Kraften hos känslomässig smitta

Har du någonsin haft känslan av att stämningar är smittsamma? Har du lagt märke till att en persons dåliga humör kan sänka en hel grupp eller, tvärtom, att en medlems upprymdhet kan sprida sig i hela teamet?

Goda nyheter: du inbillar dig inte. Detta fenomen kallas ”emotionell smitta” och avser det omedvetna ”delandet” av stämningar mellan personer i en grupp. Ur ett fysiologiskt perspektiv fungerar det så här: ”Spegelneuroner” i vår hjärna aktiveras när vi observerar ett beteende och aktiverar de delar av hjärnan som återspeglar det beteendet. I en studie utsattes till exempel deltagare för bilder av olika ansiktsuttryck i trettio millisekunder åt gången – inte tillräckligt länge för att medvetet känna igen dem – och det visade sig att deltagarna uppvisade en ökad elektrisk aktivitet i de muskler som behövs för att efterlikna ansiktena som de hade utsatts för.

Du kan lära dig mer om spegelneuronerna och fenomenet känslomässig smittspridning i den här BrainCraft-videon.

Det korta svaret: ganska mycket.

Tänk på dina mål i alla kommunikationssituationer. I mycket stora drag vill du förmedla ett budskap till en publik (mottagare) på ett sätt som framkallar en viss reaktion (sannolikt samtycke). Så när vi lägger in känslomässig smitta i mixen lägger vi till ett lager som är djupare än själva budskapet. Vi lägger till information om hur du (avsändaren) känner för meddelandet och hur mottagaren bör känna sig som ett resultat.

Låt oss förverkliga den här idén i två olika scenarier: En formell presentation och ett gruppmöte på arbetsplatsen.

Emotionell smitta vid formella presentationer

I en studie från 2000 vid Universität Würzburg i Tyskland lät forskarna deltagarna lyssna på ett känslomässigt neutralt tal som framfördes med antingen en lätt glad eller lätt ledsen röst. Forskarna fann att deltagarna ”fångade” vilken stämning talaren än förmedlade.

Och du har troligen själv sett detta, som åhörare. Om en talare sitter ihopkrupen över podiet med ett tomt ansikte och en monoton röst är det inte troligt att du tar till dig ett enda ord av det han säger. Men om hans röstläge, kroppshållning, ansiktsuttryck och gester förmedlar hans passion – oavsett om han är arg, upphetsad eller ledsen – kan du inte låta bli att ta till dig det själv.

Så nästa gång du ställer dig bakom en mikrofon, fundera på hur du vill att din publik ska känna sig inför det du berättar för dem. Vill du att de ska bli lika entusiastiska som du är? Vill du att de ska bli upprörda? Avslappnade? Spända? Om du förmedlar dessa egenskaper och stämningar i ditt sätt att kommunicera kan du vara säker på att det kommer att gå upp för dem.

Emotionell smitta på arbetsplatsen

Medans huvuddelen av forskningen om emotionell smitta har fokuserat på enskilda samtal och formella presentationer, har en forskare, dr. Sigal Barsade, har funnit att fenomenet spelar en viktig roll även i gruppdynamik.

Hon delade in studiedeltagarna i grupper som fick i uppgift att spela rollspel med en lönekommitté som förhandlar om hur medel ska fördelas. I varje grupp ingick en skådespelare som hade fått i uppdrag att förmedla ett av fyra olika humör: entusiasm, värme, irritabilitet och tröghet.

Inte bara spred sig skådespelarens humör som förutspått, utan det påverkade också hur varje grupp arbetade tillsammans. De grupper där skådespelaren hade ”spridit” positiva känslor samarbetade bättre, bråkade mindre och var i slutändan mer nöjda med sina prestationer än de grupper där skådespelaren hade spridit negativitet. I diskussionerna efteråt om gruppens prestationer tillskrev dock ingen av dem sin framgång eller sitt misslyckande till skådespelarens känslor – effekten var, återigen, omedveten.

Tänk på de möjligheter en ledare har att använda känslomässig smitta till sin grupps fördel. I en artikel i Harvard Business Review från 2016 säger Dr Barsade: ”Genom att inte bara tillåta känslor på arbetsplatsen, utan också förstå och medvetet forma dem, kan ledare bättre motivera sina anställda”. Hon nämner en miljö där chefen ständigt ser arg ut – i slutändan kommer de anställda att känna sig mer hemma när de uttrycker ilska än glädje på och över sitt arbete. Å andra sidan, säger hon, kommer en lekfull eller glad anda i toppen att genomsyra resten av organisationen, vilket leder till ökad medarbetarnöjdhet, produktivitet och långsiktigt engagemang.

Så nästa gång du förbereder dig för någon form av kommunikation – oavsett om det är en stor presentation, ett teammöte eller ett enskilt möte med en vän eller kollega – tänk på hur dina känslor kan påverka utfallet av händelsen, och fokusera på att se till att din närvaro reflekterar de känslor som du vill inspirera.

Om du är intresserad av att lära dig hur Quantified Communications kan hjälpa ledarna i din organisation att bli kraftfulla kommunikatörer, fyll i formuläret nedan så kontaktar en av våra experter dig för att gå igenom vår plattform och process.