Klassificering av marina fartyg

I vanliga fall täcker vi luften – i det här blogginlägget ska vi göra en kort ”vattenutflykt”. Det finns många olika fartyg i världens flottor idag. De har alla olika användningsområden och vissa klassificeringar är exklusiva för vissa länder. Olika länder har satsat på olika typer av fartyg och vissa har satsat på nästan alla. För läsaren med grundläggande kunskaper försöker vi kasta lite ljus över denna klassificering. I den här artikeln kommer vi att titta på de olika typerna av yt- och undervattensfartyg och vilka flottor som använder dem. Det första fartyget på listan: Fregatt.

Fregatter brukar vanligtvis betraktas som fartyg som väger mer än 3000 ton. Dess roll är att skydda andra fartyg i sin anfallsgrupp, huvuddelen av detta ansvar är att skydda dem från fientliga ubåtar. Fregatten har ingen egentlig definition vilket innebär att de har likheter med korvetter, förstörare och till och med kryssare. Littoral combat ships betraktas av vissa som fregatter.

Korvetter

En korvett är ett litet krigsfartyg med lätta vapen. På grund av detta och deras höga manövrerbarhet är de utmärkta i mindre hav, Röda havet till exempel, vilket är ett viktigt skäl – tillsammans med den jämförelsevis låga kostnaden – till att många av världens flottor använder dem (bara för att ge dig några exempel: USA, Argentina, Bangladesh, Brasilien, Bulgarien, Kina, Danmark, Tyskland, Egypten, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Italien, Pakistan, Filippinerna, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Sydkorea, Sverige, Turkiet… Eftersom Ryssland är anslutet till många mindre hav har landet investerat mycket i korvetter och är därmed världens största operatör av korvetter.

Destroyers

Destroyers är ett av de mest använda fartygen i världen på grund av deras stora användningsområde. Deras kombination av hög eldkraft och hög uthållighet gör dem idealiska för både krig, eskort och (andra) fredsbevarande operationer. Namnet ”Destroyer” kommer från det rysk-japanska kriget i början av 1900-talet där de fick namnet ”Torpedobåtsdestroyer”. Idag är de de tyngsta ytstridsfartygen efter kryssaren.

Kryssare

Kryssare – Kryssaren är den starkaste av dem alla. Den är byggd för att ha stor eldkraft och för att kunna slå ut allt som dess attackgrupp kan möta. På grund av dess höga kostnad och smala uppdragsförmåga är det bara USA, Ryssland och Peru (gamla fartyg) som använder dem. Gränsen mellan kryssare och förstörare är inte särskilt tydlig på grund av att vissa av de nya förstörarna (DDG-1000 till exempel) har större eldkraft än vissa kryssare.

Amfibieanfallsfartyg

Dessa fartyg är krigsfartyg som används för att stödja marktrupper i form av ammunition, transport, tankning av fordon och för att skydda dem från inkommande fiendeflygplan och ytfartyg. De flesta av dem har både ett helikopterdäck (där VTOL-flygplan som F-35 samt helikoptrar kan gå i land) och ett bra däck där små amfibiefartyg kan underhållas och repareras. Vissa av dem betraktas som hangarfartyg, till exempel har det japanska hangarfartyget Izumo döpts om till ”helikopterdestruker” trots att det ser ut som ett hangarfartyg.

Flygplansfartyg

Definitionen av ett hangarfartyg är ”Ett stort örlogsfartyg som är utformat som en mobil flygbas och som har ett långt platt däck på vilket flygplan kan starta och landa till havs”. Precis som det står i definitionen används det som marinbas och flygplansoperationscenter. Hangarfartygen är de största militära fartygen i världen, vissa väger över 100 000 ton och kan hysa nästan 6 000 man. Ett alternativt namn på hangarfartyg är Supercarriers som är namnet på hangarfartyg som väger mer än 66 000 ton. Det enda land som har fler än två hangarfartyg är för närvarande USA (10 aktiva).

Littorala stridsfartyg

Littoralt stridsfartyg – En liten klass av fartyg som är specialiserade på att operera i zoner med mycket grunt vatten där andra, större fartyg inte kan användas. Under detta namn finns endast ett fåtal operativa och de tillhör alla den amerikanska flottan. Enligt den amerikanska flottans webbsida är LCS ”tänkta att bli ett nätverksbaserat, smidigt, smygande ytstridsfartyg som kan besegra anti-tillträdes- och asymmetriska hot i de litorala områdena”. De byggdes också för att vara ett komplement till den nya DDG-1000 och framtida kryssare. De amerikanska Littoral combat ships betraktas ibland som stora korvetter.

Undervattensfartyg – attack

Anfallsubåtar är den ubåtstyp som är utformad för att slå ut andra ubåtar och ytfartyg. De använder alla torpeder för att jaga sina byten och vissa använder kryssningsmissiler i VLS för att ha ett ännu större målområde. På grund av sin låga synlighet är de utmärkta för att skydda vänskapliga fartyg och för att samla information om fienden.

Undervattensbåt – ballistisk missil

Denna typ av ubåt är specialiserad för att gå ut på havet, gömma sig och sedan avfyra SLBM:er med kärnvapenstridsspetsar (eller konventionella stridsspetsar) för att slå ut strategiskt viktiga fiendeobjekt. Förmågan till andra slag var till för att säkerställa att kärnvapen ”inte får användas först” under det kalla kriget. Strategiska ubåtar är den traditionella – men dyra – metoden för att tillhandahålla en second strike-kapacitet. Den andra metoden är ”Launch on warning”. De nya kärnvapenubåtarna kan ligga ute till havs i månader och kan när som helst avfyra en massförstörelsemissil från tusentals kilometer bort. Därför har alla moderna ubåtar med ballistiska missiler kärnreaktorer som energikälla, vilket ger dem en nästan ”obegränsad” räckvidd.

Undervattensbåt – Kryssningsmissil

En kryssningsmissilundervattensbåt är en ubåt som kan avfyra kryssningsmissiler (SLCM). De har extrem eldkraft, t.ex. kryssningsmissilubåten Ohio kan avfyra 154 kryssningsmissiler utan att tanka eller ombeväpna. De tidigare typerna av kryssningsrobotubåtar var tvungna att dyka upp innan de avfyrade sina missiler, men det problemet har lösts och de kan nu avfyra sina missiler utan att synas med blotta ögat.

Länder som använder de olika typerna av fartyg (denna information kan komma att ändras):

Typ:	Länder som använder dem:	Exempel på fartyg:
Frigate	United States, Australia, Canada, China, Croatia, Denmark, Germany, India, Iran, Italy, Malaysia, Myanmar, Netherlands, New Zealand, Norway, Pakistan, Philippines, Romania, Russia, Singapore, South Africa, Spain, Turkey, Taiwan, United Kingdom.	Indian Shivalik-class UK Type 23-class
Amphibious assault ship	United States, France, Russia, South Korea, Spain, Australia, United Kingdom.	French Mistral-class US Wasp-class.
Destroyer	United States, United Kingdom, Italy, France, Canada, India, China, Japan, South Korea, Russia.	Chinese Navy’s Luyang II-class US Arleigh Burke-class
Aircraft carrier	United States, India, Italy, China, Spain, France, Russia, Brazil, Thailand.	US Nimitz-class Brazilian Clemenceau-class
Littoral combat ship	United States	US Freedom-class US Independency-class
Cruiser	United States, Russia, Peru	US Ticonderoga-class Russian Slava-class
Corvette	United States, Argentina, Bangladesh, Brazil, Bulgaria, China, Denmark, Germany, Egypt, India, Indonesia, Iran, Israel, Italy, Pakistan, the Philippines, Poland, Portugal, Romania, Russia, South Korea, Sweden, Turkey.	Swedish Visby-class Argentinian Espora-class
Attack submarine	United States, Russia, India, France, China	US Virginia-class French Rubis-class
Ballistic missile submarine	United States, France, China, Russia, United Kingdom.	French Le Triomphant-class Russian Borei-class
Cruise missile submarine	United States, Russia, United Kingdom, Israel, India, China.	US Ohio-class Israeli Dolphin-class

Norfolk Naval base in Virginia (US) is the largest American naval station where many of the US Navy’s vessels are stationed. Explore the Norfolk Naval Base here: https://goo.gl/maps/bHoh8

As can be seen, many of the definitions go into each other with some ships belonging to several of them (for instance the LCSs). The definitions are no ”rules” but more like general guidelines to get some kind of system and organisation. Of course, the ships of the same classification can differ a lot due to age, cost and the environment they are built for. What can be seen is that the smaller ships with larger areas of use are present in many navies, whereas the bigger navies with bigger financial support have ships that are both bigger and built for specific tasks. One country like that is the United States which has ships belonging to every group presented in this article.

Additional Reading:

• Read a three-part series about aircraft carriers here.
• Read about the F-35 that can be used on Amphibious assault ships due to its STOVL properties here.
• Read the story of Russian aircraft carriers here.

An overview for orientation of the text above: