Grönalger

Grönalger, medlemmar av divisionen Chlorophyta, som omfattar mellan 9 000 och 12 000 arter. De fotosyntetiska pigmenten (klorofyll a och b, karoten och xantofyll) finns i samma proportioner som hos högre växter. Den typiska cellen av grönalger, som kan vara rörlig eller orörlig, har en central vakuol, pigment som finns i plastider som varierar i form hos olika arter, och en cellvägg av cellulosa och pektin i två skikt. Födan lagras som stärkelse i pyrenoider (proteinhaltiga kärnor i plastiderna). Grönalgerna varierar i storlek och form och omfattar encelliga (Chlamydomonas, desmider), koloniala (Hydrodictyon, Volvox), trådformiga (Spirogyra, Cladophora) och rörformiga (Actebularia, Caulerpa) former. Sexuell reproduktion är vanlig, med könsceller som har två eller fyra flageller. Den asexuella reproduktionen sker genom celldelning (Protococcus), rörliga eller icke rörliga sporer (Ulothrix, Oedogonium) och fragmentering.

De flesta grönalger förekommer i sötvatten, vanligen fastsatta på undervattensstenar och trä eller som skum på stillastående vatten; det finns också land- och havsarter. Fritt flytande mikroskopiska arter tjänar som föda och syrekällor för vattenlevande organismer. Grönalger är också viktiga för att studera växternas evolutionära utveckling. Den encelliga Chlamydomonas anses likna den urform som troligen gav upphov till landväxter.