Lär dig hur du lär dig

Vi tillbringar flera år av våra liv i skolan, men det finns många livskunskaper som saknas i den vanliga läroplanen. Kritiskt tänkande, konstruktiva samtal, hantering av pengar, affärsskrivande, tidshantering och egenvård är bara några exempel. En annan färdighet som vi inte ägnar tillräckligt med tid åt att finslipa är att lära sig hur man lär sig.

Det är synd, för det finns många vetenskapligt underbyggda mentala verktyg till vårt förfogande. Hur kan du lära dig snabbt och bättre och i slutändan växa som skapare och ledare?

Förstå hur din hjärna fungerar

Det finns en fantastisk kurs på Coursera som heter Learning How to Learn och som lärs ut av dr Barbara Oakley och dr Terrence Sejnowski. Den behandlar vetenskapen om inlärning så att du kan optimera ditt sätt att studera, förstå och använda nytt material.

Din hjärna har till exempel två lägen: ett ”fokuserat” och ett ”diffust” läge. Det fokuserade läget består i att upprätthålla din uppmärksamhet på en specifik uppgift, till exempel att läsa den här artikeln eller lösa en kodningsutmaning. Det diffusa läget består i att låta tankarna vandra och låta hjärnan skapa nya kopplingar på egen hand.

Det är därför vi ofta har ”duschtankar” – efter att ha studerat ett ämne intensivt är duschen en plats där vi brukar slappna av, och nya tankar tycks bara dyka upp i huvudet.

Det är också därför det är så viktigt att sova när man försöker bemästra ett nytt ämne. Genom att sova kan vår hjärna befästa nya kopplingar, göra sig av med gifter som byggs upp under dagen och vara redo för nästa studietillfälle.

Glöm din inlärningsstil

Nuförtiden finns det många, många sätt att studera ett ämne: böcker, onlinekurser, podcasts, bootcamps på plats, bloggar, konferenser, wikis, mobilappar, studiegrupper, mentorskap. Enligt många lärare kan din inlärningsstil vara visuell, auditiv, verbal, fysisk etc.

En inlärningsstil kan definieras som ”det komplexa sätt på vilket, och de förhållanden under vilka, inlärare mest effektivt och mest ändamålsenligt uppfattar, bearbetar, lagrar och återkallar det de försöker lära sig” eller, alternativt, som ”en individs preferens eller anlag för att uppfatta och bearbeta information på ett visst sätt eller en kombination av sätt”.”

En ram som historiskt sett har använts för att ta reda på ens inlärningsstil kallas VARK, vilket står för visuellt, auditivt, läsande/skrivande eller kinestetiskt lärande. Om du är nyfiken kan du göra testet gratis.

Men det är viktigt att notera att det på senare tid har förekommit en viss motvilja inom forskarvärlden kring inlärningsstilar och deras giltighet, där vissa forskare till och med kallar dem för neuromyter. Även om de flesta studenter tror att inlärningsstilar påverkar prestationen, visar ny forskning att det finns mycket lite bevis för att stödja idén om att inlärningsresultaten är bäst när undervisningsstilar överensstämmer med människors inlärningsstilar.

Tidén om inlärningsstilar kan också vara skadlig genom att den placerar dig i ett fixerat tankesätt, vilket hindrar dig från att odla viktiga inlärningsfärdigheter som kan utvecklas hos alla.

I slutändan är det viktigaste att använda inlärningsstrategier som maximerar din minnesförmåga. Sådana vetenskapligt underbyggda tekniker är bland annat att sprida ut dina studiesessioner över tiden, testa dig själv på materialet och uppleva innehållet på flera olika sätt så att du kan göra meningsfulla kopplingar.

Just do it

Prokrastination står ofta i vägen för framstegen. Men att komma igång är halva slaget. Här är några tekniker som kan hjälpa dig att göra just det.

• Pomodorotekniken: Du har förmodligen redan hört talas om den här tekniken, men anledningen till att den är så populär är att den faktiskt fungerar. Du ställer in en timer och gör ingenting annat än att studera det aktuella ämnet, och fortsätter att fokusera tills tiden är slut. En typisk Pomodoro timer är 25 minuter med en paus på 5 minuter efteråt.
• Chunking: Detta går ut på att dela upp det du vill lära dig i hanterbara bitar, och bemästra var och en av bitarna tills du kan bilda en större bild i ditt huvud. Först förbereder du din hjärna genom att kartlägga innehållet, t.ex. genom att skanna igenom innehållsförteckningen i en kurs. Observera sedan ett exempel, till exempel genom att titta på en video där instruktören bygger en app. Slutligen, gör det själv. Detta är ett mycket viktigt steg för att befästa dina kunskaper.
• Process kontra produkt: Lärande är inte ett projekt med en början, en mitt och ett slut. Du måste bli förälskad i processen. Vill du bli en bättre författare? Write everyday. A better coder? Code every day. It’s impossible to know everything about a topic, but you should embrace that impossibility.

Trust the process and you will go from good to great.

Learn more:

• The Problem with ”Learning Styles” (Scientific American)
• Learning Styles: ’Neuromyth’ or Helpful Model? (Inside Higher ED)
• Learning techniques from the Coursera course (Learn. Love. Code)