Graves sjukdom: Symtom, specifika orsaker och aktuella behandlingar
Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som gör att sköldkörteln överproducerar sköldkörtelhormon. Detta tillstånd leder till överaktivitet av hela sköldkörteln (hypertyreoidism). Det är den vanligaste orsaken till hypertyreoidism i USA. Det är uppkallat efter Robert Graves, en irländsk läkare, som beskrev denna form av hypertyreoidism 1868.
Graves sjukdom: Vikten av din sköldkörtel
Sköldkörteln är ett fjärilsformat organ som ligger i basen av halsen. Den frisätter hormoner som styr ämnesomsättningen, det sätt på vilket din kropp använder energi. The thyroid’s hormones regulate vital body functions, including:
- Breathing
- Heart rate
- Central and peripheral nervous systems
- Body weight
- Muscle strength
- Menstrual cycles
- Body temperature
- Cholesterol levels
- Much more!
The thyroid gland is about 2-inches long and lies in front of your throat below the prominence of thyroid cartilage sometimes called the Adam’s apple. The thyroid has two sides called lobes that lie on either side of your windpipe, and is usually connected by a strip of thyroid tissue known as an isthmus. Some people do not have an isthmus, and instead have two separate thyroid lobes.
Graves Disease: How the Thyroid Gland Works
The thyroid is part of the endocrine system, which is made up of glands that produce, store, and release hormones into the bloodstream so the hormones can reach the body’s cells. Sköldkörteln använder jod från maten du äter för att tillverka två huvudsakliga hormoner:
- Triiodtyronin (T3)
- Tyroxin (T4)
Det är viktigt att T3- och T4-nivåerna varken är för höga eller för låga. Två körtlar i hjärnan, hypotalamus och hypofysen, kommunicerar för att upprätthålla T3- och T4-balansen.
Hypotalamus producerar TSH-frisättande hormon (TRH) som signalerar till hypofysen att den ska tala om för sköldkörteln att den ska producera mer eller mindre av T3 och T4 genom att antingen öka eller minska frisättningen av ett hormon som kallas sköldkörtelstimulerande hormon (TSH).
- När T3- och T4-nivåerna är låga i blodet frisätter hypofysen mer TSH för att tala om för sköldkörteln att producera mer sköldkörtelhormoner.
- Om T3- och T4-nivåerna är höga frisätter hypofysen mindre TSH till sköldkörteln för att bromsa produktionen av dessa hormoner.
Graves sjukdom: Symtom
Vanliga symptom på Graves sjukdom är:
- anxiety
- bulging eyes
- chest pain
- difficulty sleeping and/or insomnia
- elevated blood pressure
- fatigue
- hand tremors
- increased sweating
- irregular menstrual periods
- irritability or nervousness
- more frequent stools and/or diarrhea
- muscle weakness
- rapid or irregular heartbeat
- restlessness
- sensitivity to heat
- shortness of breath and/or difficulty breathing
- unexplained weight loss (typically despite an increase in appetite)
- vision problems or changes
Graves’ Disease: Specific Symptoms
Eye problems: Graves’ disease is the only type of hyperthyroidism that involves inflammation of the eyes and bulging eyes.
Eye problems can be anywhere from mild to extremely severe. In more mild cases, your eyes may become red and inflamed. Eller så kan de tåras eller vara mycket ljuskänsliga.
I allvarliga fall kan sjukdomen orsaka inflammation i ögonmusklerna. Ögonens muskler och vävnader kan bli svullna och kan leda till att ögonen sticker ut ur ögonhålorna. Detta kallas exophthalmos.
Guiter: En struma är en förstorad sköldkörtel som kan göra att framsidan av halsen ser svullen ut. Dessa strumpor kan vara små klumpar eller de kan vara stora. En struma kan göra det svårt att svälja. Om den är tillräckligt stor kan den också få dig att hosta och kan göra det svårare för dig att sova.
Hudproblem: I sällsynta fall kan Graves sjukdom leda till att du får klumpiga rödaktiga fläckar och förtjockning av huden på skenbenet. Även om,detta hudproblem kan se allvarligt ut är det vanligtvis smärtfritt och inte allvarligt.
Det är också viktigt att notera att vissa personer med Graves sjukdom kommer att ha många av dessa symtom, inte alla kommer att ha det i ett tidigt skede.
Graves sjukdom: Vissa forskare tror att orsaken till Graves sjukdom kan vara knuten till din familjehistoria.
Då Graves sjukdom kan ha en genetisk koppling betyder det att om du har en familjemedlem med Graves sjukdom så är det mer sannolikt att du också utvecklar den.
En annan riskfaktor som gör att du är mer benägen att utveckla Graves sjukdom är ditt kön. Precis som med andra autoimmuna sjukdomar är det vanligare att Graves sjukdom drabbar kvinnor än män.
Graves sjukdom är vanligast hos kvinnor som är äldre än 20 år. Forskare undersöker också specifika gener som är involverade i att utlösa Graves sjukdom.
Graves sjukdom: Diagnos
Testning av fria T4-hormonnivåer
Fritt T4 är en annan typ av blodprov som utförs om ditt TSH inte är normalt. Det är ett nyare test än det totala T4. Resultaten från ett totalt T4 (som beskrivs ovan) kan förändras av blodproteiner som binder till T4-hormonet.
Däremot påverkas ett fritt T4 mindre av blodproteiner och avslöjar en mer korrekt bild av sköldkörtelfunktion eller dysfunktion. Ett fritt T4 kan rekommenderas när du har en struma, som i vissa fall av Graves sjukdom.
Thyreoideastimulerande immunglobulin (TSI) är en typ av antikropp (immunglobulin) som mäts från avtaget blod. TSI:er kan binda till vävnader i ögongloberna och under huden och bidra till utvecklingen av exophthalmos (utbuktande ögon) och pretibial myxödem (förtjockning av huden på framsidan av underbenen). Du kan läsa vår artikel om dessa möjliga symtom på Graves sjukdom för att få veta mer.
Kontroll av TSI-nivån görs om läkaren inte kan ställa en definitiv diagnos på Graves sjukdom utifrån dina symtom och TSH-, T3- och T4-nivåer.
Graves sjukdom: Testning av nivå av sköldkörtelperoxidasantikroppar (TPO)
Då Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom kan detta blodprov rekommenderas. TPO mäter nivån av sköldkörtelperoxidasantikroppar. Om du har dessa antikroppar i blodet tyder det på att immunförsvaret har angripit sköldkörteln. Men cirka 5-10 procent av friska människor testar positivt för TPO-antikroppar, så närvaron av dessa antikroppar tyder inte alltid på att du har en autoimmun sjukdom.
Graves sjukdom: Radioaktivt jodupptag (RAIU) och skanning
Ett test och en skanning av radioaktivt jodupptag mäter mängden jod som din sköldkörtel absorberar och avgör också om hela eller bara en del av sköldkörteln är överaktiv. Detta test utförs vanligtvis på ett sjukhus eller en medicinsk centrums avdelning för nukleär avbildning.
RAIU innebär att du tar ett jod-”piller” som kallas radioaktivt spårämne fyra till sex timmar före din första skanning av sköldkörteln. Det är ett specifikt test eftersom sköldkörteln absorberar jod mycket bättre än andra delar av kroppen, särskilt om din sköldkörtel är överaktiv.
En annan skanning upprepas 24 timmar senare. Testet är inte smärtsamt och kräver att du ligger på ett vadderat bord med huvudet tippat bakåt för att helt exponera nacken och sköldkörtelområdet.
Mängden radioaktivt spårämne som din sköldkörtel absorberar avgör om din sköldkörtelfunktion är normal eller onormal. Ett högt upptag av jodtracer kan betyda att du har hypertyreos eller Graves sjukdom.
Graves sjukdom: Behandlingar
Med rätt behandling kan du minimera effekterna av Graves sjukdom. Målet med behandlingen är att förhindra överproduktion av sköldkörtelhormoner. Det finns tre behandlingsalternativ för Graves sjukdom.
Graves sjukdom: Livsmedel att äta
- Bär: Ät bär, till exempel björnbär, blåbär och hallon. De är fulla av antioxidanter och hjälper till att hålla ditt immunförsvar starkt.
- Mejeriprodukter: Få mycket kalcium från mejeriprodukter, till exempel ost, mjölk och yoghurt.
-
- Korsblommiga grönsaker: Korsblommiga grönsaker, som broccoli, blomkål och grönkål, är grönsaker som kan bidra till att minska mängden sköldkörtelhormon som din sköldkörtel producerar.
- Livsmedel som innehåller D-vitamin: Såsom lax, ägg och svamp kan bidra till att förebygga benskörhet, en komplikation som kan uppstå om Graves sjukdom inte behandlas. D-vitamin och kalcium håller benen starka.
- Protein: Kyckling, kalkon, bönor och nötter är kvalitetskällor till protein, ett viktigt näringsämne som hjälper till att bygga muskler.
- Fetter: Omega-3-fettsyror finns i lax, olivolja och valnötter. De håller din kropp frisk och stark.