Luis Garavitos avskyvärda brott – världens dödligaste seriemördare

I sju år misshandlade, torterade och mördade Luis Garavito – känd som ”odjuret” – mellan 150 och 400 pojkar.

Inom ett högsäkerhetsfängelse, geografiskt isolerat colombianskt fängelse, finns en man vid namn Luis Garavito.

Han lever åtskild från de andra fångarna, för sitt eget skydd, och tar bara mat och dryck som han får av dem han känner. Hans vakter beskriver honom som avslappnad, positiv och respektfull. Han studerar till politiker, och när han släpps ut hoppas han kunna inleda en karriär som aktivist och hjälpa misshandlade barn.

Misshandlade barn är trots allt något som Garavito är expert på, eftersom han själv har misshandlat över 300 av dem.

Förut var Garavito känd som den avslappnade, respektfulla fånge som de colombianska fångvaktarna beundrar så mycket, han var känd som ”La Bestia”, eller, Odjuret. Mellan 1992 och 1999 våldtog, torterade och mördade Odjuret mellan 100 och 400 pojkar, alla mellan sex och 16 år gamla. Det officiella antalet offer är 138, vilket är det antal han erkände i rätten.

Polisen tror att antalet är närmare 400, och fortsätter än i dag att bevisa det.

1992 befann sig Colombia mitt i ett decennier långt inbördeskrig som hade inletts i slutet av 1960-talet och lämnat tusentals colombianer hemlösa som fick klara sig själva på gatorna.

Många av de hemlösa var barn, deras föräldrar var antingen döda eller borta sedan länge, vilket gjorde att ingen skulle märka om de började försvinna och gjorde dem till lätta måltavlor.

Luis Garavito visste om detta och skulle använda det till sin fördel under de kommande sju åren.

Trots att det knappast fanns någon anledning att vara det var Garavito försiktig med sina brott. Han riktade sig särskilt mot de undertryckta, de hemlösa, föräldralösa pojkarna som strövade omkring på gatorna och letade efter mat eller uppmärksamhet. När han väl hittade en av dem närmade han sig honom, lockade bort dem från de trånga stadsgatorna och lovade de yngre pojkarna gåvor eller godis, och de äldre pojkarna pengar eller arbete.

Han klädde ut sig till en präst, en bonde, en äldre man eller en gatuförsäljare som letade efter någon ung person att hjälpa till med runt sitt hus eller sin affär. Han bytte ofta ut sina förklädnader och uppträdde aldrig för ofta som samma person för att undvika misstankar.

När han väl hade lockat iväg pojken skulle han gå med honom en tid och uppmuntra pojken att berätta för Garavito om sitt liv för att vinna hans förtroende. I själva verket tröttade han ut pojkarna, gick precis tillräckligt länge för att de skulle bli trötta, vilket gjorde dem sårbara och oförsiktiga.

Sedan skulle han attackera.

Han skulle sätta den trötta pojken i ett hörn och binda ihop hans handleder. Sedan torterade han dem bortom all rimlighet.

Enligt polisrapporterna förtjänade odjuret verkligen sitt smeknamn. Offrens kroppar som återfanns visade tecken på långvarig tortyr, bland annat bitmärken och analpenetration. I flera fall avlägsnades offrets könsorgan och placerades i hans mun. Flera av kropparna var halshuggna.

Fem år efter att Luis Garavito mördade sitt första offer började polisen uppmärksamma de försvunna barnen.

I slutet av 1997 upptäcktes en massgrav, vilket fick polisen att inleda en utredning om deras försvinnanden. I februari 1998 hittades kropparna av två nakna barn på en bergssluttning, liggande bredvid varandra. Några meter därifrån hittades ytterligare ett lik. Alla tre hade händerna bundna och halsen avskuren. Mordvapnet hittades i närheten.

När polisen genomsökte området kring de tre pojkarna stötte de på en lapp med en adress handskriven på. Adressen visade sig vara Garavitos flickvän, som han hade träffat i flera år. Även om han inte befann sig i hemmet vid den tidpunkten fanns hans saker där, och flickvännen gav polisen tillgång till dem.

I en av Garavitos väskor hittade polisen bilder på unga pojkar, detaljerade dagboksanteckningar där han beskrev vart och ett av sina brott, och stämpelmarkeringar av sina offer.

Sökandet efter Garavito fortsatte i flera dagar, under vilka man genomsökte hans kända bostäder, liksom lokala områden där han var känd för att umgås för att leta efter nya offer. Tyvärr gav inga av sökinsatserna någon information om var Garavito befann sig. Det vill säga fram till den 22 april.

Runt en vecka efter att jakten på Garavito hade inletts plockade polisen i en grannstad upp en man misstänkt för våldtäkt. En hemlös man, som satt i en gränd, hade lagt märke till att en ung pojke förföljdes och så småningom angreps av en äldre man. Eftersom han ansåg att situationen var tillräckligt allvarlig för att ingripa räddade den hemlöse mannen pojken och larmade myndigheterna.

Polisen grep mannen misstänkt för våldtäktsförsök och bokförde honom.

Och utan att de visste om det hade de i sitt förvar en man som var skyldig till mycket mer än våldtäktsförsök. I ett nästan oavsiktligt gripande hade den lokala polisen fångat odjuret som alla hade letat efter, Luis Garavito.

Sedan han förhördes av den colombianska nationella polisen sprack Garavito under trycket. Han erkände att han hade misshandlat 147 unga pojkar och begravt deras kroppar i omärkta gravar. Han ritade till och med kartor över gravplatserna åt polisen.

Hans berättelser bekräftades när polisen hittade ett par glasögon på en av brottsplatserna som matchade Garavitos mycket specifika tillstånd. I slutändan dömdes han på 138 mordåtal, även om de övriga fortsätter att utredas.

Det maximala straffet för mord i Colombia är ungefär 13 år. Multiplicerat med de 138 åtalspunkter han fick, blev Luis Garavitos straff 1 853 år och nio dagar. Colombiansk lag säger att personer som har begått brott mot barn måste avtjäna minst 60 år i fängelse.

Då han hjälpte polisen att hitta offrens kroppar fick han dock 22 år och ska enligt planerna släppas ut 2021.

Efter att ha lärt dig mer om Luis Garavitos fasansfulla brott, kan du kolla in berättelsen om Edmund Kemper, seriemördaren vars berättelse nästan är för äcklig för att prata om. Ta sedan en titt på dessa 21 citat av seriemördare som kommer att kyla dig till benet.