrade till plats 3 på listorna och var en låt skriven om hans förhållande med sin dåvarande flickvän Sherrie Swafford. Efter att Street Talk släppts började Steve arbeta på ett nytt soloalbum som skulle få titeln Against the Wall. I och med Steves skyldigheter att återvända till Journey och förändringar i musikbranschen lades projektet ner. Under sitt uppehåll från Journey 1984-85 blev Steve ombedd att ansluta sig till andra artister i det uppmärksammade USA for Africa-projektet och blev inte bara hedrad med att vara solist på låten utan bidrog också med en låt som skulle bli baksidan av We Are The World-singeln. Det var något som påverkade Steve djupt.
1985 blev hans långvariga förhållande med flickvännen Sherrie Swafford problematiskt och hans mamma Mary fick diagnosen en mycket allvarlig neurologisk sjukdom. Steve flög och tillbringade helger med sin mamma medan han funderade på om han skulle fortsätta med Journey. Hans mamma som knappt kunde tala viskade orden Journey och Steve uppfyllde sitt löfte till sin mamma och återvände till Journey. Den 4 december 1985 avled Mary Quaresma Perry Rottman. Steves största beundrare var borta.
I en intervju med Tampa Bay Times i november 2011 mindes den nu 69-årige Steve Perry på ett fint sätt sin tid med Swafford och berättade för tidningen: ”Sherrie och jag var galet förälskade, det kan jag säga dig. Och det var en mycket tuff tid eftersom bandet höll på att nå sin höjdpunkt. Och om någon kvinna där ute tror att det skulle vara riktigt spännande att vara flickvän till någon i ett sånt band och att allt skulle vara som en dans på rosor, så är sanningen att det är svårt att navigera i ett förhållande när man är mitt uppe i en sådan resa.”
Varför gjorde Steve Perry och Sherrie Swafford slut?
Svaret kommer från Steve Perry själv:”
”Det var i juni, det har gått ungefär ett och ett halvt år. Hon och jag var lite in och ut, men när 1985 kom var det historia. Det är därför jag säger att 1985 var ett svårt år av mer än de tre skälen eftersom jag gick igenom den känslomässiga stressen med min mamma och önskade att Sherrie var där. Vi var bra för varandra, men inte rätt för varandra och sedan, igen, inte bra för varandra men rätt för varandra. Jag vet att det är svårt att förklara, men det är väldigt lätt att vara riktigt kär i någon men inte kunna lösa det. Det händer varje dag, men det hade verkligen aldrig hänt mig. Jag har aldrig riktigt och verkligen, från djupet av mitt hjärta, förälskat mig i någon som jag gjorde i Sherrie, och jag tror att samma sak gäller från hennes sida… och det kommer det alltid att göra.
Jag tror att när man verkligen älskar någon så slutar man aldrig att älska dem, man måste bara ta itu med det. Det är tufft. Det är bara något man måste möta, och det är kanske bara inte rätt tidpunkt eller så är det kanske inte rätt alls. Men det svåraste är att när man väl har blivit förälskad i någon så är man där… och om man drar sig ur så var man aldrig riktigt förälskad i dem. Det är vad jag tror personligen för mig själv åtminstone. Och det gör det väldigt svårt eftersom jag hanterar det dagligen.
Det går inte en dag utan att jag tänker på henne eller önskar att jag kunde träffa henne, men samtidigt vet jag att det inte är det bästa för henne eller mig att träffa henne, eftersom det bara väcker komplexa känslor som jag inte vill titta på just nu. Det är mycket svårt, så jag vill bara tillägga att Sherrie var en mycket speciell kvinna för mig och hon betydde oerhört mycket för mig och … (paus) det fungerade helt enkelt inte för oss. ”
Om Sherrie…
”Jag är estetiker, undervisar i yoga, har aldrig varit gift, inga barn. Älskar mina djur, planterar blommor och livet. Jag värdesätter mina vänner (inklusive Steve) och mitt privatliv. Det var så annorlunda för oss! Det var bara kärlek, inget annat!”