Hur man bedömer grundskoleelevers läsnivåer under hela året

I den här artikeln hittar du gratis resurser som hjälper dig att bedöma grundskoleelevers läsnivåer i början av skolåret och under hela skolåret. Dessa strategier kan användas i en klassrumsmodell med personlig närvaro, distansundervisning eller en hybridklassrumsmodell. Dessutom kan du ladda ner en mängd olika utskrivbara dokument som hjälper dig att bedöma elevernas läsnivåer. Nedladdningar som våra kostnadsfria formulär för inledande läskonferens för elever och läsenkät för elever.

Bedömningar hjälper till att vägleda eleverna mot en livslång läsning

Balanserad läs- och skrivinlärning är en läroplansmetodik som integrerar olika former av läs- och skrivinlärning, som syftar till att vägleda eleverna mot en skicklig och livslång läsning. To successfully integrate the balanced literacy approach into instruction and set students up to become lifelong readers, teachers must often assess and confer with students.

Teachers assess students in order to collect information about how much knowledge and skill the students have learned (assessment as a measurement tool). Teachers also use assessments to gauge the students’ level of learning (assessment as an evaluative tool).

There are two basic types of assessments: formative and summative.

FORMATIVE ASSESSMENTS are assessments FOR learning

• • Journaling, conferring, observation, self-assessment, portfolios, etc.

SUMMATIVE ASSESSMENTS are assessments OF learning

• • Unit assessments, standardized assessments, portfolios, etc.

This post includes information and downloads for both formative and summative assessments.

Benefits of Pre-Assessing Students’ Reading Levels and Skills

• Get to know individual readers

• Provide summaries of student learning

• Give information about student learning progress

• Diagnose strengths and weaknesses of an individual’s learning

• Supply direction for further learning

• Help with goal-setting for differentiated instruction

Back-to-School Evaluations to Pre-Assess Reading Levels and Skills

Below are three reading evaluations teachers can use to at the start of the school year to pre-assess reading level and skills of elementary students.

Reading Evaluation 1: Initial Reading Conferences Using Three Different Books

The best way for me to get to know my individual readers is through my initial reading conferences, which I refer to as ”Three Different Books.” Denna konferens ger mig värdefull information om och insikter om varje elev, och den hjälper också till att forma min läs- och skrivundervisning.

För att inleda mina inledande läskonferenser med eleverna informerar jag klassen om att var och en av dem kommer att träffa mig så att jag kan lära mig mer om deras personligheter. Jag förklarar att eftersom jag är lärare tycker jag att det bästa sättet att lära sig om något är genom böcker, så varje elev måste komma förberedd med tre böcker som hjälper mig att lära känna dem bättre.

Bok #1: Favoritbok

Den första boken som eleverna måste ta med sig till vår första läskonferens är ett exemplar av deras favoritbok. Det kanske låter klyschigt, men att diskutera en favoritbok med varje elev berättar mycket om deras personlighet och hjälper mig att bedöma deras läsnivå.

För att börja använder jag favoritboken för att bedöma vilken läsgrupp varje enskild elev hamnar i – motiverad läsare, omotiverad läsare eller läsare med svårigheter. Att veta vilken typ av läsare mina elever är hjälper mig att se vem som redan har en passion för läsning och vem som behöver mig för att tända elden.

Det finns till exempel elever som lätt och gärna kan diskutera sin favoritboks karaktärer, miljö, handling och problem. Dessa elever (de motiverade läsarna) verkar också kunna boken som sin egen baksida och fortsätter att diskutera flera andra böcker som de för närvarande läser.

Då finns det elever som kan läsa kapitelböcker och borde läsa dem, men som i stället tar med sig en mycket förenklad bilderbok (den omotiverade läsaren). Naturligtvis skulle en barndomsfavorit med en detaljerad förklaring till varför han eller hon valde den vara ett acceptabelt val, men typiskt sett är detta en elev som inte har läst tillräckligt många kapitelböcker för att ha en favorit

Slutligt finns det eleverna som tar med sig en bok som de aldrig har läst, men de behövde desperat hitta någon bok eftersom de uppenbarligen inte har någon favoritbok (de kämpande läsarna).

Jag använder också favoritboken för att få en uppfattning om vilken genre eleverna dras till att läsa, diskutera handlingslinjer och bedöma grundläggande läsförståelsekunskaper.

Bok nr 2: En karaktär som de beundrar

Den andra boken som jag ber mina elever att ta med är en bok som har en karaktär som de beundrar. Den här boken kommer att kräva att de dyker lite djupare med sitt tänkande, eftersom vi diskuterar boken under vår konferens.

Jag frågar om varför de beundrar karaktären eller vad de helst skulle vilja fråga den karaktären och varför. Jag ber om specifika karaktärsbeskrivningar med bevis för att stödja deras tänkande. Jag frågar också om de känner till en annan karaktär med liknande egenskaper i en annan bok.

Denna bok säger mig mycket om en elevs analytiska förmåga.

Bok nr 3: En bok du skulle ändra

Den tredje boken är en bok där de skulle vilja ändra något. Det behöver inte vara en bok som eleven inte gillade, men den måste ha en del som han eller hon skulle vilja skriva om, och jag ber dem förklara varför.

Detta kan vara ganska svårt för många elever. Det är ytterligare en nivå av förståelse som kräver att eleverna inte bara analyserar utan också på sätt och vis nästan skapar något genom att ändra en del av boken.

När vi träffas…

När vi träffas använder jag ett Initial Student Reading Conference Formformulär för att registrera information. Jag börjar med att läsa deras första bok tillsammans med dem. Helst skulle eleven läsa hela boken högt för mig, men om jag märker att de har svårt kommer jag antingen a) att turas om att läsa sidor eller avsnitt för att hjälpa dem att slappna av eller b) låta min elev läsa tillsammans med mig. Medan eleverna läser högt bedömer jag mentalt läsflyt genom att lyssna efter jämnhet, hastighet, frasering, uttryck, röstböjningar etc.

När vi är klara med boken börjar jag ställa frågor och föra anteckningar på mitt formulär för lärarkonferensen.

Jag följer samma process med de två andra böckerna som eleverna tar med sig till vår läsarkonferens.

Dessa inledande konferenser slutar alltid med att de påverkar mina lässtrategier för klassrummet. Ju mer jag får veta om varje elevs styrkor och svagheter, eller gillar och ogillar, desto bättre kan jag förbereda mig för att vägleda och uppmuntra dem.

Kort sagt, om vi vill göra våra elever till livslånga läsare är det viktigt att vi erkänner att de alla befinner sig på en individuell läsresa. Börja terminen på rätt sätt genom att ladda ner blanketterna för den första läskonferensen för elever och lär känna dina läsande elever genom att hålla dina egna ”Tre olika böcker”-möten.

Läsutvärdering 2: Läsenkät för eleverna

Förutom att konferera med mina elever gillar jag att låta dem göra en läsenkät. Jag har upptäckt att svaren på en läsenkät faktiskt kan användas för att mäta eller bedöma läsnivån.

Jag använder arbetsbladet Läsenkät för elever för att ställa frågor till eleverna om vad de tycker om och inte tycker om att läsa, deras mål och deras attityder till läsklassen.

Självklart kan jag låta eleverna fylla i enkäten elektroniskt, men jag gillar att ha enkätresultaten till hands så att jag kan hänvisa till dem under hela början av skolåret.

Vissa år (om tiden tillåter det) ber jag mina elever att göra enkäten igen i slutet av året för att se hur de har förändrats och utvecklats som läsare. Mina elever älskar att jämföra och kontrastera skillnaderna i deras läspreferenser från början av året till slutet.

Ladda ner arbetsbladet Läsenkät för elever som du kan använda i början av skolåret med dina nya läsare.

Läsutvärdering 3: Att välja ett standardsträngfokus

Denna läsutvärdering är utformad för att hjälpa lärare att ta reda på vilka standardsträngar som dina elever behöver arbeta mest med. Först väljer jag en kort lästext som är lämplig för den årskurs jag testar. Jag vill att texten ska ha ett tydligt problem och en tydlig lösning. Sedan använder jag läs- och läskunnighetsstandarderna som vägledning.

Här är några exempel på frågor som jag skulle ställa med fokus på ”centrala idéer och detaljer”:

Som du kan se använde jag standarderna för att skapa frågor som skulle fungera med de flesta korta berättelser som innehåller ett problem och en lösning.

Jag gillar att ge en för- och efterbedömning med hjälp av samma frågor, men med två olika texter, en text för för- och en annan för efterbedömningen. Jag använder också dessa frågor som en bedömning efter en romanstudie.

Strategier för att bedöma läsning under hela skolåret

Studentkonferenser är en unik erfarenhet för lärare att träffa enskilda elever för att se hur de använder sig av effektiva läsförståelsestrategier.

Genom att gradvis släppa ansvaret är målet att vägleda eleverna till att bli mer eftertänksamma och självständiga läsare. När du konfererar med eleverna kan du använda anteckningarna till läskonferensen om Revised Bloom’s Taxonomy Reading Conference Notes för att hjälpa dig att införliva en mängd olika frågor baserade på Revised Bloom’s Taxonomy: Kom ihåg, förstå, tillämpa, analysera, utvärdera och skapa.

Strategi 2: Förståelsestrategier och bedömningar

Utbildning är ett område som ständigt tycks förändras och utvecklas genom framsteg inom teknik, professionella publikationer och forskningsstudier. Varje år finner jag mig själv i att revidera, ändra helt och hållet eller till och med skapa nya lektionsplaner och enheter från grunden. Den enda konstant som har funnits kvar för mig under alla dessa år är mitt mål att lära ut vad jag brukar kalla de sju ”centrala läsförståelsestrategierna”. Dessa strategier kommer att hjälpa dina elever att bättre förstå vad de läser. De kommer också att främja en djupare förståelse av en text eftersom de fungerar som ett verktyg för att analysera den.

Läsförståelsestrategier hjälper eleverna att hålla sig engagerade och att tänka på vad de läser. Att använda sig av lässtrategier kräver att eleverna håller sig aktiva medan de läser ett avsnitt, vilket leder till att de kan förstå en text i större utsträckning.

När du explicit lär ut förståelsestrategier är det mer sannolikt att dina elever tillämpar strategierna när de läser självständigt. Aktiva läsare/tänkare tenderar att behålla mer information och fundera mer över texten.

Nedan följer de sju centrala läsförståelsestrategier som jag lär ut till mina elever. Motsvarande frågor bör användas under din undervisning och sedan efteråt som ett verktyg för läsbedömning.

Ladda ner ett tipsark om sju centrala läsförståelsestrategier som eleverna kan referera till och lägga till i sina läspärmar och/eller journaler.

Strategi 3: Sätt upp läsmål utifrån individuella behov

I början av varje läsenhet sitter mina elever och jag tillsammans individuellt för att sätta upp ett läs- och skrivmål. Vi kommer fram till ett läsfokus som de ska ”sikta in sig på”. Tillsammans fyller vi i ”ett mål”-blad (finns att ladda ner).

Detta säkerställer att alla mina elever har ett mål/mål som är specifikt för de inlärningsbehov som de fokuserar på. Vi börjar med att ange målet/målet och sedan hjälper jag eleverna att brainstorma strategier för att nå målet. I slutet av enheten (och med jämna mellanrum under hela enheten) bedömer vi om målet uppnåddes eller om det behövs mer tid för att nå målet.

Här är ett exempel på hur man fyller i målblanketten: Om jag hade en elev som behövde arbeta med ”att hitta den viktigaste delen i en skönlitterär text” som mål/mål skulle jag skriva: ”Att kunna fastställa den viktigaste delen i en skönlitterär text”. När det gäller strategier för att nå målet skulle jag skriva: ”1. Leta efter lösningen på problemet. 2. Lägg märke till om huvudpersonen förändras.”

My Target Organizer säkerställer att alla elever har ett mål eller en målsättning som är specifik för hans eller hennes inlärningsbehov. I början av varje enhet använder du organisatören för att ge varje elev ”ett mål”.

Strategy 4: Reading Engagement Inventory

At the beginning of every reading unit my students and I sit together individually to set a literacy goal. We come up with a reading focus they will ”target.” Tillsammans fyller vi i ”ett mål” (finns att ladda ner).

Jag använder ett arbetsblad för observation av Reading Engagement Inventory Observation Worksheet med rutor med fem minuters mellanrum (finns att ladda ner; anpassa tiderna till din egen lektionsperiod). Jag observerar mina elever och använder följande koder för att registrera engagemanget:

√- engagerad l – bibliotek

r – reagerar w – fönster/omkring rummet

t – lärare n – anteckningar

Var femte minut ser jag mig omkring i rummet för att se om mina elever är: √ – är engagerade i läsningen; r – reagerar på texten; t – tittar på mig i stället för att läsa; l – bläddrar i klassrumsbiblioteket (detta säger mig hur lång tid det tar för en elev att välja en bok eller om han/hon använder biblioteket för att undvika att läsa); w – stirrar ut genom fönstret; n – antecknar/skriver om texten. Jag registrerar helt enkelt koden i raden bredvid elevens namn var femte minut i 30 minuter.

Jag blir alltid chockad över att se hur mycket tid mina läsare som har svårt att undvika att läsa, hur lång tid det tar mina uppskjutare att faktiskt komma igång, eller hur mycket tid mina elever som inte tycker om att läsa använder för att göra något annat än att läsa.

Den här informationen är mycket användbar för individualiserad undervisning och målformulering. Beroende på vilken årskurs jag arbetar med och elevernas mognadsnivå kommer jag att dela resultaten med dem. De insamlade uppgifterna hjälper eleverna att sätta upp mål för sig själva. En läsare som har svårt att läsa kan till exempel sätta upp ett mål att öka den tid han eller hon ägnar åt läsning (om det är ett problem). En fördröjare kan arbeta på att komma igång inom två minuter efter att anvisningarna har getts.

Jag försöker göra en inventering av engagemanget för mina elever en gång i månaden, och särskilt nära föräldramötena. Den information jag samlar in om mina elever med hjälp av denna engagemangsinventering hjälper mig att lära känna dem som självständiga läsare och arbetare, och gör det möjligt för mig att hålla en föräldramöte i förvissning om att jag känner till deras barns beteenden när det gäller självständigt läsande. Jag tror att du kommer att finna det här verktyget ovärderligt.

I sammanfattning

Att utvärdera dina elever i läsning under hela läsåret är viktigt av många skäl. Läsutvärdering och läsbedömningar hjälper dig att lära känna dina enskilda läsare och diagnostisera styrkor och svagheter. Bedömningar ger också sammanfattningar av elevernas lärande och ger information om elevernas framsteg i lärandet.

Läsbedömningar ger vägledning för fortsatt lärande och hjälper till att sätta upp mål för differentierad undervisning.

Se till att ladda ner verktygen för läsbedömning i det här inlägget för att använda dem tillsammans med dina elever när skolan börjar och under hela året.