Inhalerat metoxifluran (Penthrox) vid extraktion av tredje kindtand: en jämförelse med sedering med lustgas

Bakgrund: Syftet med den här studien var att utvärdera användningen av inhalerat metoxifluran (Penthrox) för att minska tandvårdsångest hos patienter som genomgår avlägsnande av mandibulära tredje molarer på en specialistkirurgisk avdelning och jämföra det med konventionell lustgas-sedering.

Metoder: En prospektiv randomiserad, icke-blindad studie med crossover-design av 20 patienter som fick två typer av sedering för utdragning av tredje molaren och som deltog i 40 behandlingstillfällen. Vid första besöket tilldelades patienten slumpmässigt att få antingen lustgas-sedering eller intermittent sedering med Penthrox-inhalator, med den alternativa regimen administrerad under det andra besöket. Vitala tecken före behandlingen (hjärtfrekvens och blodtryck) registrerades och eventuella avvikelser på 20 % från utgångsvärdena samt varje minskning av syremättnaden under 92 % dokumenterades. Ramsay Sedation Scale (RSS) noterades var femte minut. Patientens samarbete under ingreppet, patienternas allmänna uppfattning om sederingstekniken, kirurgens tillfredsställelse och förekomsten av biverkningar registrerades. Efter det andra ingreppet frågades patienten också om han eller hon föredrog den ena sederingstekniken framför den andra.

Resultat: Nivåerna av sedering var jämförbara vid sederingstillfällen med lustgas och Penthrox. Vid 15 minuters sedering var den dock betydligt lättare (p < 0,05) i Penthrox. Ingen patient i båda regimerna nådde en RSS djupare än en poäng på 4. Parametrar som mättes för bedömning av sedering (patientens samarbete, kirurgens tillfredsställelse och patientens allmänna åsikt om sederingstekniken) var alla på liknande sätt jämförbara för både lustgas och Penthrox. Vid båda sederingstillfällena accepterades lukten av inhalationsmedlet av patienterna; hälften av de patienter (10 patienter) som fick metoxifluran tyckte att lukten var behaglig. Patienterna föredrog metoxifluran (Penthrox) vid inhalation framför sedering med lustgas (Fisher’s Exact test, p < 0,05). Biverkningar var minimala. Ingen patient var vare sig djupt sederad eller agiterad. Blodtrycket låg inom ± 20 % från utgångsvärdena. Ingen patient hade syrgasmättnad mindre än 92 %. Yrsel var den vanligaste biverkningen i båda regimerna (fyra patienter vardera). Två patienter hade bradykardi (HR < 60 slag/minut) när lustgas användes jämfört med en patient med Penthrox-sedering. Parestesi i fingrarna och tyngd i bröstet förekom endast vid sedering med lustgas (fyra patienter). Mild självbegränsad rysning förekom hos en patient med Penthrox-sedering.

Slutsatser: Penthrox-inhalatorn kan ge en sedering som är jämförbar med sotning med lustgas vid kirurgisk extraktion av tredje kindtand under lokalbedövning.