Hantavirus Pulmonary Syndrome
Förhindra Hantavirus Pulmonary Syndrome (HPS)
Eliminera eller minimera kontakten med gnagare i hemmet, på arbetsplatsen eller på campingplatsen. Om gnagare inte tycker att platsen där du befinner dig är en bra plats för dem är det mindre sannolikt att du kommer i kontakt med dem. Täta igen hål och springor i ditt hem eller garage. Placera fällor i och runt ditt hem för att minska gnagarangreppen. Städa upp all mat som är lätt att få tag på.
Nya forskningsresultat visar att många personer som insjuknat i HPS utvecklade sjukdomen efter att ha varit i frekvent kontakt med gnagare och/eller deras avföring runt ett hem eller en arbetsplats. Å andra sidan rapporterade många personer som blev sjuka att de inte hade sett gnagare eller gnagarspillning alls. Om du bor i ett område där man vet att smittbärande gnagare lever, försök därför att hålla ditt hem, din semesterort, din arbetsplats eller din campingplats ren.
Det ”första” utbrottet
I maj 1993 inträffade ett utbrott av en oförklarlig lungsjukdom i sydvästra USA, i ett område som delas av Arizona, New Mexico, Colorado och Utah och som kallas ”The Four Corners”. En ung, fysiskt vältränad Navajo-man som led av andfåddhet fördes snabbt till ett sjukhus i New Mexico och dog mycket snabbt.
När de granskade resultaten av fallet upptäckte medicinsk personal att den unge mannens fästmö hade dött några dagar tidigare efter att ha visat liknande symtom, en information som visade sig vara nyckeln till att upptäcka sjukdomen. Som dr James Cheek från Indian Health Service (IHS) noterade: ”Jag tror att om det inte hade varit för det första paret av människor som blev sjuka inom en vecka efter varandra, skulle vi aldrig ha upptäckt sjukdomen överhuvudtaget”.
En utredning som finkammar hela Four Corners-regionen inleddes av New Mexicos Office of Medical Investigations (OMI) för att hitta andra personer som hade en liknande sjukdomshistoria. Inom några timmar hade dr Bruce Tempest från IHS i samarbete med OMI lokaliserat fem unga, friska personer som alla hade dött efter akut andningssvikt.
En rad laboratorietester hade inte lyckats identifiera någon av dödsfallen som orsakad av en känd sjukdom, t.ex. böldpest. Vid denna tidpunkt underrättades CDC:s avdelning för särskilda patogener. CDC, de statliga hälsomyndigheterna i New Mexico, Colorado och Utah, Indian Health Service, Navajo-nationen och University of New Mexico gick samman för att bekämpa utbrottet.
Under de följande veckorna, då ytterligare fall av sjukdomen rapporterades i Four Corners-området, arbetade läkare och andra vetenskapliga experter intensivt för att begränsa listan över möjliga orsaker. Den speciella blandningen av symtom och kliniska fynd pekade forskarna bort från möjliga orsaker, såsom exponering för en herbicid eller en ny typ av influensa, och mot någon typ av virus. Vävnadsprover från patienter som hade fått sjukdomen skickades till CDC för uttömmande analys. Virologer vid CDC använde flera tester, inklusive nya metoder för att lokalisera virusgener på molekylär nivå, och kunde koppla det pulmonella syndromet till ett virus, i synnerhet en tidigare okänd typ av hantavirus.
Forskare inleder undersökningar för att fastställa bäraren av det nya viruset
Forskarna visste att alla andra kända hantavirus överfördes till människor av gnagare, t.ex. möss och råttor. En viktig del av deras uppdrag var därför att fånga så många olika arter av gnagare som möjligt som lever i Four Corners-regionen för att hitta den typ av gnagare som bar på viruset. Från juni till mitten av augusti 1993 fångade man alla typer av gnagare i och utanför bostäder där människor som drabbats av hantaviruslungsyndrom hade bott, liksom i piñonlundar och sommarläger för får där de hade arbetat. Ytterligare gnagare fångades in för att jämföras i och kring närliggande hushåll. Forskarna tog en kalkylerad risk och beslutade att inte bära skyddskläder eller masker under fångstprocessen. ”Vi ville inte gå in med andningsskydd och skrämma … alla”, sade John Sarisky, specialist på miljösjukdomar vid Indian Health Service. När de nästan 1 700 gnagare som fångats i fällor dissekerades för att förbereda prover för analys vid CDC bar man dock skyddskläder och andningsskydd.
Av de gnagare som fångades in visade sig hjortmusen (Peromyscus maniculatus) vara huvudvärd för en tidigare okänd typ av hantavirus. Eftersom hjortmusen ofta lever nära människor på landsbygden och i halvlänska områden – i lador och uthus, vedhögar och i människors hem – misstänkte forskarna att hjortmusen skulle kunna överföra viruset till människor. Ungefär 30 % av de testade hjortmussarna visade tecken på infektion med hantavirus. Testerna visade också att flera andra typer av gnagare var infekterade, om än i mindre omfattning.
Nästa steg var att fastställa sambandet mellan de infekterade hjortmössen och hushåll där människor som hade fått sjukdomen bodde. Därför inledde utredarna en fall-kontrollundersökning. De jämförde ”fall”-hushåll, där människor som hade fått sjukdomen bodde, med närliggande ”kontroll”-hushåll. Kontrollhushållen liknade dem där fallpatienterna bodde, med undantag för en faktor: ingen i kontrollhushållen hade fått sjukdomen.
Resultaten? För det första fångade utredarna fler gnagare i fallhushållen än i kontrollhushållen, så fler gnagare kan ha levt i nära kontakt med människor i fallhushållen. För det andra var det mer sannolikt att personer i fallhushållen än personer i kontrollhushållen städade runt huset eller planterade i eller handplöjde jord utomhus på åkrar eller i trädgårdar. Det var dock oklart om risken för att smittas av HPS berodde på att man utförde dessa uppgifter eller på att man gick in i stängda rum eller garderober för att hämta verktyg som behövdes för dessa uppgifter.
I november 1993 isolerades det specifika hantavirus som orsakade utbrottet i Four Corners. Special Pathogens Branch vid CDC använde vävnad från en hjortmus som hade fångats i närheten av hemmet i New Mexico hos en person som hade fått sjukdomen och odlade viruset från denna vävnad i laboratoriet. Kort därefter och oberoende av varandra odlade USAMRIID (U.S. Army Medical Research Institute of Infectious Diseases) också viruset från en person i New Mexico som hade fått sjukdomen samt från en mus som fångats i Kalifornien.
Det nya viruset kallades Muerto Canyon-virus – som senare ändrades till Sin Nombre-virus (SNV) – och den nya sjukdomen som orsakades av viruset fick namnet hantavirus pulmonary syndrome, eller HPS.
Det var anmärkningsvärt att viruset isolerades på bara några månader. Denna framgång byggde på ett nära samarbete mellan alla de organ och personer som var inblandade i utredningen av utbrottet, på åratal av grundforskning om andra hantavirus som hade bedrivits vid CDC och USAMRIID, och på den fortsatta utvecklingen av moderna molekylärvirologiska tester. För att sätta den snabba isoleringen av Sin Nombre-viruset i perspektiv tog det flera decennier innan det första hantavirus som upptäcktes, Hantaanviruset, isolerades.
HPS inte riktigt en ny sjukdom
Som en del av arbetet med att lokalisera källan till viruset hittade och undersökte forskarna lagrade prover av lungvävnad från personer som hade dött av oförklarlig lungsjukdom. Vissa av dessa prover visade tecken på tidigare infektion med Sin Nombre-virus — vilket tyder på att sjukdomen hade funnits före det ”första” kända utbrottet — den hade helt enkelt inte uppmärksammats!
Andra tidiga fall av HPS har upptäckts genom att undersöka vävnadsprover som tillhörde personer som hade dött av oförklarligt andningssyndrom hos vuxna. Med denna metod har det tidigaste kända fallet av HPS som har bekräftats varit fallet med en 38-årig man från Utah 1959.
Interessant nog finns det bevis för att HPS var känt på andra håll, även om det inte var känt för de epidemiologiska och medicinska grupperna. Navajo-indianerna, av vilka ett antal drabbades av HPS under utbrottet 1993, känner igen en liknande sjukdom i sina medicinska traditioner och förknippar faktiskt dess förekomst med möss. Det är lika slående att Navajos medicinska trosuppfattningar stämmer överens med folkhälsorekommendationer för att förebygga sjukdomen.
Varför skedde utbrottet i Four Corners-området?
Men varför detta plötsliga antal fall? Det viktigaste svaret på denna fråga är att det under denna period plötsligt fanns många fler möss än vanligt. Four Corners-området hade varit drabbat av torka i flera år. Sedan, i början av 1993, hjälpte kraftiga snö- och regnmängder de torkdrabbade växterna och djuren att återuppstå och växa i större antal än vanligt. Områdets rådjurmöss hade gott om mat, och som ett resultat av detta förökade de sig så snabbt att det fanns tio gånger fler möss i maj 1993 än vad det hade funnits i maj 1992. Med så många möss var det mer sannolikt att möss och människor skulle komma i kontakt med varandra, och därmed mer sannolikt att det hantavirus som mössen bar på skulle överföras till människor.
Person-till-person-spridning av HPS anses osannolik
”Även om det inte har dokumenterats någon spridning från person till person för något av de andra kända hantavirusen var vi oroliga eftersom det rörde sig om ett nytt agens”, säger Charles Vitek, en av CDC:s medicinska utredare.
Forskare och kliniker som undersökte det pågående utbrottet var inte de enda grupperna som oroade sig för sjukdomen. Kort efter att de första få HPS-patienterna dog och det stod klart att en ny sjukdom drabbade människor i området, och att ingen visste hur den överfördes, började nyhetsmedierna att rapportera utförligt om utbrottet. En utbredd oro bland allmänheten följde.
De första offren för utbrottet var tyvärr Navajo. Nyhetsrapporteringen fokuserade på detta faktum och missuppfattningen växte att den okända sjukdomen på något sätt var kopplad till Navajos. Som en följd av detta befann sig navajos i centrum för intensiv uppmärksamhet i medierna och blev föremål för vissa människors rädsla.
Senare under sommaren 1993 hade mediebruset lugnat ner sig något och källan till sjukdomen hade lokaliserats. Forskarna konstaterade att det virus som orsakar HPS, i likhet med andra hantavirus, inte överförs från person till person på samma sätt som andra infektioner, t.ex. förkylning, kan göra. Undantaget är ett utbrott av HPS i Argentina 1996. Uppgifter från detta utbrott tyder på att stammar av hantavirus i Sydamerika kan överföras från person till person. Hittills har inga fall av HPS rapporterats i USA där viruset överförts från en person till en annan. I en studie av hälso- och sjukvårdspersonal som exponerades för antingen patienter eller prover som var infekterade med besläktade typer av hantavirus (som orsakar en annan sjukdom hos människor) visade ingen av arbetstagarna tecken på infektion eller sjukdom.
HPS sedan det första utbrottet
Efter det första utbrottet ombads läkarkåren i hela landet att rapportera alla sjukdomsfall med symtom som liknade HPS och som inte kunde förklaras av någon annan orsak. Som ett resultat av detta har ytterligare fall rapporterats.
Sedan 1993 har forskarna upptäckt att det inte bara finns ett hantavirus som orsakar HPS, utan flera. I juni 1993 utvecklade en broinspektör från Louisiana som inte hade rest till Four Corners-området HPS. En utredning inleddes. Patientens vävnader testades för förekomst av antikroppar mot hantavirus. Resultaten ledde till upptäckten av ett annat hantavirus, kallat Bayou-virus, som kopplades till en bärare, risråttan (Oryzomys palustris). I slutet av 1993 insjuknade en 33-årig man i Florida med HPS-symptom, men han återhämtade sig senare. Denna person hade inte heller rest till Four Corners-området. En liknande undersökning avslöjade ännu ett hantavirus, Black Creek Canal-viruset, och dess bärare, bomullsråttan (Sigmodon hispidus). Ett annat fall inträffade i New York. Den här gången fick det Sin Nombre-liknande viruset namnet New York-1, och den vitfotade musen (Peromyscus leucopus) angavs som bärare.
På senare tid har fall av HPS som härrör från besläktade hantavirus dokumenterats i Argentina, Brasilien, Kanada, Chile, Paraguay och Uruguay, vilket gör HPS till en panhemisfärisk sjukdom.