MR. MURRAY’S LITTERATURSIDA

LÄS följande poetiska medel. LÄR DIG DEFINITIONERNA OCH KLICKA PÅ TERMERNA FÖR ATT SE EXEMPEL OCH FÅ EN MER DETALJERAD FÖRKLARING.

NÄR DU ÄR FINNAD, PRÖV EN AV DE FRÅGOR SOM FINNS LÄNGRE NEDAN PÅ SIDAN.

ALLERATION – är en upprepning av initialkonsonantljud.

ALLUSION – är en direkt eller indirekt hänvisning till en bekant figur, plats eller händelse från historia, litteratur, mytologi eller Bibeln.

APOSTROPHE – ett talesätt där en person som inte är närvarande tilltalas.

ASSONANS – är en nära upprepning av liknande vokalljud, vanligtvis i betonade stavelser.

ATMOSFÄREN / MOOD – är den rådande känslan som skapas i en berättelse eller dikt.

KOKOPHONI – hårda ljud som införs för poetisk effekt – ibland ord som är svåra att uttala.

CLICHE – ett överanvänt uttryck som har förlorat sin avsedda kraft eller nyhet.

KONNOTATION – de känslomässiga suggestioner som är knutna till ord utöver deras strikta definitioner.

KONSONANS – nära upprepning av identiska konsonantljud före och efter olika vokaler.

KONTRAST – jämförelsen eller ställningen av saker som är olika

DENOTATION – ords betydelse i ordboken.

DISSONANS – juxtapositionen av hårda, skramlande ljud i en eller flera rader.

EUPHONY – behagliga ljud som är lätta att artikulera.

EXTENDED METAPHOR – en underförstådd jämförelse mellan två saker som i huvudsak inte är likadana. Dessa jämförelser fortsätter genom hela urvalet.

FIGURATORISKT SPRÅK – Språk som används på ett sådant sätt att orden tvingas bort från sina bokstavliga betydelser genom att betona deras konnotationer för att ge nya insikter och känslor till ämnet.

HYPERBOLE – en överdrift i sanningens tjänst – en överdrift.

IDIOM – är en term eller fras som inte kan förstås genom en bokstavlig översättning, utan hänvisar i stället till en figurativ betydelse som förstås genom allmänt bruk.

IMAGERI – är den språkliga framställningen av sinnesupplevelser. Bilden antyder oftast en mental bild, men animage kan också representera ett ljud, en lukt, en smak eller en taktil upplevelse.

IRONY – är ett litterärt medel som avslöjar dolda eller motsägelsefulla betydelser.

JARGON – språk som är specifikt för en viss handel, ett visst yrke eller en viss grupp.

JUXTAPOSITION – är överlappning eller blandning av motsatta eller olika situationer, karaktärer, miljöer, stämningar eller synvinklar för att förtydliga innebörd, syfte eller karaktär, eller för att förstärka vissa stämningar, särskilt humor, skräck och spänning. även Kontrast

LITERALT SPRÅK – det som sägs bygger på verklighetenutan de jämförelser som används i figurativt språk.

LITOTES – en form av understatement där något sägs genom att förneka motsatsen.

METAFOR – en jämförelse mellan två saker som i grunden är olika. Jämförelsen är underförstådd snarare än direkt uttalad.

METER – ett regelbundet rytmiskt mönster baserat på betonade och obetonade stavelser.

METONYMY – användning av en närbesläktad idé för själva idén.

MOOD – se atmosfär

ONOMATOPOEIA – användning av ord som låter som det de betyder.

OXYMORON – två ord placerade nära varandra som är motsägelsefulla, men som ändå innehåller sanning.

PARADOX – ett påstående där det finns en skenbar motsägelse som i själva verket är sann.

PERSONIFIKATION – att ge mänskliga attribut till ett djur, ett föremål eller en idé.

RYM – ord som låter likadant

RYM-SCHEMA – ett mönster av rim i poesi. Varje nyklang tilldelas nästa bokstav i alfabetet.

RYM – en serie betonade eller accentuerade stavelser i en ordgrupp, arrangerade så att läsaren förväntar sig att en liknande serie ska följa.

SIMILE – en jämförelse mellan två saker som i huvudsak är olik varandra. Jämförelsen anges direkt genom ord somlike, as, than eller liknar.

SPEAKER – den ”röst” som tycks berätta dikten. Det är inte samma sak som poeten, det är som en berättare.

SYMBOL – en symbol har två betydelsenivåer, en bokstavlig nivå och en figurativ nivå. Karaktärer, föremål, händelser och miljöer kan alla vara symboliska genom att de representerar något annat bortom sig själva.

SYNEDOCHE – användning av en del för hela idén.

TEMA – är berättelsens centrala idé, vanligtvis underförstådd snarare än direkt uttalad. Den är författarens idé om livet och kan vara underförstådd eller direkt uttalad genom talarens röst. Den får inte sammanblandas med moral eller handling.

TON – är poetens attityd till sitt ämne eller sina läsare. den liknar tonfallet i rösten men bör inte förväxlas med stämning elleratmosfär. En författares ton kan vara sarkastisk, uppriktig, humoristisk…

TROPE – ett talesätt där ett ord används utanför sin bokstavliga betydelse. Simile och metafor är de två vanligaste tropikerna.

UNDERSTATEMENT – detta är att säga mindre än vad man menari sanningens tjänst.

Röst – den skapande och konstnärliga intelligens som varerkänns bakom varje talare.