Jag tog ett viktminskningstillägg i 2 veckor och insåg att de'är faktiskt fruktansvärda för dig

Garcinia Cambogia är utlovat som ett viktminskningstillägg som kan undertrycka din aptit men fortfarande tillåter dig att äta som du normalt skulle. Det påstås att du inte behöver öka din träning eller medvetet begränsa ditt matintag. Låter som ett mirakel för människor som vill gå ner i vikt, eller hur?

Nu är jag som många tjejer på college. Jag kämpar lite med min kroppsuppfattning och försöker hålla en hälsosam vikt – eller gå ner lite om jag kan. Före college och under mitt andra år låg jag konstant på 130-135 pund i 5-6 år.

Men det har alltid varit relativt lätt för mig att gå upp eller ner i vikt om jag behöver det. Det hör till en mesomorf kroppstyp. En gång förlorade jag 15 pund på mindre än två månader. Så jag måste erkänna att om jag försökte detta var det delvis tack vare min fåfänga. And wanting to fit into my a little-too-small Halloween costume.

Day 1: 139.5 lb

The first day I was skeptical, as the effects didn’t appear to be happening. Garcinia Cambogia is supposed to suppress your appetite, but I ate probably 3000 calories today.

Starting off with a full English breakfast and Black Prince courtesy of London Underground for brunch, I was already strong into my caloric intake by midday. By the time I went to bed? I added soup, two hot dogs, two full husks of grilled corn, a burger, and a baked potato. I later found out I was supposed to take both pills at once. Not just one.

Day 2: 137 lb

I took two pills today, like I was supposed to. Och min första kommentar är att det är konstigt att inte äta mycket. Jag märkte egentligen inte ens att jag inte var hungrig. Fram till ungefär 12:30 var allt jag åt en latte, och det är inte alls tillräckligt för att jag ska kunna fortsätta springa på eftermiddagen.

Ja, jag äter mycket. Egentligen kan man nog säga att jag äter mer som en kille än som en tjej. Men jag tränar mycket också. Jag har dock inte ens egentligen ätit mer under dagen. Jag fick en barnmat från Zaxby’s och registrerade inte ens att jag var hungrig förrän omkring klockan 19 eller 20 på kvällen.

Dag 3: 138.5 lb

Jag kände återigen inte av biverkningarna av det här som jag skulle. Jag åt definitivt en för mig nästan normal mängd mat (tänk 2500 kalorier per dag). Eller kanske var jag bara hungrig eftersom jag inte hade ätit så mycket dagen innan. En sak jag märkte var att jag kände mig lite yr och mådde inte bra överlag.

Men mina vänner började dock märka det. Jag fick kommentarer om att jag definitivt var lite hängig. Allvarligt talat, du vet att du är en hängig mofo när dina vänner börjar fråga: ”Har du ätit i dag? Du är lite grinig.”

Dag 4: 137 lb

Jag vill liksom sluta göra detta. Jag är så trött, även om jag inte är hungrig. Det är flera år sedan jag åt så här lite utan att märka om jag inte var deprimerad efter ett uppbrott eller tappade bort tidsuppfattningen när jag arbetade med ett projekt. Koffein verkade vara det bästa någonsin idag. Jag drack typ fem koppar te utöver ett kaffe.

Om vad gäller mat? Jag är ganska säker på att allt jag åt idag var två stycken avokadotoast och en bagelsmörgås från Bruegger’s Bagels på campus.

Dag 5: 135 lb

Jag har en ritual, varje torsdag äter jag en burgare. Det låter mig vara ohälsosam då och då. Vid det här laget─ även om jag inte kände mig hungrig─ ville jag ha en hamburgare. Och jag var definitivt inte tillräckligt hungrig för att betala för min Five Guys-burgare varannan vecka. Men─ trots min oförmåga att unna mig något─ om någon hävdar att In-and-Out är bättre: häda inte i min hamburgerkyrka.

Jag ångrar lite grann att jag gör det här, även om jag vill passa in i min kostym.

Dag 6: 134 lb

Det är alltså den 28 oktober och dag sex i det här experimentet. Det känns som om jag alltid är hungrig och jag ångrar liksom att jag gör det här.

På den positiva sidan fick jag plats i min lite för lilla topp till min kostym─ även om det krävde mer ansträngning än vad jag skulle vilja. Vilket var det ursprungliga målet. Var medveten om att asiatiska företag gör mindre storlekar än amerikanska. Jag råkade beställa från ett av dem på Amazon och ja, nu tar jag Garcinia Cambogia.

Dag 7: 135 lb

En gång till, stod jag inför utmaningen att ta på mig en kostym som krävde att jag skulle vara smal och friskare än vad jag varit de senaste månaderna. Ovanpå det var jag tvungen att komma på vad jag skulle laga till någon morgonen efter. Lita på mig när jag säger att baksmälla, blåmärken och matlagning inte går ihop. Värsta morgonen jag haft på länge.

Jag var alldeles för bakfull för att ta bilder på haschen jag gjorde, men du kan följa receptet jag använde här. Jag kände mig dock betydligt mindre trött efter att jag mumsat på min hasch, druckit en koffeinhaltig smoothie och druckit lite Pedialyte.

Dag 8: 134 lb

Halloweekend är i princip över nu och jag behöver inte oroa mig för om jag ska passa i min kostym. Men jag har åtagit mig att ta Garcinia Cambogia i två veckor. Och jag ångrar det åtagandet så mycket. Jag saknar att äta massor av mat.

Jag kände mig dock inte hungrig, vilket jag verkligen inte kan bli bekväm med eftersom jag alltid är hungrig. Om jag inte överäter vid måltiderna (en regel som jag i allmänhet försöker hålla mig till) brukar jag på hungerskalan variera från lätt hungrig till helt utsvulten. Men jag slängde ihop några saker att äta så att jag inte skulle svimma nästa dag under lektionen.

Dag 9: 132 lb

En del av mig vill sjunga ”Living on a Prayer”, för jag har kommit mer än halvvägs genom detta gudomligt hemska experiment. Även om jag ser hur detta fungerar för mig viktmässigt (jag har tydligen gått ner 7,5 lb på lite mer än en vecka), hatar jag att inte äta. Även om det inte är med avsikt.

Äta är min favoritdel av dagen. Och den har tagits ifrån mig. Så jag bestämde mig för att trösta mig själv med en burk hemmagjort Oreo-kakessmör ovanpå honungskakor. Jag fick nog i mig för mycket mättat fett eller något från detta.

Dag 10: 133.5 lb

Jag har börjat känna mig alltmer delirisk vid den här tidpunkten. Och jag är ganska säker på att det inte är en bieffekt av Garcinia Cambogia. Det är en bieffekt av att jag inte äter tillräckligt och bokstavligen allt jag kan tänka på är mat trots att jag inte är hungrig.

Allvarligt talat. Min professor i numerisk analys ställde mig en fråga som jag borde ha kunnat besvara i sömnen och allt jag kunde tänka på var hur gott makaroner och ost lät. I slutet av dagen hade jag svimmat av att inte äta tillräckligt medan min kropp – även om jag inte visste det – skrek åt mig att äta.

Dag 11: 132,5 lb

Jag måste fortsätta att intala mig själv att vikten fluktuerar. Men det verkar som om jag har platågat på hela viktminskningsgrejen. Jag tror dock på mig själv. Jag kommer att klara det. Det är åtminstone vad jag fortsätter att intala mig själv. Jag har ställt in påminnelser på min telefon om att äta så att jag inte kollapsar igen.

Jag åt små mellanmål under dagen och gick så småningom hem tidigare än vad jag brukar göra. Dessutom ville jag göra mig en välförtjänt middag för att ge mig lite respit från detta Gardenia Cambogia-inducerade helvete.

Dag 12: 131 lb

Jag vet inte riktigt vad det är som pågår, men jag börjar äntligen se ljuset i slutet av tunneln. Jag kan inte vänta på att återgå till att äta alldeles för mycket mat för någon i min storlek och dricka en kvalitets-IPA utan att det gör mig yr eftersom det inte finns något i min mage.

Allt jag kan tänka på under hela dagen är hur jag är så färdig. Och jag har nog sagt det fler gånger idag än jag gör på en månad. Så klar. Och som grädde på moset? Det är torsdag och alla mina vänner vill gå ut. Och jag är alltid beredd att gå ut. Men tack vare det här experimentet är jag så orolig för att jag inte har ätit tillräckligt för att jag inte ska bli full att jag inte går.

Dag 13: 131.5 lb

Jag börjar betrakta det här experimentet som värre än den vecka då jag bara åt mat av samma färg. Jag saknar mat. Det har definitivt varit tufft de senaste dagarna, men varningarna på min telefon hindrar mig definitivt från att känna mig yr och svimma. Jag tröstar min mage med en hamburgare innan jag sover.

Dag 14: 130 lb

Slutet är i sikte. Jag är så trött att jag inte ens kan få hype över det. Jag är dock otroligt glad att det här kommer att vara över. Jag kommer aldrig mer att ta det för givet att proppa mig med donuts och fet mat någonsin igen. Påminnelserna i min telefon håller mig vid liv. Och jag ska gå ut eftersom det är lördag kväll.

Det här är det överlägset sämsta experimentet jag bestämt mig för att göra när det gäller mat. Jag svimmade flera gånger eftersom jag inte åt tillräckligt mycket, och borde verkligen ha slutat när det hände. Om du inte kan hålla reda på vad du har ätit och kan påminna dig själv om att äta, skulle jag inte rekommendera det – även om jag förlorade nästan tre kilo på två veckor. För att citera Mindy Kaling: ”Gud, jag vill ha en munk”.