Hjärtsvikt: Förstå hjärtsvikt

Vad är hjärtsvikt?

Uttrycket ”hjärtsvikt” kan vara skrämmande. Det betyder inte att hjärtat har ”misslyckats” eller slutat fungera. Det betyder att hjärtat inte pumpar så bra som det borde.

Hjärtsvikt är ett stort hälsoproblem i USA och drabbar cirka 5,7 miljoner amerikaner. Ungefär 550 000 nya fall av hjärtsvikt inträffar varje år. Det är den främsta orsaken till sjukhusvård hos personer över 65 år.

Om du har hjärtsvikt får du bättre hälsa och livskvalitet om du tar hand om dig själv och håller dig i balans. Det är viktigt att lära sig om hjärtsvikt, hur man håller sig i god balans och när man ska ringa läkaren.

Hur vanligt är hjärtsvikt?

Nästan 6 miljoner amerikaner har hjärtsvikt och mer än 870 000 personer får diagnosen hjärtsvikt varje år. Tillståndet är den främsta orsaken till sjukhusvård hos personer över 65 år.

Hjärtsvikt och åldrande

Och även om risken för hjärtsvikt inte förändras när man blir äldre, är det mer sannolikt att man får hjärtsvikt när man är äldre.

Kvinnor och hjärtsvikt

Kvinnor löper lika stor risk som män att drabbas av hjärtsvikt, men det finns vissa skillnader:

• Kvinnor tenderar att drabbas av hjärtsvikt senare i livet jämfört med män.
• Kvinnor tenderar att drabbas av hjärtsvikt som orsakas av högt blodtryck och har normal EF (ejektionsfraktion, se nedan).
• Kvinnor kan ha mer andfåddhet än män. Det finns inga skillnader i behandling för män och kvinnor med hjärtsvikt.

Vilka typer av hjärtsvikt finns det?

Det finns många orsaker till hjärtsvikt, men tillståndet delas i allmänhet in i två typer:

Hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion (HF-rEF)
Hjärtats nedre vänstra kammare i hjärtat (vänster kammare) blir större (förstoras) och kan inte pressa (dra ihop sig) tillräckligt hårt för att pumpa rätt mängd syrerikt blod till resten av kroppen.

Hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion (HF-pEF)
Hjärtat drar ihop sig och pumpar normalt, men hjärtats nedre kammare (ventriklar) är tjockare och styvare än normalt. På grund av detta kan kamrarna inte slappna av ordentligt och fyllas helt och hållet. Eftersom det finns mindre blod i kamrarna pumpas mindre blod ut till resten av kroppen när hjärtat drar ihop sig.

Vad är ejektionsfraktion?

Ejektionsfraktion (EF) avser hur väl din vänstra kammare (eller högra kammare) pumpar blod med varje hjärtslag. Oftast hänvisar EF till den mängd blod som pumpas ut ur vänster kammare varje gång den drar ihop sig. Vänster kammare är hjärtats viktigaste pumpkammare.

Din EF uttrycks i procent. En EF som ligger under det normala kan vara ett tecken på hjärtsvikt. Om du har hjärtsvikt och en lägre än normal (reducerad) EF (HF-rEF) hjälper din EF din läkare att veta hur allvarligt ditt tillstånd är.

Hur mäts EF?

Ejektionsfraktion kan mätas med hjälp av:

• Echokardiografi (eko) – detta är det vanligaste sättet att kontrollera din EF.
• Magnetresonanstomografi (MRT) av hjärtat.
• Nukleärmedicinsk skanning (multiple gated acquisition MUGA) av hjärtat; kallas även för nukleärt stresstest.

Varför det är viktigt att känna till din EF

Om du har en hjärtsjukdom är det viktigt för dig och din läkare att känna till din EF. Din EF kan hjälpa din läkare att avgöra vilken behandling som är bäst för dig. Att mäta din EF hjälper också ditt vårdteam att kontrollera hur väl vår behandling fungerar.

Fråga din läkare hur ofta du bör få din EF kontrollerad. I allmänhet bör du få din EF mätt när du först får diagnosen hjärtproblem och vid behov när ditt tillstånd förändras.

Vad betyder siffrorna?

Ejektionsfraktion (EF) 55 % till 70 %

• Hjärtats pumpförmåga: Normal.
• Nivå av hjärtsvikt/påverkan på pumpförmågan: Hjärtfunktionen kan vara normal eller så kan du ha hjärtsvikt med bevarad EF (HF-pEF).

Ejektionsfraktion (EF) 40-54%

• Hjärtats pumpförmåga: Lätt under det normala.
• Nivå av hjärtsvikt/påverkan på pumpförmågan: Mindre blod är tillgängligt så mindre blod stöts ut från kamrarna. Det finns en lägre än normal mängd syrerikt blod tillgängligt för resten av kroppen. Du kanske inte har några symtom.

Ejektionsfraktion (EF) 35 % till 39 %

• Hjärtats pumpförmåga: Måttligt under det normala.
• Nivå av hjärtsvikt/påverkan på pumpförmågan: Lätt hjärtsvikt med nedsatt EF (HF-rEF).

Ejektionsfraktion (EF) Mindre än 35 %

• Hjärtats pumpförmåga: Allvarligt under det normala.
• Nivå av hjärtsvikt/påverkan på pumpförmågan: Måttlig till svår HF-rEF. Svår HF-rEF ökar risken för livshotande hjärtslag och kardiell dyssynkroni/desynkronisering (höger och vänster kammare pumpar inte i samklang).

Normalt hjärta. En normal vänsterkammarens ejektionsfraktion (LVEF) varierar mellan 55 % och 70 %. En LVEF på 65 % innebär till exempel att 65 % av den totala mängden blod i vänster kammare pumpas ut med varje hjärtslag. Din EF kan stiga och sjunka beroende på ditt hjärttillstånd och hur väl din behandling fungerar.

HF-pEF. Om du har HF-pEF ligger din EF i det normala intervallet eftersom vänster kammare fortfarande pumpar ordentligt. Din läkare kommer att mäta din EF och kan kontrollera dina hjärtklaffar och muskelstelhet för att se hur allvarlig din hjärtsvikt är.

HF-rEF. Om du har en EF på mindre än 35 % har du en större risk för livshotande oregelbundna hjärtslag som kan orsaka plötsligt hjärtstillestånd/död. Om din EF är lägre än 35 % kan din läkare prata med dig om behandling med en implanterbar kardioverterdefibrillator (ICD) eller kardiell resynkroniseringsterapi (CRT). Din läkare kan också rekommendera specifika mediciner eller andra behandlingar, beroende på hur avancerad din hjärtsvikt är. Mindre vanliga behandlingsalternativ inkluderar en hjärttransplantation eller en ventrikelassistent (VAD). Om din livskvalitet är mycket dålig eller om din läkare har sagt till dig att ditt tillstånd är mycket allvarligt, fråga om andra möjliga behandlingar.

Vissa patienter har HF-rEF (och en EF som är lägre än 40 %) och tecken på HF-pEF, till exempel en styv (men inte alltid förstorad) vänster kammare.

Vilka symtom på hjärtsvikt?

Det kan förekomma tillfällen då dina symtom är lindriga eller att du inte har några symtom alls. Detta betyder inte att du inte längre har hjärtsvikt. Symtomen på hjärtsvikt kan sträcka sig från milda till allvarliga och kan komma och gå.

I allmänhet blir hjärtsvikt värre med tiden. När det förvärras kan du få fler eller olika tecken eller symtom. Det är viktigt att meddela din läkare om du får nya symtom eller om dina symtom blir värre.

Högre vanliga tecken och symtom på hjärtsvikt

• Andnöd eller andningssvårigheter. Du kan ha svårt att andas när du tränar eller när du vilar eller ligger platt i sängen. Andnöd uppstår när vätska samlas i lungorna (trängsel) eller när din kropp inte får tillräckligt med syrerikt blod. Om du vaknar plötsligt på natten för att sätta dig upp och hämta andan är problemet allvarligt och du behöver medicinsk behandling.
• Känsla av trötthet (fatigue) och svaghet i benen när du är aktiv. När hjärtat inte pumpar tillräckligt med syrerikt blod till viktiga organ och muskler blir du trött och dina ben kan kännas svaga.
• Svullnad i anklar, ben och buk; viktökning. När dina njurar inte filtrerar tillräckligt med blod håller din kropp kvar extra vätska och vatten. Extra vätska i kroppen orsakar svullnad ödem och viktökning.
• Behov av att kissa när du vilar på natten. Tyngdkraften orsakar mer blodflöde till njurarna när du ligger ner. Dina njurar producerar alltså mer urin och du har behov av att kissa.
• Yrsel , förvirring, koncentrationssvårigheter, svimning. Du kan få dessa symtom eftersom ditt hjärta inte pumpar tillräckligt med syrerikt blod till hjärnan.
• Snabba eller oregelbundna hjärtslag (hjärtklappning): När din hjärtmuskel inte pumpar med tillräcklig kraft kan ditt hjärta slå snabbare för att försöka få tillräckligt med syrerikt blod till viktiga organ och muskler. Du kan också få oregelbundna hjärtslag om ditt hjärta är större än normalt (efter en hjärtattack eller på grund av onormala nivåer av kalium i blodet).
• En torr, hackande hosta. En hosta som orsakas av hjärtsvikt är mer sannolik när du ligger platt och har extra vätska i lungorna.
• En full (uppblåst) eller hård mage, aptitlöshet eller orolig mage (illamående).

Det är mycket viktigt att du hanterar dina andra hälsotillstånd, till exempel diabetes, njursjukdom, anemi, högt blodtryck, sköldkörtelsjukdom och astma eller kronisk lungsjukdom. Vissa tillstånd har tecken och symtom som liknar hjärtsvikt. Om du har nya eller förvärrade icke brådskande symtom ska du tala om det för din vårdgivare.

Vad orsakar hjärtsvikt?

Hjärtsvikt kan orsakas av många medicinska tillstånd som skadar hjärtmuskeln. Vanliga tillstånd är:

• Kranskärlssjukdom (även kallad koronar ateroskleros eller ”förhårdnad av artärerna”) påverkar artärerna som transporterar blod och syre till hjärtat (kranskärlen). Den normala slemhinnan inuti artärerna bryts ner, artärernas väggar blir tjocka och fett- och plackavlagringar blockerar delvis blodflödet. Med tiden blir artärerna mycket smala eller helt blockerade, vilket orsakar en hjärtattack. Blockeringen hindrar hjärtat från att kunna pumpa tillräckligt med blod för att hålla dina organ och vävnader (inklusive hjärtat) friska. När artärerna är blockerade kan du få bröstsmärtor (angina) och andra symtom på hjärtsjukdom.
• Hjärtinfarkt. En hjärtattack inträffar när ett kranskärl plötsligt blockeras och blodet inte kan strömma till alla delar av hjärtmuskeln. Hjärtmuskeln blir permanent skadad och muskelceller kan dö. Normala hjärtmuskelceller kan arbeta hårdare. Hjärtat kan bli större (HF-rEF) eller styvt (HF-pEF).
• Kardiomyopati. Kardiomyopati är en term som beskriver skador på och förstoring av hjärtmuskeln som inte orsakas av problem med kranskärlen eller blodflödet. Kardiomyopati kan uppstå på grund av många orsaker, bland annat virus, alkohol- eller drogmissbruk, rökning, genetik och graviditet (peripartumkardiomyopati).
• Hjärtfel som finns vid födseln (medfödd hjärtsjukdom).
• Diabetes.
• Högt blodtryck (hypertoni). Blodtrycket är den kraft som blodet trycker mot väggarna i dina blodkärl (artärer). Om du har högt blodtryck innebär det att trycket i dina artärer är högre än normalt. När blodtrycket är högt måste ditt hjärta pumpa hårdare för att transportera blod till kroppen. This can cause the left ventricle to become thick or stiff, and you can develop HF-pEF. High blood pressure can also cause your coronary arteries to become narrow and lead to coronary artery disease.
• Arrhythmia (abnormal heart rhythms, including atrial fibrillation).
• Kidney disease.
• Obesity (being overweight).
• Tobacco and illicit drug use.
• Medications. Some drugs used to fight cancer (chemotherapy) can lead to heart failure.