Hur allvarligt är ditt hjärtbrus?

Ett scenario som vi ofta ser på kardiologiavdelningen ser ut så här: en 30-åring kommer till min mottagning efter att ha haft bröstsmärta, andnöd eller liknande symptom. Patienten fick veta av sina föräldrar att de hade ett hjärtbrus som barn, men minns knappt detaljerna. ”Jag tror att de nämnde ett hjärtbrus?” De associerar inte de plötsligt uppkomna symtomen med detta medfödda tillstånd eftersom de verkade helt friska i flera år.

En vanlig förekomst hos barn

Den stora utmaningen är att hjärtbrus – ett ovanligt eller extra ljud i hjärtats slag – är vanligt hos barn. Hjärtbrus är inte nödvändigtvis en anledning till oro.

Det finns två typer av hjärtljud: oskyldiga (ofarliga) och onormala (potentiellt skadliga).

De flesta barn som diagnostiseras har oskyldiga hjärtbrus och kan leva opåverkade liv utan symtom på denna diagnos. För vissa patienter, som den 30-åring som presenterar symtom, kan blåsljudet vara onormalt och orsakas av ett medfött hjärtfel. Defekten kan finnas vid födseln men inte upptäckas eller övervakas.

Murmurer som hörs genom ett stetoskop är dynamiska. Det innebär att vi kan höra ett blåsljud men att det kan komma, gå och förändras beroende på patientens blodkärl, tryck, lunghälsa eller bröstväggsskillnader.

Diagnostisering av hjärtljud kan vara svårt, vilket är anledningen till att de ofta missas i ett tidigt skede. Att lyssna efter någon avvikelse är en sak, men att veta vad man lyssnar efter och veta när det är dags att vidta extra försiktighetsåtgärder eller påbörja behandling kräver särskild expertis.

När ett hjärtljud blir oroväckande

Om det inte upptäcks eller inte följs noga kan ett onormalt hjärtljud skapa kardiovaskulära problem senare i livet eller tidigt beroende på vad det handlar om. Vissa klaffavvikelser kan:

• Not let enough blood through (stenosis), causing the heart to not pump normally
• Not close properly, causing leaking (regurgitation)

Some valve problems can cause both. Andra medfödda tillstånd, som ett ”hål i hjärtat”, eller septumdefekt, och shuntar i hjärtat kan också påverka blodflödet till hjärtat och hjärtats kammarstorlek med tiden och orsaka blåsljud.

De flesta personer med hjärtklaffsjukdom i USA har inga symtom under mycket långa perioder i livet, och kommer ofta till en kardiolog (hjärtläkare) av en tillfällighet. Den 30-åriga patient som beskrivs ovan kommer att presentera symtom som andfåddhet, trötthet eller hjärtklappning. De är inte säkra på orsaken eller varför de plötsligt har börjat få symtom. Detta kan vara frustrerande och är ibland en källa till betydande rädsla och ångest.

Steg som du kan vidta för att förebygga kardiovaskulära komplikationer

Att vidta tidiga åtgärder för att förstå symtom på eller diagnosen av ett hjärtljud är viktigt för att bibehålla en stark hjärthälsa och förebygga större problem senare. Idag är kardiovaskulära läkare särskilt utbildade i hjärtklaffsjukdomar, förebyggande vård och screening för medfödda hjärtsjukdomar hos vuxna (ACHD).

Vad ska du göra om du har fått diagnosen hjärtljud och upplever symtom på hjärtklaffsjukdom:

• Prata med en primärvårdsläkare. Om du tidigare har fått veta att du har ett hjärtljud frågar din husläkare om du bör träffa en kardiolog, särskilt om du har utvecklat nya symtom på andfåddhet, hjärtklappning eller bröstsmärta.
• Träffa en kardiolog. Om du har fått diagnosen ”hål i hjärtat” eller mitralisklaffprolaps eller bikuspidisk klaff ska du boka en tid hos en kardiolog för att se hur läget ser ut och om det behövs uppföljning.

På The Polyclinic hjälper vi patienterna att bygga upp starka handlingsplaner för förebyggande hjärtvård. Vi kan snabbt bedöma, kvantifiera och vägleda patienterna genom uppföljning och ingrepp. Vi samarbetar med patienterna för att tidigt vidta åtgärder för att fatta smarta beslut för att bibehålla hjärthälsan.

Vetenskap är makt för oss alla. Regelbundna besök hos din primärvårdsläkare och din kardiolog, vid behov, hjälper till att bättre förutsäga, planera och förebygga kardiovaskulära komplikationer senare i livet. Samarbeta med ditt vårdteam för att förstå dina hälsotillstånd och behandlingsalternativ och ta kontroll över din hälsa.