It Came in the First Ships: It Came in the First Ships:

”Kapitalismen kom med de första fartygen.”
-Carl N. Degler, Out of Our Past

Ingen nation har varit mer marknadsorienterad i sitt ursprung och sin efterföljande historia än USA. Själva bosättningen av landet, från Atlanten till Stilla havet och vidare till Alaska och Hawaii, var ett enda långt entreprenörsäventyr. Ännu i dag har förmodligen fler amerikaner tjänat en förmögenhet på att öka fastighetsvärdet än på något annat sätt. Men mark är bara utgångspunkten för den amerikanska kapitalismens epokgörande drama. Denna historia har, i jämförelse med alla andra stora länders långsiktiga affärshistoria, varit en historia av intensiv och oavbruten konkurrens. Amerikanerna har ihärdigt visat sig villiga att följa marknadskrafterna med relativt liten tvekan.

Under de första åren föddes amerikanernas glupska aptit på mark av europeiska umbäranden som konfronterades med möjligheter i Nya världen. Efterfrågan, som hade varit uppdämd i århundraden, mötte plötsligt ett rikligt utbud. Nybyggarnas hunger efter mer och mer territorium drev dem obevekligt västerut, där de kunde etablera gårdar och ranchar som de själva kunde äga. Detta var den amerikanska drömmen i sin tidigaste form, och för de människor som levde drömmen hade den en aura av tveeggad otrohet. Det fanns en misstro inte bara mot deras egen lycka, utan också mot det slitsamma arbete som krävdes för att utnyttja den.

Från kolonialtiden genom de tidiga nationella åren, och vidare in på 1800-talet, verkade allt vara fritt fram i det nya landet. Stora, till synes obegränsade landområden gavs bort av regeringen eller såldes till oemotståndligt låga priser. För att få den bästa marken hade varken de första kolonisatörerna eller de pionjärer som trängde sig fram över gränsen några större betänkligheter mot att göra sig av med indianer eller varandra. Ibland tog de till regelrätta mord. Rörelsen västerut utgjorde ett stort epos, men i sina detaljer var det inte en vacker historia.

Land fanns tillgängligt i överflöd i den tidiga amerikanska historien, men det är bara en av de klassiska ekonomiska ”produktionsfaktorerna”. De andra är arbete, kapital och entreprenörskap. Som de tidigare kapitlen i den här boken har visat, smälter den moderna kapitalismen samman dessa fyra faktorer till fungerande system för att bedriva det ekonomiska livet, framför allt genom det geniala systemet med affärsföretag.

Det finns flera miljoner företag i USA i dag, och en handfull av dem existerade vid nationens officiella födelse 1776. Anordningen blev integrerad i den amerikanska ekonomin först i mitten av 1800-talet, men den fanns faktiskt med vid skapandet 250 år tidigare. År 1607 anlände bosättarna till Jamestown under stadgar från Virginia Company i London. Puritanerna grundade Boston 1630 under beskydd av ett annat engelskt bolag, Massachusetts Bay Company.

Ett annat engelskt bolag, Massachusetts Bay Company, var ägarna till Virginia Company snart främst intresserade av inkomster från tobak. De i Massachusetts Bay Company brydde sig mindre om vinst än om att upprätta vad deras ledare John Winthrop kallade en ”stad på en kulle”. De ville visa hela mänskligheten de goda egenskaperna hos ett rent kristet liv. Om några av de puritanska köpmännen bland dem blev måttligt rika kunde det vara ett tecken på Guds nåd, så länge kunderna inte lurades eller tog för mycket betalt. Gränsen mellan dygdig vinst och fördömd girighet var suddig då, liksom den är det än idag. Men puritanerna hade en omisskännligt kapitalistisk inställning.

Det gjorde även William Penn och hans vänkrets. De förföljdes i England på grund av sin religiösa övertygelse, men 1681 fick de en kunglig markanslag i Amerika och fortsatte att utveckla sin nya koloni enligt både religiösa och kommersiella principer. De kväkiska köpmännen i Pennsylvania blev välmående internationella handelsmän. I likhet med de puritanska köpmännen i New England använde de sina familjeband och religiösa förbindelser för att bilda ett tätt nätverk av pålitliga relationer som sträckte sig över långa avstånd. Denna typ av system för att göra trovärdiga affärsåtaganden är en av de viktigaste förutsättningarna för en stark ekonomisk utveckling. I de flesta kapitalistiska ekonomier i dag är det inbäddat i den intrikata avtalslagstiftningen som upprätthålls av regeringar genom domstolar.

Ett annat engelskt företag som bidrog till att befolka Nya världen var Royal African Company. Detta bolag, som fick sitt stadgar 1672, fortsatte att ta en betydande men inte dominerande roll i slavhandeln. För aktieägarnas vinning förde det till västra halvklotet mängder av män och kvinnor som hade förts från Afrika mot deras vilja. Så småningom deltog många tusentals vita köpmän och sjömän på båda sidor av Atlanten i denna handel, däribland flera hundra från Massachusetts och Rhode Island. Det totala antalet afrikaner som transporterades till Nya världen uppgick till cirka 10 miljoner. Deras destination var vanligtvis Brasilien eller någon av de karibiska sockeröarna, men omkring 596 000, eller ungefär en av 17, gick till områden som blev en del av USA.

Året 1776 förklarade de 13 kolonier som utgjorde det ursprungliga USA sin självständighet efter nästan 170 år av brittisk kolonialstatus. Redan vid denna tidiga tidpunkt fanns det nya landets befolkning på 2,5 miljoner invånare med många exempel på kapitalismens många ansikten. Då som nu kunde kapitalismen tjäna avskyvärda syften, ädla syften eller en blandning av de två.

Inom de förtryckta slavarna å ena sidan och de fria bönderna och entreprenörerna å den andra stod ett stort antal vita som hade kommit till Amerika som indentured servants. Mellan hälften och två tredjedelar av alla vita invandrare före revolutionen anlände på dessa villkor. De strömmade till Amerika främst från England, men också från Skottland, Irland och Tyskland. (Tyskarna tenderade att komma i familjegrupper, de andra som ensamstående vuxna.) Några få kidnappades och togs ombord på fartyg med våld, men de flesta gjorde resan frivilligt. De bytte fyra till sju års arbete mot en resa till den nya världen.

Så kapitalismen kom med de första fartygen, och i många olika former: legitim handel, laglig täckning för religionsfrihet, slavhandel och enskilda personers utbyte av arbete mot en biljett till Amerika. Men inget av dessa exempel representerade den moderna kapitalismen. Få hade mycket att göra med den första industriella revolutionen, för att inte tala om den andra eller tredje. Alla dessa rörde jordbruk, handel och handel, inte teknik och tillverkning. Men alla innehöll starka inslag av kapitalism, och det visade sig vara betydelsefullt för nationens framtid.

Redaktörens anmärkning: Thomas McCraw dog 2012.