Flag of Mexico
2007 Schools Wikipedia Selection. Related subjects: General Geography
Use | National flag and ensign. |
Proportion | 4:7 |
Adopted | September 16, 1968 |
Design | A vertical tricolor of green, white and red with the Mexican coat of arms charged in the centre. |
The Flag of Mexico is a vertical tricolor of green, white, and red with the national coat of arms charged in the centre of the white stripe. While the meaning of the colors has changed over time, these three colors were adopted by Mexico following independence from Spain during the country’s War of Independence. Den nuvarande flaggan antogs 1968, men den övergripande utformningen har använts sedan 1821 då den första nationalflaggan skapades. Den nuvarande lagen om nationella symboler som reglerar användningen av nationalflaggan har funnits sedan 1984.
Under historiens gång har flaggan ändrats åtta gånger, eftersom utformningen av vapenskölden och förhållandet mellan flaggans längd och bredd har ändrats. Vapenskölden har dock haft samma kännetecken hela tiden: en örn, som håller en orm i sin klunga, sitter uppe på en kaktus av kaktusar; kaktusen är belägen på en klippa som höjer sig över en sjö. Vapnet härstammar från en aztekisk legend om att deras gudar sa åt dem att bygga en stad där de ser en örn och en orm, vilket nu är Mexico City. Den nuvarande nationalflaggan, den fjärde nationalflaggan, används också som den mexikanska flottans fana av fartyg som är registrerade i Mexiko.
Design och symbolik
Officiellt konstruktionsblad.
Den mexikanska flaggans officiella utformning återfinns i artikel 3 i lagen om nationellt vapen, flagga och hymn som antogs 1984. Artikeln dikterar vad som måste finnas med på flaggan och även dess proportioner. Kopior av nationalflaggan som görs enligt denna lag förvaras på två platser: det allmänna nationalarkivet (Archivo General de la Nación) och det nationella historiska museet ( Museo Nacional de Historia).
Art. 3: ”Bandera Nacional är en rektangel som är uppdelad i tre vertikala ränder med identiska mått, med färgerna placerade i följande ordning från hiss till flyg: grönt, vitt och rött. Centrerat i den vita remsan har det nationella vapenskölden en diameter på tre fjärdedelar av den vita remsans bredd. Flaggans förhållande är fyra till sju (Ratio 4:7). Den kan bära ett rep eller en slips i samma färger under lastbilen.”
While the exact shades of the flag have not been defined by law, the Secretariat of the Interior (Secretaría de Gobernación) has suggested the following:
Scheme | Green | White | Red |
---|---|---|---|
Pantone | 3425c | Safe | 186c |
RGB | 0-104-71 | 255-255-255 | 206-17-38 |
CMYK | 100-0-32-59 | 0-0-0-0-0 | 0-92-82-19 |
Coat of arms
Coat of arms.
The Coat of Arms is charged in the centre of the flag, and was inspired by an Aztec legend regarding the founding of Tenochtitlan. Enligt den populära legenden vandrade aztekerna, som då var en nomadisk stam, runt i Mexiko på jakt efter ett tecken som skulle visa exakt vilken plats de skulle bygga sin huvudstad på. Guden Huitzilopochtli hade befallt dem att hitta en örn som slukade en orm och som satt på en kaktus (nopal på spanska) som växte på en sten i en sjö. Efter tvåhundra års vandring hittade de det utlovade tecknet på en liten ö i den sumpiga sjön Texcoco. Här grundade de sin nya huvudstad, Tenochtitlan, som senare blev känd som Mexico City, Mexikos nuvarande huvudstad. Det nuvarande vapenskölden, som omformades 1968, är designad av Francisco Eppens Helguera och godkändes av president Gustavo Díaz Ordaz.
Färgernas betydelse
Flaggans färger har sitt ursprung i banderollen för Armén av de tre garantierna, som varade från 1821 till 1823. Ursprungligen hade färgerna följande betydelser:
- Grön: Independencia (independence from Spain)
- White: Religión (religion, the Roman Catholic faith)
- Red: Unión (union between the Europeans and Americans)
Flag of the Three Guarantees.
However, the meaning of the colors changed because of the secularization of the country, which was spearheaded by President Benito Juárez. The new colour meanings are as follows:
- Green: Hope
- White: Unity
- Red: Blood of the national heroes
The World Encyclopedia of Flags, a book written by Alfred Znamierowski, also gives the following meaning to the colors of the flag:
- Green: Hope
- White: Purity
- Red: Religion
Since Article 3 of the Flag Law does not give an official symbolism to the colors, other meanings may be given to them. Andra grupper har använt nationalfärgerna som en del av sina egna logotyper eller symboler. Till exempel har det politiska partiet PRI (Institutional Revolutionary Party) antagit nationalfärgerna som en del av sin logotyp. Ett annat politiskt parti, Demokratiska revolutionens parti (PRD), hade också nationalfärgerna som en del av sin logotyp, men ändrade dem på 1990-talet efter en kontrovers kring opartiskhetsfrågor, medan PRI inte gjorde det. Flera delstater, som Querétaro och Hidalgo, har införlivat antingen delar av nationalflaggan, eller till och med hela flaggan, i sina vapensköldar.
Historia
För antagandet av den första nationalflaggan hade olika flaggor som användes under självständighetskriget från Spanien ett stort inflytande på utformningen av den första nationalflaggan. Även om den aldrig antogs som officiell flagga anser många historiker att den första mexikanska flaggan är Guadalupes jungfrustandar som Miguel Hidalgo bar under Grito de Dolores den 16 september 1810. Standarden blev den första symbolen för rebellarmén under det mexikanska frihetskriget. Olika andra standarders användes under kriget. José María Morelos använde en flagga med och bild av Jungfru Maria till vilken lades ett blått och vitt emblem med en krönt örn på en kaktus över en trebågig bro och bokstäverna V.V.M. (Viva la Virgen María – ”Länge leve Jungfru Maria”). Den revolutionära armén använde också en flagga med färgerna vitt, blått och rött i vertikala ränder. Den första användningen av de egentliga färgerna – grönt, vitt och rött – skedde i flaggan för den förenade armén för de tre garantierna (bilden ovan) efter att självständigheten från Spanien vunnits.
Flaggutställning på Historiska museet i Monterrey, Nuevo León.
Den första officiella nationalflaggan upprättades 1821, det första året som Mexiko erkände suveränitet. Den kejserliga regering som inrättades valde en trefärgad flagga i grönt, vitt och rött och laddad med nationalvapnet. I det officiella dekretet stod det att
”Enda artikel:(…) nationalflaggan och arméns flaggor ska vara trefärgade, med färgerna grönt, vitt och ”encarnado” i vertikal ordning, med den krönta örnen i mitten av den vita remsan, enligt följande mönster…”.
Även om den liknar den nationalflagga som används i dag, håller örnen i dessa vapen inte en orm i sina klor och en krona har fästs på örnens huvud för att beteckna kejsardömet. Varianter av denna flagga som dök upp under denna period omfattade även en marinflagga som hade det trefärgade mönstret, men som endast innehöll örnen med kronan ovanför huvudet. Militären använde också en liknande, kvadratisk flagga, men örnen var större än på nationalflaggan. Nationalflaggan förordnades officiellt av Agustín de Iturbide i november 1821 och användes för första gången officiellt i juli 1822. Flaggan användes inte längre när kejsardömet avskaffades.
Den andra nationalflaggan som antogs kom ungefär samtidigt som den första federala republiken upprättades 1823. Den nya flaggan valdes för republiken i april samma år, med den enda skillnaden är utseendet på det centrala emblemet. Kronan togs bort från örnens huvud och en orm placerades i örnens högra talong. Ett annat tillägg till flaggan är en gren av ek- och lagergrenar, en tradition som fördes över till den nuvarande flaggan. Denna flagga upphörde 1864 vid den federala republikens upplösning.
Den tredje officiella nationalflaggan var det andra mexikanska imperiets flagga. Återigen använde nationalflaggan det grönt, vitt och rött trikolormönster där den vita remsan var laddad med nationalvapnet. Flaggans förhållande ändrades dock från 4:7 till 1:2 och att fyra örnar, som hade kronor över huvudet, placerades i varje hörn av flaggan. Designen, som beställdes av kejsar Maximilian, utformade vapnet så att det skulle likna det franska kejsarvapnet, men bestämde sig för att lägga till lite ”mexikansk smak” till flaggan. Vapnet beskrevs i ett dekret som utfärdades i november 1865 som:
”(…) oval form i blått; i mitten avbildas Anahuacs örn, i profil och passerande, som stöds av en kaktus, som i sin tur stöds av en sten som sjunkit på vatten, och som sliter en orm. Bården är guldfärgad och laddad med en krans av encino och lagerblad. Kungsbandet är den kejserliga kronan. Som stöd är två gripar från våra äldres vapen, vars övre halva är svart och den nedre guldfärgad, bakom scepter och svärd i saltire. Skölden är omgiven av halsbandet från ”Águila Mexicana”-orden och mottot: ”Equidad en la Justicia” (…).”
Flaggan övergavs 1867 när Maximilian störtades och avrättades av det mexikanska folket. Den andra nationalflaggan antogs återigen som nationalflagga, men den förklarades inte officiellt som sådan.
Den nuvarande nationalflaggan antogs den 16 september 1968 och bekräftades genom lag den 24 februari 1984. Den nuvarande versionen är en anpassning av den design som godkändes genom presidentdekret 1916 av Venustiano Carranza, där örnen ändrades från en framifrånvänd till en sidoföljande position.
För antagandet av den nuvarande nationalflaggan har officiella flaggor använts av regeringen. Alla dessa flaggor använde sig av det trefärgade mönstret, med de enda skillnaderna var förändringarna i vapenskölden, som fortfarande var laddad i mitten av den vita remsan. En möjlig orsak till att flaggan och vapnet ändrades 1968 var att Mexico City var värd för de olympiska sommarspelen 1968. Ungefär vid samma tidsperiod övergavs också juridiskt den enkla trefärgade flaggan som Mexiko använde som handelsflagga. Resonemanget är att utan vapenskölden skulle flaggan inte vara den mexikanska flaggan, utan den skulle ha blivit den italienska flaggan. År 1984 diskuterades också hur vapenskölden ska avbildas på nationalflaggan, även på baksidan. För att lösa detta problem föreslog en PAN-ledamot samma år en ändring av lagen om nationalvapen, flagga och hymn för att tillåta att örnen vänder sig åt höger när flaggans baksida visas. In 1995, the law was changed to include the following:
”When the National Arms is reproduced in the reverse side of the National Flag, the Mexican Eagle will appear standing in its right grasp, holding with the left one and the beak the curved serpent.”
Evolution of the Mexican Flag | ||
Standard of the Virgin of Guadalupe. Used by Miguel Hidalgo during the declaration of independence, September 16, 1810 | ||
First National Flag | Used from 1821-1823 during the First Mexican Empire of Agustín de Iturbide. | |
Second National Flag | Used from 1823-1864 during the establishment of the Mexican Republic. | |
Third National Flag | Used from 1864-1867 during the Second Mexican Empire of Maximilian I. Proportions 1:2 | |
Second National Flag Readoption (1867-1968) |
Readopted from 1867-1881 during the reestablishment of the Mexican Republic. | |
Used from 1881-1899 | ||
Used from 1899-1917. Specified proportions 2:3 | ||
Used from 1917-1934, officially adopted by President Venustiano Carranza. Proportions 2:3 | ||
Used from 1934-1968, Coat of Arms designed by Jorge Enciso. Proportions 2:3 | ||
Fourth National Flag | Adopted September 16, 1968 to present day. Coat of Arms designed by Architect Francisco Eppens Helguera. |
Flaggprotokoll
När flaggan paraderar framför en folkmassa måste de som bär militäruniform göra honnör enligt deras bestämmelser. Civila som är närvarande gör följande honnör för nationalflaggan: När de står i givakt (firmes) lyfter de civila sin högra arm och placerar sin högra hand på bröstet framför hjärtat. Handen är platt och handflatan vetter mot marken.
President Vicente Fox utför den civila hälsningen
Denna hälsning är känd som ”El saludo civil a la Bandera Nacional” (”Den civila hälsningen till den nationella flaggan”). När presidenten agerar i egenskap av chef för de väpnade styrkorna hälsar han på nationalflaggan med en militär hälsning. När nationalsången spelas i tv för att inleda eller avsluta det dagliga programmet visas samtidigt nationalflaggan.
Under vissa tider på året hissas flaggan av både civila och statlig personal. Oftast sammanfaller dessa händelser med nationella helgdagar och dagar av betydelse för landet. Under vissa av dessa tillfällen flaggas flaggan på halv stång för att hedra viktiga mexikaners död. Dessa datum anges i artikel 18 i lagen om den nationella flaggan, vapnen och hymnen.
Det nationella firandet av Día de la Bandera (flaggans dag) äger rum den 24 februari. Den här dagen 1821 gick alla fraktioner som kämpade i frihetskriget samman och bildade de tre garantiernas armé som svar på Plan de Iguala, som undertecknades av Vicente Guerrero och Agustín de Iturbide och som förklarade Mexiko officiellt som ett självständigt land. General Vicente Guerrero var den första militärtjänstemannen som svor trohet till nationalflaggan. En annan flaggtradition är att presidenten inför varje olympiskt spel där Mexiko deltar överlämnar en flagga till flaggbäraren, som väljs av sina kamrater, för att bära med sig till värdstaden.
Varianter
Det finns två varianter av nationalflaggan som är tillåtna enligt lag. De används främst av delstatsregeringarna och de federala regeringarna och skillnaden mellan nationalflaggan och varianterna är utformningen av vapenskölden. I den första varianten, som används av Mexikos president och sekreterare i federala organ, är hela vapenskölden färgad i guld, med undantag för det trefärgade bandet, som är grönt, vitt och rött, och med örnens sten, sjö och klor färgade i silver. I den andra varianten är hela vapnet färgat i guld, även bandet, sjön, stenen och klorna. Den andra varianten används främst av delstatsregeringar och federala organ som inte har möjlighet att använda den första varianten.
Flaggans anordningar
Artikel 3 i lagen om nationalvapen, flagga och hymn (Ley sobre el Escudo, la Bandera y el Himno Nacionales) beskriver också att nationalflaggan kan dekoreras med en särskild slips som kallas corbata (cravatte). Corbata består av en rosett, två band av olika längd och båda banden är fästa med en gyllene tofs som kallas frans. Corbata placeras på flaggans topp vid den punkt där lastbilen är, och färgerna på corbata överensstämmer med nationalflaggans färger. Organisationer och politiska partier kan anta sina egna corbatas, till exempel Nationella aktionspartiet (PAN), som använder en vit corbata med blå fransar.
Banderas monumentales
A bandera monumental in Monterrey, Nuevo León
Bandera Monumental in Ensenada, Baja California
In 1999, President Ernesto Zedillo started a program erecting giant flags across the country. Directed by the Secretariat of National Defense, the banderas monumentales (monumental flags) were placed in various cities and spots, most of which of high significance to the nation. In a decree issued on July 1, 1999 by Zedillo, the flags were to be placed in Mexico City, Tijuana, Ciudad Juárez, and Veracruz. The decree also stipulated for the flags to measure 14.3 meters by 25 meters, which are raised on flag poles that are 50 meters high. Efter att dessa första monumentala flaggor skapades rapporterades städer som Ensenada, Nuevo Laredo och Cancún ha egna monumentala flaggor. Mindre flaggor, så kallade banderas semi-monumentales, har satts upp i mindre städer och vid olika utbildningsinstitutioner.
Den största monumentala flaggan i Mexiko är den som finns vid Mirador del Obispado i Monterrey (nordost) med en stång på 120 ton och 100,6 meters höjd. Flaggan mäter 50 gånger 28,6 meter och väger 230 kilo. Detta är fyra gånger större än de flesta andra monumentala flaggor. Den ligger på toppen av Cerro del Obispado (biskopskullen) på en höjd av 775 meter över havet (stadens höjd 538 meter).
Exempel på platser
- Monterrey, Nuevo León
- Querétaro, Querétaro
- Mexico City, Federal District:
- Zócalo, in the city centre
- Campo Militar Marte, military base behind Los Pinos
- San Jerónimo rondabout, in Periférico Sur
- Iguala, Guerrero
- Tonalá, Jalisco
- Mérida, Yucatán
- Cancún, Quintana Roo
- Mexicali, Baja California
- Tampico, Tamaulipas
- Nuevo Laredo, Tamaulipas
- Campeche, Campeche