Hur man blir läkare

Nyfiken på hur man blir läkare? För det första delas läkare in i två kategorier: läkare (M.D.) och läkare i osteopatisk medicin (D.O.). Var och en av dessa två kategorier av läkare ger behandling till patienter. D.O.s använder sig dock även av förebyggande medicin och behandlingstekniker för holistisk vård medan läkare ofta väljer en specialisering i slutet av sin utbildning.

Utbildningskraven för att bli läkare är ganska omfattande. Det är också kostsamt att utbilda sig till läkare men lönen kan löna sig. Enligt Kaiser Family Foundation når antalet läkare som praktiserar i USA upp till mer än 900 000 och det finns fortfarande ett behov av fler. År 2013 beräknade American Association of Medical Colleges att det fram till år 2025 kommer att råda brist på mellan 46 000 och 90 000 läkare i USA.

Att utbilda sig till läkare för att fylla dessa positioner kräver en betydande mängd tid och ansträngning. Den här guiden innehåller de steg du behöver för att bli läkare. Om du letar efter tillräcklig information om hur man blir läkare kommer den här guiden att hjälpa dig att bli välinformerad om alla väsentliga krav från antagningskrav till läkarutbildningen till läkarutbildningen och ge dig en kort översikt över en läkares karriärval. Detta är en stegvis vägledning om hur man blir läkare:

Förvärva en kandidatexamen

Du behöver en kandidatexamen för att komma in på en medicinsk fakultet. Läkarutbildningar accepterar intresserade kandidater som har en omfattande akademisk bakgrund, goda kunskaper i naturvetenskap och verklig arbetslivserfarenhet inom hälso- och sjukvården. Även om ett särskilt huvudämne inte anges som ett krav, måste du för att bli antagen till en medicinsk fakultet ha grundkurser i biologi, fysik, kemi och matematik.
Majoriteten av studenterna skriver in sig i discipliner som kan ge dem den erfarenhet de behöver för att bli antagna av antagningsnämnden. De vanligast studerade huvudämnena i de medicinska förberedande kurserna är biologi och kemi.

En kandidatexamen i biologi innehåller särskilda kurser som tränar dig i organisk kemi, allmän kemi och grunderna i biokemi och mikrobiologi. Den innehåller också centrala konceptkurser i mänsklig anatomi och fysiologi. Detta förordnade fyraåriga kursprogram förbereder dig för att ta MCAT-examen när du kommer till slutet av ditt juniorår.

Some of the courses under this program are:

• Human Physiology
• Pathophysiology
• Organic Chemistry
• Genetics
• Pharmacology

A Bachelor’s of Science in Chemistry provides you with the opportunity to learn natural sciences and humanities with the aim of preparing you for medical school. Examples of coursework covered include chemistry and biology courses, like organic chemistry. Chemistry programs assist students to obtain major laboratory and research skills and get them prepared for the MCAT test when they come to the end of their junior year.

Some of the courses under this program are:

• Biochemistry and Molecular Biology
• Polymer Chemistry
• Microbiology
• Analytical Chemistry
• Organic Chemistry

While you are in the school, it is beneficial to take up a job in a medical facility. Gaining admission into a medical school is highly competitive. Du kommer att gynnas mer om du utnyttjar alla möjliga möjligheter som du har. Även om det är viktigt för dig att få toppbetyg är det till stor hjälp att arbeta som volontär på din lokala hälsoklinik eller få ett betalt jobb i en vårdmiljö. Detta hjälper dig också att bedöma om yrket är rätt för dig och vilken aspekt av hälso- och sjukvården du vill satsa på.

Du kommer också att behöva rekommendationsbrev för att bli antagen till läkarutbildningen. Även om rekommendationsbrev inte är en del av antagningskravet är de fortfarande viktiga. Att arbeta i en vårdmiljö kan hjälpa dig att bygga upp relationer med dem som skulle kunna skriva ett rekommendationsbrev. Att bygga upp en god relation med dina föreläsare i den premedicinska kursen gör det också lättare för dig att få ett mycket bra rekommendationsbrev.

När du har slutfört ditt kandidatexamensprogram måste du göra MCAT.

Take the Medical College Admissions Test (MCAT)

För att bli antagen till en medicinsk fakultet måste du göra Medical College Admissions Test (MCAT). MCAT är ett standardiserat prov med flera val som omfattar kurser i biologi, allmän kemi, organisk kemi och fysik. Det är också tänkt att ge dig tillgång till ditt kritiska tänkande, din problemlösningsförmåga, dina vetenskapliga principer och din skrivförmåga. Du måste utmärka dig i provet för att bli antagen till läkarutbildningen.

De flesta medicinska fakulteter i USA kräver att du utmärker dig på MCAT-testet för att bli antagen. Du får göra MCAT-testet högst tre gånger per år. De som presterar bra på provet skrivs in på läkarutbildningen. Lär dig hur du förbereder dig för MCAT.

Ansöka till läkarutbildningen

Det finns ingen fastställd tidsram för när du ska ansöka till en läkarutbildning. Studenter börjar vanligen ansökningsprocessen under sommaren efter sitt juniorår på college. Några få studenter föredrar dock att ta ett års uppehåll efter avslutad grundutbildning innan de ansöker. Ett antal medicinska skolor i USA använder sig av American Medical College Application Service eller AMCAS (länken öppnas i en ny flik). AMCAS är en central ansökningstjänst som tillhandahålls av Association of American Medical Colleges. Studenterna väljer sina läkarskolor och skickar in en ansökan till AMCAS. AMCAS distribuerar sedan ansökan till varje läkarinstitution.

Att gå på läkarutbildningen

Din utbildning för att bli läkare på en läkarutbildning tar vanligen fyra år att genomföra. De första två åren av din utbildning kräver vanligtvis klassrums- och laboratoriearbete, medan du under de två sista åren får möjlighet att arbeta direkt med patienter under ledning och övervakning av erfarna läkare.

De första två åren av utbildningen innebär utbildning i många ämnen som omfattar medicinsk lagstiftning och etik, mikrobiologi, anatomi och fysiologi, farmakologi, patologi och biokemi. Under de två sista åren får du erfarenhet inom områden som kirurgi, pediatrik, internmedicin, psykiatri, gynekologi och obstetrik.

Under det tredje året brukar du få chansen att få kliniska erfarenheter inom olika specialområden som neurologi, radiologi och medicin. De kliniska erfarenheterna är tänkta att hjälpa dig att kontrollera vilken typ av residensprogram du skulle vilja gå när du tar examen från läkarutbildningen.

Doktorprogrammet i medicin (MD) varar i fyra år. Det innebär en kombination av akademiska kurser och klinisk utbildning.
Du förväntas också delta i ett praktikprogram. Ditt val av praktikprogram måste vara inriktat på ett visst specialitetsområde. Detta kommer att hjälpa dig att komma in i ett residensprogram senare i din karriär. Praktikplatsen genomförs ofta under sommarmånaderna mellan ditt tredje och fjärde år

Fullfölj ett medicinskt residensprogram

Efter din examen från den medicinska fakulteten kommer du att genomföra ett residensprogram. Under din AT-tjänstgöring får du utbildning på jobbet. Denna period av din utbildning är vanligtvis betald. Din utbildning till specialistläkare skulle ges på ett sjukhus. Detta ger dig möjlighet att börja behandla patienter under ledning av en erfaren läkare. Under din AT-tjänstgöring kan du utarbeta problemlistor, utföra fysiska undersökningar och sammanställa uppgifter om patienternas sjukdomshistoria. Längden på din AT-utbildning beror på din specialisering. Det kan pågå från så lite som tre år till så mycket som elva år. Återigen beror allt på ditt specialiseringsområde.

Medicin erbjuder många olika specialiseringsalternativ. American Medical Association har mer än 200 listor över specialiseringskurser. Accreditation Council for Graduate Medical Education (länk öppnas i en ny flik) har över 140 specialiteter och subspecialiteter. Några av dessa är allergi och immunologi, anestesiologi, intensivvårdsmedicin, gastroenterologi, ortopedisk kirurgi och kardiologi.

Exempel på olika karriärspecialiseringar för utexaminerade läkare är:

• Familjeläkare
• Anestesiolog
• Barnläkare
• Kirurg median
• Internist

Förvärva din läkarlegitimation

Du måste skaffa en läkarlegitimation för att få praktisera på sjukhus och andra medicinska inrättningar. För att få din licens måste du avlägga United States Medical Licensing Exam (USMLE). Detta är ett tredelat prov som omfattar ämnen som inkluderar vetenskapliga och medicinska begrepp, patientvård och ambulanshantering.

I allmänhet måste du klara den första delen av provet, som omfattar grundläggande medicinska principer, innan du börjar ditt tredje studieår. Under ditt fjärde år måste du avlägga den andra delen av provet. Denna omfattar klinisk diagnostik och sjukdomsutveckling.
Du måste vara licensierad innan du skulle få arbeta som läkare i alla delstater. För att vara kvalificerad för licensen måste du ta examen från en ackrediterad medicinsk fakultet. Du måste också slutföra ditt utbildningsprogram för specialisttjänstgöring innan du skulle vara kvalificerad.

Medan MD:s är skyldiga att göra U.S. Medical Licensing Examination (USMLE) är DO:s skyldiga att göra Comprehensive Osteopathic Medical Licensing Examination (COMLEX-USA). Om du vill få information om licensieringsprotokollet i en viss delstat måste du kontakta den medicinska nämnden i den delstaten.

Medicinska licenser hanteras på delstatsnivå av delstaternas medicinska nämnder. Varje delstat fastställer sina egna licenskrav och förfaranden. Som utbildad och styrelsecertifierad läkare måste du ansöka och få en medicinsk licens innan du kan verka lagligt som läkare.
Du måste också förnya din licens från tid till annan. Innan du ansöker om förnyelse av din licens måste du genomföra minst femtio timmars fortbildning. Eftersom licenskraven i varje delstat varierar är det klokt att skaffa sig en uppfattning om vilka krav som gäller i din delstat innan du ansöker.

Optionerligt: Även om du inte behöver en certifiering för att praktisera som läkare kan det öka din anställningsbarhet att skaffa en sådan. Att få en yrkestitel kan visa att en läkare är expert inom ett visst medicinskt område. För att bli certifierad av American Board of Medical Specialties (ABMS) måste du gå igenom en grundlig process av utvärderingar och bedömningar. Du måste genomgå en fortlöpande medicinsk utbildning för att få en omcertifiering. Du kan ansöka om medicinsk certifiering inom det område du föredrar så snart du är klar med din medicinska utbildning. Det finns 24 specialitetsnämnder som certifierar läkare inom hundratals specialitets- och subspecialitetsområden. För att erhålla styrelsecertifieringar måste du avlägga ett skriftligt och ibland ett muntligt prov.

När du avslutar din specialistutbildning kan du besluta dig för att genomföra fellowship-program inom ditt valda specialitetsområde. Exempel på fellowship-program som du kan skriva in dig på är onkologi (cancerbehandling) eller neurologi.

Sök jobb

Ditt sista steg för att bli läkare är att ansöka om och säkra ett jobb för att börja praktisera inom det medicinska området. En del läkare börjar sitt jobbsökande under sin AT-utbildning. I ett stort antal fall övergår läkare som är AT-läkare till en heltidsanställning när deras AT-läkarutbildning är avslutad. Några läkare bestämmer sig för att gå ut på den öppna marknaden och söka efter lediga jobb medan andra läkare blir uppringda av rekryterare för att fylla lediga tjänster.

Artikelcitat

The Kaiser Foundation, Total Professionally Active Physicians.

Association of American Medical Colleges (AAMC), Research Shows Shortage of More than 100,000 Doctors by 2030.