It’s Nature and Nurture:

Vetenskapsmännen har länge diskuterat betydelsen av natur kontra fostran – gener kontra miljö – när det gäller att forma de val som människor gör och de vägar som deras liv tar.

Två decennier av forskning gör det allt tydligare att både natur och fostran alltid spelar en roll – det vill säga att den utsträckning i vilken genetiska faktorer påverkar beteendet beror på den sociala miljö där människor lever, arbetar och leker.

Två nyligen genomförda studier visar hur individers gener och deras sociala miljö samverkar för att påverka hälsa och beteende, t.ex. rökning, vilka vänner de väljer och hur mycket utbildning de bedriver.

I en nyligen publicerad artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences granskas ny forskning om genernas och miljöns roll, med fokus på om en tonårings sociala nätverk och skolnätverk hade någon påverkan på deras längd, vikt eller utbildningsnivå.1

Om forskarna inte fann något samband med längd eller vikt visar deras analys att genetiken hos en persons vänner och skolkamrater påverkade hur länge de stannade kvar i skolan, även efter att man tagit hänsyn till individens gener.

Forskarlaget från University of North Carolina at Chapel Hill, Stanford University, Duke University, University of Wisconsin-Madison, Princeton University och University of Colorado Boulder baserade sin studie på uppgifter från 5 500 ungdomar i National Longitudinal Study of Adolescent to Adult Health (Add Health), som undersöker skolpopulationer och ber deltagarna att namnge sina vänner.

”Vi visar att det finns något med den genetiska sammansättningen av ens sociala grupp som har ett positivt inflytande på individen”, säger Jason Boardman vid University of Colorado Boulder, en av studiens författare. ”Det är inte bara dina gener, det är det kumulativa inflytandet från dina vänners och klasskamraters gener.”

Enligt Boardman är den mest sannolika förklaringen till varför klasskamraternas gener påverkar elevernas utbildningsnivå det som forskarna kallar för ”evocative gene-environment correlation”. Vissa gener ökar till exempel sannolikheten för att barn har ett irriterat temperament, vilket i sin tur framkallar relativt hård behandling från föräldrarna. ”Deras gener skapar den miljö som de utsätts för”, säger han.

På samma sätt, säger Boardman, kan lärare reagera positivt på vissa grupper av elever på grund av hur de kollektivt uppträder i klassrummet – kanske mer följsamma eller mer punktliga när det gäller uppgifter – och det har ett oberoende inflytande på alla medlemmar i gruppen.

”En grupp elever kan få bättre behandling än andra på grund av observerbara beteenden som har ett individuellt genetiskt ursprung men som får en social roll eftersom de framkallar en positiv reaktion från läraren”, säger han. Och denna bättre behandling kan bidra till högre prestationer och till att dessa elever stannar längre i skolan.

Länkarna mellan gener, rökning och skolgång är starkare för generation X och millennials

En färsk artikel i American Sociological Review visar hur miljöförhållanden påverkar när och hur det kan spela roll att ha specifika gener.2 Ett forskarlag konstaterar att kopplingarna mellan gener, utbildningsnivå och rökning är starkare bland generation X och tidiga Millennials (födda 1974-1983) än bland Baby Boomers och deras föräldrar (födda 1920-1959).

Laget från University of Colorado Boulder, University of North Carolina at Chapel Hill, Stanford University och Harvard University baserade sin forskning på data från den nationellt representativa Health and Retirement Study och Add Health-studien. De fokuserade på deltagare med europeisk genetisk härstamning eftersom forskare har identifierat gener kopplade till rökning och utbildningsnivå i denna population.

Förre forskning har identifierat uppsättningar av gener kopplade till enskilda beteendemässiga resultat, inklusive rökning och utbildningsnivå. Den här studien tar den forskningslinjen vidare genom att undersöka förhållandet mellan dessa gener och huruvida en person röker och hur mycket utbildning han eller hon har fått, med fokus på skillnader mellan olika generationer.

Amerikaner med högre utbildningsnivå är mindre benägna att röka. Detta mönster är mer uttalat bland nyare generationer, konstaterar forskargruppen, vilket tyder på att processen drivs av förändringar i den sociala miljön.

Amellan de yngre generationerna ”väljs individer som får mer utbildning in i miljöer där rökning inte längre är acceptabelt, och därför är de mindre benägna att röka”, skriver de.

Generna spelar en roll i det här förändrade sambandet mellan utbildning och rökning. Personer med vissa gener som är kopplade till högre utbildningsnivå är allt mindre benägna att ha gener som är kopplade till rökning och att vara rökare, rapporterar Robbee Wedow från University of Colorado Boulder och studiens huvudförfattare.

Under det senaste århundradet har USA:s genomsnittliga utbildningsnivå ökat, rökningstakten har sjunkit i takt med att hälsoriskerna blev välkända, och mer välutbildade personer tenderade att röka mindre. ”Den ökande genetiska korrelationen mellan rökning och utbildning som vi fann medieras av ökad utbildning – den återspeglar den roll som ökad utbildning spelade under perioden”, förklarar Jason Boardman, en av studiens författare.

Dess resultat tyder på att den sociala miljön kan forma i vilken utsträckning vissa gener påverkar sambandet mellan beteenden – i det här fallet förhållandet mellan utbildningsnivå och rökning, påpekar han.

”Att studera humangenetik utan att förstå de sociala mekanismerna kommer att leda till missvisande slutsatser”, menar Boardman.

Forskning om samspelet mellan gener och sociala miljöer – det så kallade sociala genomet – har konsekvenser för både genetik och samhällsvetenskap. För genetiker understryker dessa resultat vikten av att ta hänsyn till den sociala kontexten när man studerar uttrycket av genetiska egenskaper. För samhällsvetare ger det en mer nyanserad bild av kamraternas och de sociala nätverkens inverkan på individuella beteendeval.

Denna artikel har producerats med hjälp av ett bidrag från Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD). Arbetet av forskare från följande NICHD-finansierade befolkningsforskningscenter lyftes fram i denna artikel: Duke University, Princeton University, University of Colorado Boulder, University of North Carolina at Chapel Hill och University of Wisconsin-Madison.