Lunginflammation hos vuxna

Lunginflammation eller pneumoni är en infektion i lungan. Den påverkar framför allt alveolerna, den sista delen av lungan, där utbytet av syre mellan luft och blod sker. Det är en av de vanligaste luftvägsinfektionerna. Svårighetsgraden beror på flera aspekter, men framför allt på patientens tidigare tillstånd. För unga patienter med lunginflammation som förvärvats utanför sjukhuset är prognosen utmärkt och de behöver endast antibiotikabehandling i hemmet utan att behöva läggas in på sjukhus. Däremot kan lunginflammation hos äldre eller sjuka personer eller sjukhusförvärvad lunginflammation ha en dålig prognos trots adekvat behandling. När lunginflammation drabbar flera av lungorna eller båda lungorna kallas det bronkopneumoni.
Icke-infektiösa lunginflammationer, som orsakas av inandning av giftiga ångor, förekommer men är sällsynta.

Vad orsakar lunginflammation?

De flesta lunginflammationer orsakas av bakterier. Den vanligaste bakterien är pneumokocker, men det finns ett stort antal bakterier som kan orsaka lunginflammation. Lunginflammation kan mer sällan orsakas av virus (t.ex. mässlingspneumoni) eller svamp.

Den organism som orsakar lunginflammation får man vanligen via luften, dvs. genom att man andas in en bakterie som kommer in i lungan. Organismer kan också nå lungorna från munnen eller mag-tarmkanalen (genom att mag-tarmkanalens innehåll passerar in i lungorna) eller via blodet, genom att en infektion sprids från någonstans i kroppen till lungorna.
Pneumoni är vanligare hos:

• Personer som av någon anledning redan har skador på lungorna, till exempel patienter med bronkiektasi, KOL, lungfibros, cystisk fibros etc.
• Patienter som lider av alkoholism.
• Patienter som är äldre. På grund av dålig munhygien, större möjlighet att kvävas (och därmed att innehållet från munnen eller matsmältningskanalen passerar till lungorna) och allmänt lägre försvar.
• Hos personer med demens, stroke eller nedsatt medvetandenivå, som också ofta kvävs.
• Hos personer med lågt försvar, t.ex. vid immunbrist, aids, cancer osv.
• På personer som bor på institutioner (hem, vårdhem) eller som tillbringar lång tid på sjukhus (inpatienter, dialys etc.).

Lunginflammationer förekommer mer sällan i epidemisk form, t.ex. legionellalunginflammationer, som i allmänhet kommer från luftkonditioneringsaggregat, eller som ett resultat av att man andas in bakterier som lever i kontakt med djur, t.ex. Q-feberpneumonier.
I många fall finns det dock ingen specifik orsak till lunginflammation. Lunginflammation orsakas absolut inte av att man fryser, inte är tillräckligt varm eller blir blöt.

Beroende på patientens egenskaper kan lunginflammation orsakas av vissa eller andra bakterier, vilket är anledningen till att den inledande antibiotikabehandlingen av lunginflammation skiljer sig åt beroende på patientens egenskaper.
Lunginflammationer delas klassiskt in i två typer:

• Samhällsförvärvade lunginflammationer. Detta är lunginflammationer som förvärvats utanför sjukhuset och som i allmänhet orsakas av vanliga bakterier som är känsliga för många antibiotika. De svarar vanligtvis bättre på behandling.
• Lunginflammation på sjukhus eller nosokomial lunginflammation. De drabbar personer som är inlagda på en sluten institution (boende) eller ett sjukhus. De orsakas ofta av bakterier som är resistenta mot flera antibiotika och tenderar därför att utvecklas värre och vara allvarligare.

De kan också delas in i:

• Typisk lunginflammation. När lunginflammation uppstår där de kliniska uppgifterna och röntgenfynden i bröstkorgen är typiska för vanlig lunginflammation.
• Atypisk lunginflammation. I de fall då de radiologiska förändringarna är mindre typiska och dessa förändringar är mer slående än patientens symtom. Symptomen utvecklas långsammare och är mer sällsynta, med mindre feber, mindre hosta, mindre slemhinnor osv. Atypiska lunginflammationer kan orsakas av virus eller av mindre vanliga bakterier som rickettsior, Q-feber, mykoplasma, klamydia etc.

Båda klassificeringarna är också viktiga när det gäller att avgöra vilken typ av behandling som ska ges och vilken prognos som ska ges.

Vilka symtom ger lunginflammation?

Lunginflammationer kan utvecklas mycket snabbt, till och med inom några timmar, eller långsamt under flera dagar. Ibland är de mycket aggressiva och förändrar allvarligt den drabbades tillstånd, och ibland har de liten effekt på allmäntillståndet.

De vanligaste symtomen på lunginflammation är:

• Fiber. Detta är inte nödvändigtvis vanligt hos äldre eller svaga personer, men det är vanligt hos unga människor. Den åtföljs ofta av frossa, rysningar och allmänt illamående.
• Hosta, ibland torr men oftast åtföljd av grönaktigt eller rödaktigt sputum.
• Smärta i ena sidan som ökar vid djup andning, hosta eller nysningar
• Anandningssvårigheter (dyspné). Särskilt hos personer med tidigare lungsjukdom eller om lunginflammationen är mycket omfattande.

Vilka komplikationer kan uppstå?

Vissa lunginflammationer kan bli komplicerade. De vanligaste komplikationerna är:

• Pleural utgjutning. En pleurautgjutning är vätska i lungsäcken. Den försvinner vanligtvis av sig själv när lunginflammationen läker med hjälp av behandling. I nästan alla fall av pleurautgjutning i samband med lunginflammation måste pleuravätska avlägsnas genom thoracentes för att utesluta empyem, vilket kräver särskild behandling.
• Empyem. Detta är en ansamling av pus i lungsäcken. Den försvinner vanligtvis inte med antibiotikabehandling, så när den finns måste den avlägsnas med ett thorakotomirör.
• Pulmonell abscess. En lungabscess är en samling av pus i lungan. Det är vanligare hos alkoholister och hos personer som aspirerar innehållet från munnen eller matsmältningskanalen till luftvägarna. De bakterier som orsakar abscesser är vanligtvis mycket specifika, så behandlingen kräver specifika antibiotika, vanligtvis i kombination och i höga doser, eftersom antibiotikan kanske inte tränger igenom abscessen så bra. Ibland krävs kirurgi eller avlägsnande av pus från abscessen genom punktering.
• Andra allvarliga komplikationer. Lunginfektion kan spridas till blodomloppet och leda till blodomloppsinfektion (sepsis) som kan leda till organsvikt och död.

Hur diagnostiseras det?

Den misstänkta diagnosen av lunginflammation är klinisk, baserad på symtom och auskultation, men måste bekräftas med en röntgenbild av bröstkorgen som visar ett opakifierat område i lungan. Symtomen kan vara omöjliga att skilja från akut bronkit, vilket gör att man vid misstanke måste göra röntgenundersökningar. Mer sällan måste lunginflammation särskiljas från cancer eller andra lungsjukdomar, eller så kan den dyka upp ovanpå lungcancer, vilket kan göra en datortomografi av bröstkorgen tillrådlig vid misstanke.
Andningsstatusen bör bedömas med hjälp av blodgasanalys, som visar om det råder syrebrist i blodet eller inte. Eftersom det är önskvärt att veta vilken mikroorganism som är ansvarig för att kunna ge den lämpligaste behandlingen, begärs ofta andra tester för detta ändamål, t.ex. sputumodling, blododlingar eller blod- och urinprov.

Smittar det?

Lunginflammationer som orsakas av vanliga bakterier smittar vanligtvis inte från en person till en annan. Det finns dock vissa typer av lunginflammation, mer sällsynta, som kan överföras från en person till en annan, i allmänhet genom hosta och salivpartiklar som stannar kvar i luften och kan inandas. Det är därför inte lämpligt att vara i direktkontakt med personer med lunginflammation.

Kan lunginflammation förebyggas?

I många fall går det inte. Den vanligaste lunginflammationen, som orsakas av pneumokocker, kan förebyggas genom ett särskilt vaccin mot denna bakterie, även om det inte skyddar i 100 procent av fallen. Vaccinet rekommenderas för personer med lungproblem, personer med vissa immunbrister och personer som har fått sin mjälte borttagen. Influensavaccinet är också effektivt för att förebygga lunginflammation, eftersom lunginflammation kan vara en komplikation till influensa.

För att förebygga lunginflammation bör du också undvika kontakt med sjuka personer som kan överföra sjukdomen.

Vad är prognosen för lunginflammation?

Prognosen för lunginflammation är varierande, beroende på patientens ålder, tidigare tillstånd, typ av bakterie och storleken på lunginflammationen. Den mest använda skalan för att bedöma prognosen för samhällsförvärvad lunginflammation är FINE-skalan, som ger en poäng och fastställer prognosen utifrån denna poäng: