Hjärnan och nervsystemet

• Större textstorlekStor textstorlekStormal textstorlek

Vad gör hjärnan?

Hjärnan styr vad du tänker och känner, hur du lär dig och minns och hur du rör dig och pratar. Men den styr också saker som du är mindre medveten om – som ditt hjärtslag och matsmältningen.

Tänk på hjärnan som en central dator som styr alla kroppens funktioner. Resten av nervsystemet är som ett nätverk som förmedlar meddelanden fram och tillbaka från hjärnan till olika delar av kroppen. Det gör det via ryggmärgen, som löper från hjärnan ner genom ryggen. Den innehåller trådliknande nerver som förgrenar sig till varje organ och kroppsdel.

När ett meddelande kommer in till hjärnan från någonstans i kroppen talar hjärnan om för kroppen hur den ska reagera. Om du till exempel rör vid en het spis skickar nerverna i huden ett meddelande om smärta till hjärnan. Hjärnan skickar sedan ett meddelande tillbaka som säger åt musklerna i din hand att dra sig undan. Lyckligtvis sker detta neurologiska stafettlopp på ett ögonblick.

Vad är delarna i nervsystemet?

Nervsystemet består av det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet:

• Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet.
• De nerver som går genom hela kroppen utgör det perifera nervsystemet.

Den mänskliga hjärnan är otroligt kompakt, med en vikt på bara 3 pund. Den har dock många veck och spår. Dessa ger den den extra yta som behövs för att lagra kroppens viktiga information.

Ryggmärgen är ett långt buntband av nervvävnad som är ungefär 18 tum långt och 1/2 tum tjockt. Den sträcker sig från den nedre delen av hjärnan ner genom ryggraden. Längs vägen förgrenar sig nerver till hela kroppen.

Hjärnan och ryggmärgen skyddas av ben: hjärnan av skallens ben och ryggmärgen av en uppsättning ringformade ben som kallas kotor. De är båda skyddade av lager av membran som kallas hjärnhinnor och en speciell vätska som kallas cerebrospinalvätska. Denna vätska hjälper till att skydda nervvävnaden, hålla den frisk och avlägsna avfallsprodukter.

Vad är hjärnans delar?

Hjärnan har tre huvudavdelningar: främre hjärnan, mellanhjärnan och bakhjärnan.

Förhjärnan

Förhjärnan är den största och mest komplexa delen av hjärnan. Den består av storhjärnan – området med alla veck och spår som vanligtvis syns på bilder av hjärnan – samt andra strukturer under den.

Storhjärnan innehåller den information som i huvudsak gör dig till den du är: din intelligens, ditt minne, din personlighet, dina känslor, ditt tal och din förmåga att känna och röra dig. Särskilda områden i storhjärnan ansvarar för att bearbeta dessa olika typer av information. Dessa kallas lober, och det finns fyra av dem: frontalloben, parietalloben, temporalloben och occipitalloben.

Hjärnhjärnan har en höger och en vänster halva, som kallas hemisfärer. De är förbundna i mitten av ett band av nervfibrer (corpus callosum) som låter dem kommunicera. Dessa halvor kan se ut som spegelbilder av varandra, men många forskare anser att de har olika funktioner:

• Den vänstra sidan anses vara den logiska, analytiska, objektiva sidan.
• Den högra sidan anses vara mer intuitiv, kreativ och subjektiv.

Så när du balanserar ditt checkhäfte använder du den vänstra sidan. När du lyssnar på musik använder du den högra sidan. Man tror att vissa människor är mer ”högerhjärniga” eller ”vänsterhjärniga” medan andra är mer ”helhjärniga”, vilket innebär att de använder båda hjärnhalvorna i lika hög grad.

Det yttre lagret av storhjärnan kallas cortex (även känt som ”grå substans”). Information som samlas in av de fem sinnena kommer in i hjärnan till hjärnbarken. Denna information leds sedan vidare till andra delar av nervsystemet för vidare bearbetning. När du till exempel rör vid den heta spisen går inte bara ett meddelande ut om att du ska flytta handen, utan ett meddelande går också till en annan del av hjärnan för att hjälpa dig att komma ihåg att inte göra det igen.

I den inre delen av förhjärnan sitter thalamus, hypotalamus och

:

• Thalamus överför meddelanden från sinnesorganen som ögon, öron, näsa och fingrar till hjärnbarken.
• Hypotalamus kontrollerar din puls, törst, aptit, sömnmönster och andra processer i kroppen som sker automatiskt.
• Hypotalamus kontrollerar också hypofysen, som tillverkar de
  hormoner

  som kontrollerar tillväxt, ämnesomsättning, vatten- och mineralbalans, könsmognad och reaktion på stress.

Mellanhjärnan

Mellanhjärnan, som ligger under mitten av framhjärnan, fungerar som en huvudkoordinator för alla meddelanden som går in och ut från hjärnan till ryggmärgen.

Hinderhjärnan

Hinderhjärnan sitter under bakre änden av storhjärnan. Den består av lillhjärnan, pons och märgen. Cerebellum – som också kallas ”den lilla hjärnan” eftersom den ser ut som en liten version av cerebrum – ansvarar för balans, rörelse och koordination.

Pons och märg, tillsammans med mellanhjärnan, kallas ofta för hjärnstammen. Hjärnstammen tar emot, skickar ut och samordnar hjärnans meddelanden. Den styr också många av kroppens automatiska funktioner, som andning, hjärtfrekvens, blodtryck, sväljning, matsmältning och blinkningar.

Hur fungerar nervsystemet?

Nervsystemets grundläggande funktioner beror till stor del på små celler som kallas neuroner. Hjärnan har miljarder av dem, och de har många specialiserade uppgifter. Sensoriska neuroner skickar till exempel information från ögon, öron, näsa, tunga och hud till hjärnan. Motoriska neuronerna transporterar meddelanden bort från hjärnan till resten av kroppen.

Alla neuronerna vidarebefordrar information till varandra genom en komplex elektrokemisk process och gör kopplingar som påverkar hur du tänker, lär dig, rör dig och beter dig.

Intelligens, inlärning och minne. När du växer och lär dig, skickas meddelanden från en neuron till en annan om och om igen, vilket skapar kopplingar, eller banor, i hjärnan. Det är därför bilkörning kräver så mycket koncentration när någon först lär sig det, men senare blir det en andra natur: Hjärnan är mycket anpassningsbar hos små barn. När en del av ett litet barns hjärna skadas kan en annan del ofta lära sig att ta över en del av den förlorade funktionen. Men när man åldras måste hjärnan arbeta hårdare för att skapa nya neurala banor, vilket gör det svårare att bemästra nya uppgifter eller ändra fasta beteendemönster. Därför anser många forskare att det är viktigt att fortsätta att utmana hjärnan att lära sig nya saker och skapa nya förbindelser – det bidrar till att hålla hjärnan aktiv under hela livet.

Minnet är en annan komplex funktion i hjärnan. De saker du har gjort, lärt dig och sett bearbetas först i hjärnbarken. Om du sedan känner att informationen är tillräckligt viktig för att komma ihåg permanent, skickas den inåt till andra regioner i hjärnan (t.ex. hippocampus och amygdala) för långsiktig lagring och hämtning. När dessa meddelanden färdas genom hjärnan skapar de också banor som ligger till grund för minnet.

Rörelse. Olika delar av hjärnan rör olika kroppsdelar. Den vänstra sidan av hjärnan styr rörelserna på den högra sidan av kroppen och den högra sidan av hjärnan styr rörelserna på den vänstra sidan av kroppen. När du till exempel trycker på bilens gaspedal med höger fot är det vänster sida av hjärnan som skickar meddelandet som gör att du kan göra det.

Grundläggande kroppsfunktioner. En del av det perifera nervsystemet som kallas det autonoma nervsystemet styr många av de kroppsprocesser som du nästan aldrig behöver tänka på, som andning, matsmältning, svettning och rysning. Det autonoma nervsystemet har två delar: det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.

Det sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för plötslig stress, till exempel om du bevittnar ett rån. När något skrämmande händer får det sympatiska nervsystemet hjärtat att slå snabbare så att det skickar blodet snabbt till de olika kroppsdelar som kan behöva det. Det får också

högst upp i njurarna att frisätta adrenalin, ett hormon som hjälper till att ge extra kraft till musklerna för en snabb flykt. Denna process är känd som kroppens ”fight or flight”-reaktion.

Det parasympatiska nervsystemet gör det motsatta: Det förbereder kroppen för vila. Det hjälper också matsmältningskanalen att röra sig så att våra kroppar effektivt kan ta upp näringsämnen från maten vi äter.

Sinnena

Syn. Synen berättar förmodligen mer om världen för oss än något annat sinne. Ljus som kommer in i ögat bildar en uppochnedvänd bild på näthinnan. Näthinnan omvandlar ljuset till nervsignaler till hjärnan. Hjärnan vänder sedan bilden upp och ner och berättar vad du ser.

Hörapparat. Varje ljud du hör är resultatet av ljudvågor som tränger in i dina öron och får dina trumhinnor att vibrera. Dessa vibrationer rör sig sedan längs de små benen i mellanörat och omvandlas till nervsignaler. Hjärnbarken bearbetar sedan dessa signaler och talar om för dig vad du hör.

Smak. Tungan innehåller små grupper av sensoriska celler som kallas smaklökar och som reagerar på kemikalier i livsmedel. Smaklökarna reagerar på sött, surt, salt, bittert och smakligt. Smaklökarna skickar meddelanden till de områden i hjärnbarken som ansvarar för att bearbeta smak.

Smäller. Luktceller i slemhinnorna som kantar varje näsborre reagerar på kemikalier som du andas in och skickar meddelanden längs specifika nerver till hjärnan.

Touch. Huden innehåller miljontals sensoriska receptorer som samlar in information om beröring, tryck, temperatur och smärta och skickar den till hjärnan för bearbetning och reaktion.