Medicinsk terminologi

Definition

Medicinsk terminologi är ett system av ord som används för att beskriva specifika medicinska aspekter och sjukdomar. Det bygger på standardiserade rotord, prefix och suffix.

Beskrivning

Medicinsk terminologi har i stor utsträckning utvecklats från det latinska och grekiska språket. Under renässansen påbörjades vetenskapen om anatomi. Många tidiga anatomister var fakultetsmedlemmar i italienska medicinska skolor. Dessa tidiga anatomister tilldelade latinska namn till strukturer som de upptäckte. Denna tradition har fortsatt. Av denna anledning står latinet för majoriteten av grundorden i det engelska språket.

Vissa namn för tillstånd behölls från lärorna från Galen (130-200 e.Kr.), en grekisk läkare som skrev texter om medicin under senare delen av sitt liv. Dessa förblev inflytelserika i nästan 1 500 år. Många av de sjukdoms- och tillståndsnamn som först användes av Galen har behållits. Detta förklarar det faktum att den näst vanligaste källan till medicinska rotord är det grekiska språket.

Andra äldre rotord har sitt ursprung i arabiskan. Detta beror på att arabiska lärda var viktiga lärare i medicin under medeltiden. Vissa moderna rötter är hämtade från det engelska språket. Detta återspeglar det engelska språkets förhärskande ställning inom medicin och biomedicinsk vetenskap under det senaste halvseklet.

Det latinska språket lägger till suffix till substantiv för att beteckna olika syntaxkonstruktioner. Eftersom suffix var vanligt förekommande bland italienska vetenskapsmän behölls även deras användning i medicinska sammanhang. Vissa prefix är anpassningar av latinska ord. I medicinska beskrivningar och medicinsk terminologi fästes de vid rotord snarare än att vara separata från det ord som de modifierade. Prefix används ofta för att ange platser på kroppen eller riktningar i förhållande till plan eller strukturer i kroppen.

Vissa ord i den moderna medicinska terminologin har lånats från biologin. Många av dessa är namn på släkten och arter av patogener. Användningen av latin för dessa namn går tillbaka till Carl von Linné (1707-1778) som grundade det moderna systemet för taxonomi.

Förresten, från ungefär 1650 till 1850 – medan det system för medicinsk terminologi som för närvarande används utvecklades – var latin språket för utbildade personer. Detta är ett annat skäl till att så många språkliga element (prefix, rötter och suffix) från det latinska språket ingår.

Ett exempel ska illustrera hur systemet fungerar. Tänk på den uppgiften att beskriva ett fingers rörelse och dess tillhörande strukturer. Två uppsättningar muskler är inblandade. Extensorer flyttar en struktur bort från kroppen medan flexorer för samma struktur tillbaka mot kroppen. Fingrarna kallas för fingrar. Ett problem uppstår när man inser att det finns tre ben i fingrarna. Strukturer som ligger närmare kroppens centrum kallas proximala, hela strukturer som ligger längre bort är distala. En muskel som flyttar det minsta benet i ett finger mot handflatan kallas flexor digiti minimus. Således är en korrekt beskrivning av en person som kröker lillfingret en åtgärd av flexor digiti minimus på fjärde fingrets distala falang. När samma finger rullas upp krävs en åtgärd av extensor digiti minimus på det distala falanget. Även om detta system kan verka besvärligt är det exakt och otvetydigt.

Tänk på ett annat exempel: ett adenokarcinom i lungans vänstra övre lopp. Roten (carcin-) anger vävnad som är cancerartad. Suffixet (-oma) anger en tumör eller onormal tillväxt. Prefixet (adeno-) avser en körtel. Det finns alltså en onormal eller cancerartad tillväxt som har sitt ursprung i en körtelcell. Resten av beskrivningen anger var tillväxten finns. Beteckningen (vänster) avser den person som har utväxten eller som undersöks, inte den person som utför undersökningen. Superior anger den övre av de två loberna i vänster lunga.

Medicinsk terminologi används också när man beskriver sjukdomar eller förfaranden. Som exempel kan man granska akut bukspottkörtelinflammation i den bakre delen av organet. Roten (pancrea-) anger det organ som är involverat, bukspottkörteln. Suffixet (-itis) anger en inflammation. Akut betecknar ett snabbt insjuknande, till skillnad från kronisk som är långvarig. Posterior avser den del av bukspottkörteln som ligger på baksidan av kroppen. Denna del av organet kallas också bukspottkörtelns huvud. Detta illustrerar en annan viktig aspekt av medicinsk terminologi, nämligen att det ofta finns mer än ett sätt att korrekt beskriva en plats eller struktur.

Ett exempel på ett ingrepp är en koledokolithotomi. Detta är ett kirurgiskt ingrepp för att avlägsna (-otomi) en sten (-litho-) som har sitt ursprung i gallblåsan (chole-) men som för närvarande befinner sig i den gemensamma gallgången (-docho-). Ett hysterosalpingogram är en röntgenbild (-gram) av livmodern (hystero-) och äggledarna (-salpingo-).

Reglerna för att kombinera prefix, rötter och suffix är i allmänhet baserade på latin. I det latinska språket har substantiv fem olika kasus och kan vara singular eller plural. Olika ändelser anger ordets form och betydelse. För att göra det hela ännu mer förvirrande för personer som inte har studerat latin kan det också finnas olika former av ett ord. Den nominativa singularformen av ordet för äggledare är salpinx. Den kombinerande roten är salpingo-. Det finns exempel på kombinationsformer på engelska. Plural av index är indices, plural av apex är apices. Precis som på latin har engelskan olika former. Indexes är en godtagbar pluralform. Reglerna för ord som kommer från grekiskan är ganska likartade även om ändelserna kan variera.

Vidare

En av nycklarna till medicinsk terminologi är att lära sig en lista över vanliga prefix, rotord och suffix. När den uppgiften väl är klar blir det möjligt att konstruera och förstå tidigare okända ord. Systemet eliminerar inte en medicinsk ordbok, men det underlättar inlärning och kommunikation.

I många avseenden utgör medicinska termer ett språk som måste memoreras och behärskas. En andra nyckel till att förvärva färdigheter i medicinsk terminologi är övning med tillämpningar. Denna uppgift skiljer sig inte i grunden från att utveckla färdigheter i en sport eller lära sig spela ett musikinstrument.

Förrtida anatomer och moderna kirurger delar båda ett behov av precision i beskrivningen. Det system för medicinsk terminologi som för närvarande används ger sådana detaljer. Sammantaget ger systemet med prefix och suffix stor precision och specificitet.

Professionella konsekvenser

En fungerande kunskap om medicinsk terminologi är en absolut nödvändighet för att lyckas inom någon av de medicinska vetenskaperna. Den är mycket användbar för personer som interagerar med sjukvårdspersonal. Although knowledge of classical Latin or Greek is no longer the prerequisite for medical training as it was 50 years ago, knowledge of Latin eases the burden of learning much modern medical terminology.

KEY TERMS

Ab-— Prefix meaning away from.

Ad-— Prefix meaning to or toward.

Caudal— Toward the tail or rump.

Cranial— Toward the head.

Distal— Toward the periphery of the body.

-itis— Suffix meaning inflammation of.

Myo-— Root word meaning muscle.

Ophthalmo-— A root meaning eye.

-osis— Suffix meaning an increase when referring to a pathogenic condition.

Proximal— Toward the center of the body.

Resources

BOOKS

Anderson, Kenneth N. Mosby’s Medical, Nursing, & Allied Health Dictionary. 6th ed. Louis: Mosby Yearbook, 2001.

Austrin, Miriam G., and Harvey R. Austrin. Learning Medicinsk terminologi. St. Louis: Mosby-Yearbook, 2000.

Birmingham, J. J. Medical Terminology: A Self-Learning Text. St. Louis: Mosby-Yearbook, 2000.

Brooks, Myrna L. Exploring Medical Language. 4th ed. St. Louis: Mosby, 2001.

Chabner, Davi-Ellen. Medical Terminology. Philadelphia: Saunders, 2000.

Ehrlich, Ann och Carol L. Schroeder. Medical Terminology for Health Professions. 4th ed. Albany, NY: Delmar, 2000.

Miosio, Marie A. Medical Terminology: A Student-CenteredApproach. Albany, NY: Delmar, 2001.

Venes, Donald, Clayton L. Thomas och Clarence Wilbur Taber. Tabers Cyclopedic Medical Dictionary. 19th ed. Philadelphia: F. A. Davis Co, 2001.

PERIODIKALER

Angelillo, V. A. ”’Wet’ Label Can Be DangerouslyMisleading.” Postgradute Medicine 109, no. 5 (2001): 23-24.

Beeler Jr., G. W. ”The Crucial Role of Standards. Healthcare Informatics 18, nr 2 (2001): 98-104.

Cimino, J. J., V. L. Patel och A. W. Kushniruk. ”Studying the Human-Computer-Terminology Interface”. Journal of the American Medical Informatics Association 8, nr 2 (2001): 163-173.

Elfrink, V., et al. ”Standardized Nursing Vocabularies: A Foundation for Quality Care”. Seminars in Oncology Nursing 17, nr 1 (2001): 18-23.

Gordon, B. M. ”Medical Errors: Creating the Tension forChange”. American Journal of Health System Pharmacy 58, nr 10 (2001): 908-912.

Mareckova, E., F. Simon och L. Cerveny. Annals of Anatomy 183, no. 3 (2001): 201-207.

Reid, C. och L. Chan. ”Emergency Medicine Terminology in the United Kingdom-Time to Follow the Trend?” Emergency Medicine Journal 18, nr 2 (2001): 79-80.

Rosse, C. ”Terminologia Anatomica: betraktat ur perspektivet av nästa generations kunskapskällor”. Clinical Anatomy 14, nr 2 (2001): 120-133.

Rubin, G. ”Medical Errors. Terminologin för ’fel’ är viktig.” British Medical Journal 322, nr 7299 (2001): 1422.

Sharp, D. ”Resuscitating Dead Languages”. Lancet 357, no. 9265 (2001): 1310-1312.

ORGANIZATIONS

American Academy of Family Physicians. 11400 Tomahawk Creek Parkway, Leawood, KS 66211-2672. (913) 906-6000. 〈http://www.aafp.org〉.

American Medical Informatics Association. 4915 St. Elmo Avenue, Suite 401, Bethesda, MD 20814. (301) 657-1291. 〈http://www.amia.org〉.

College of American Pathologists. 325 Waukegan Road, Northfield, IL 60093. (800) 323-4040. 〈http://www.cap.org〉.

OTHER

British Medical Informatics Society. 〈http://www.bmis.org〉.

English Centre. 〈http://ec.hku.hk/mt〉.

International Medical Informatics Association. 〈http://www.imia.org〉.

University of Minnesota. 〈http://www.gen.umn.edu/faculty_staff/jensen/1135/med_term_activites/ default.html〉.