Keto diet: härär orsaken till att vissa människor upplever trötthet, illamående och huvudvärk efter att ha börjat med den
När vi äter omvandlar kroppen kolhydrater till blodsocker (känt som glukos), som den använder som energi. Men den ketogena kosten bygger på forskning från 1920-talet som visade att om man sänker tillgången på kolhydrater blir kroppen mer beroende av att använda andra ämnen (t.ex. fett) för att få energi. Genom att metabolisera fett för att producera glukos eller energi genererar kroppen ketoner i processen – därav termen ”ketogen”. Alla dieter som innehåller mindre än 20 g kolhydrater per dag anses vara ketogena.
Leverens produktion av ketoner visar att fett, i stället för socker, metaboliseras och att detta fett är nära nog hela vår energikälla. Detta tros korrelera med viktminskning men korrelerar egentligen med en förändrad insulinprofil i blodet. Huruvida detta ökar viktminskningen jämfört med andra dieter kan diskuteras, eftersom indragning av kolhydrater resulterar i förluster av kroppsvatten, vilket överdriver utseendet på viktminskningen.
Men många människor rapporterar att de upplever något som kallas för ”keto-influensa” efter att de har ändrat sin kost. Folk rapporterar symptom som illamående, förstoppning, huvudvärk, trötthet och sockersug, som liknar influensa – bortsett från sockersuget.
Dessa biverkningar är relaterade till nyckelkonceptet i den ketogena kosten: kolhydratavvänjning. Glukos (som produceras från livsmedel som innehåller kolhydrater, till exempel potatis eller bröd) är den primära energikällan för det centrala nervsystemet, inklusive hjärnan. En minskad tillförsel av kolhydrater leder till minskad funktion, vilket leder till huvudvärk. Illamående kan förklaras av att man konsumerar stora mängder fett. Detta beror på att fett tar lång tid att smälta och absorbera.
När man äter en konventionell kost som innehåller kolhydrater ökar glukoshalten i blodet. Detta stimulerar en ökning av hormonet insulin, som reglerar blodsockernivåerna och gör det möjligt för kroppen att använda glukosen som energi. Det sänker förekomsten av fett i blodet och hjälper glukos att komma in i kroppens celler. Insulin undertrycker också frisättningen av fettpartiklar från fettdepåer i kroppen genom samma mekanism. Förhoppningen är att genom att äta låga (eller inga) kolhydrater kommer denna mekanism att vändas, vilket bidrar till att öka förekomsten av fett i blodet och dess tillgänglighet för andra celler att använda som energi och resulterar i fettförlust.
En hög nivå av insulinfrisättning uppstår om en person konsumerar en stor mängd kolhydrater vid ett enda tillfälle. Därför syftar den ketogena kosten till att minska insulinresponsen genom överdriven kolhydratrestriktion. Men att minska insulinet orsakar en ökning av cirkulerande fetter som tränger undan en aminosyra, kallad tryptofan, från dess bärare. Detta cirkulerande tryptofan orsakar en ökning av serotonin i hjärnan och ökningen av serotonin resulterar i trötthet, även när du inte anstränger dig särskilt mycket.
Att ha färre kolhydrater att använda är också en stressfaktor för kroppen, eftersom de är kroppens föredragna energikälla. Bristen på kolhydrater stimulerar frisättningen av kortisol – ett stresshormon. Mängden kortisol som kroppen frisätter beror på storleken på stressfaktorn. Kortisol frigör fetter och proteiner från kroppens vävnader, vilket är syftet med den ketogena kosten. Dessa näringsämnen metaboliseras sedan av levern för att producera kolhydrater. Kortisolutsöndringen kan dock bli trött på grund av denna stressade miljö. Eftersom kortisol bidrar till att öka immunfunktionen kan kroppen bli mer benägen att drabbas av infektioner, till exempel förkylning.
Kolhydratrika livsmedel innehåller ofta vitaminer, mineraler och fibrer. Vi behöver 30 g fibrer per dag och om vi inte får i oss tillräckligt mycket lider vår matsmältningshälsa, vilket leder till förstoppning. Bristen på fiberrika livsmedel i ketogen kost – såsom bakad potatis och äpplen – kan leda till förstoppning, ett annat rapporterat symptom på ”ketogena influensan”.
Om man tar bort sådana livsmedel från kosten begränsas också vitaminer och mineraler, som spelar en roll för alla aspekter av cellfunktionen – särskilt immunfunktionen. Sockerhaltiga frukter som innehåller mycket C-vitamin (till exempel apelsiner) undviks i den ketogena kosten. Låga nivåer av C-vitamin kan också orsaka ökad risk för infektioner, till exempel förkylning.
Ketogena dieter rekommenderas ibland kliniskt för att hantera vissa medicinska tillstånd, till exempel epilepsi. Man tror att upprätthållandet av en konstant låg blodglukosnivå och produktionen av ketoner upprätthåller det centrala nervsystemet genom ett flertal molekylära mekanismer, vilket minskar anfallen.
Men för de flesta människor är biverkningarna av sådana dieter inte värda de potentiella fördelarna. Sådana dieter är ofta ohållbara om man religiöst följer ett lågt eller inget kolhydratintag på grund av det kort- och långsiktiga sockerbegäret.
Och även om ketodieten kan fungera för vissa är en balanserad kost med vitt kött, fisk, frukt och grönsaker och undvikande av färdiglagad eller bearbetad mat fortfarande ett effektivt sätt att hantera eller gå ner i vikt. Att få tillräckligt med motion kan också hjälpa till att hantera vikten, samtidigt som man förbättrar aerobisk och muskulär kondition. Detta leder till bättre kardiovaskulär hälsa och minskar risken för att utveckla typ 2-diabetes.