Munhälsa

admin

Munhälsoproblem

De flesta munhälsoproblem är: karies (karies), parodontala sjukdomar, cancer i munnen, orala manifestationer av hiv, orodontala trauman, läpp- och gomspalt och noma (allvarlig gangrerande sjukdom som startar i munnen och som främst drabbar barn). De flesta sjukdomar i munnen kan till stor del förebyggas och behandlas i ett tidigt skede.

I studien Global Burden of Disease Study 2017 uppskattas att munsjukdomar drabbar nära 3,5 miljarder människor i världen, med karies i permanenta tänder som den vanligaste sjukdomen. Globalt uppskattas att 2,3 miljarder människor lider av karies i permanenta tänder och mer än 530 miljoner barn lider av karies i primära tänder.2

I de flesta låg- och medelinkomstländer fortsätter prevalensen av munsjukdomar att öka i takt med den ökande urbaniseringen och förändrade levnadsförhållanden. Detta beror främst på otillräcklig exponering för fluorid (i vattenförsörjningen och munhygienprodukter som tandkräm) och dålig tillgång till munhälsovårdstjänster i samhället. Marknadsföring av livsmedel och drycker med hög sockerhalt samt tobak och alkohol har lett till en ökad konsumtion av produkter som bidrar till munhälsa och andra icke smittsamma sjukdomar.

Tandkaries (karies)

Tandkaries uppstår när plack bildas på tandens yta och omvandlar det fria sockret (allt socker som tillverkaren, kocken eller konsumenten tillsätter till livsmedel, plus socker som finns naturligt i honung, sirap och fruktjuicer) som finns i livsmedel och drycker till syror som förstör tanden med tiden. Ett fortsatt högt intag av fritt socker, otillräcklig exponering för fluor och bristande avlägsnande av plack genom tandborstning kan leda till karies, smärta och ibland tandförlust och infektion.

Periodontal (tandkött) sjukdom

Periodontal sjukdom påverkar de vävnader som både omger och stöder tanden. Sjukdomen kännetecknas av blödande eller svullet tandkött (gingivit), smärta och ibland dålig andedräkt. I sin allvarligare form kan tandköttet lossna från tanden och det stödjande benet, vilket gör att tänderna lossnar och ibland faller ut. Allvarliga parodontala sjukdomar beräknas drabba nästan 10 % av världens befolkning. De främsta orsakerna till parodontala sjukdomar är dålig munhygien och tobaksbruk.

Oralcancer

Oralcancer omfattar cancer i läppen, andra delar av munnen och orofarynx. Den globala incidensen av cancer i läppen och munhålan) uppskattas till 4 fall per 100 000 personer. Det finns dock stora variationer över hela världen: från inga registrerade fall till cirka 20 fall per 100 000 personer.3 Munhålecancer är vanligare hos män och äldre personer och varierar kraftigt beroende på socioekonomiska förhållanden.

I vissa länder i Asien och Stillahavsområdet är förekomsten av munhålecancer en av de tre vanligaste cancerformerna.3 Användning av tobak, alkohol och arekanötter (betelnötter) är bland de främsta orsakerna till munhålecancer.4 I Nordamerika och Europa är infektioner med humant papillomvirus ansvariga för en ökande andel muncancer bland unga människor.5

Orala manifestationer av hiv-infektion

Orala manifestationer förekommer hos 30-80 % av personer med hiv,6 med avsevärda variationer beroende på om man har råd med antiretroviral standardbehandling (ART).

Orala manifestationer inkluderar svamp-, bakterie- eller virusinfektioner av vilka oral candidiasis är den vanligaste och ofta det första symptomet. Orala hiv-lesioner orsakar smärta, obehag, muntorrhet och svårigheter att svälja.

Förtida upptäckt av hivrelaterade orala lesioner kan användas för att diagnostisera hivinfektion och övervaka sjukdomens utveckling. Tidig upptäckt är också viktigt för att behandlingen ska kunna ske i rätt tid.

Oro-dentala trauman

Oro-dentala trauman beror på skador på tänderna, munnen och munhålan. Cirka 20 % av alla människor drabbas någon gång i livet av tandtrauma.7 Oro-dentala trauman kan orsakas av orala faktorer, t.ex. bristande tandställning, och miljöfaktorer (t.ex. osäkra lekplatser, riskbeteende och våld). Behandlingen är kostsam och långvarig och kan ibland till och med leda till tandförlust, vilket leder till komplikationer för ansiktets och den psykologiska utvecklingen och livskvaliteten.

Noma

Noma är en allvarlig gangrenös sjukdom i munnen och ansiktet. Den drabbar främst barn mellan 2 och 6 år som lider av undernäring, drabbas av infektionssjukdomar, lever i extrem fattigdom med dålig munhygien och/eller med försvagat immunförsvar.

Noma förekommer främst i Afrika söder om Sahara, även om fall också har rapporterats i Latinamerika och Asien. Noma börjar som en mjukdelslesion (ett sår) i tandköttet, inne i munnen. Den ursprungliga tandköttsskadan utvecklas sedan till en akut nekrotiserande gingivit som fortskrider snabbt och förstör de mjuka vävnaderna och vidareutvecklas till att omfatta de hårda vävnaderna och huden i ansiktet.

Under 1998 uppskattade WHO att det fanns 140 000 nya fall av noma per år. Utan behandling är noma dödligt i 90 procent av fallen. Överlevande drabbas av allvarliga missbildningar i ansiktet, har svårt att tala och äta, drabbas av social stigmatisering och behöver komplicerad kirurgi och rehabilitering. Om noma upptäcks i ett tidigt skede kan utvecklingen snabbt stoppas genom grundläggande hygien, antibiotika och förbättrad kost.

Läpp- och gomspalt

Läpp- och gomspalt drabbar mer än ett av 1000 nyfödda barn i världen. Genetiska anlag är en viktig orsak. Men dålig mödravård, tobakskonsumtion, alkohol och fetma under graviditeten spelar också en roll.8 I låginkomstmiljöer finns det en hög dödlighet under neonatalperioden. Om läpp- och gomspaltsskador behandlas korrekt genom kirurgi är fullständig rehabilitering möjlig.

Nonöverförbara sjukdomar och gemensamma riskfaktorer

De flesta sjukdomar och tillstånd i munnen har gemensamma modifierbara riskfaktorer (t.ex. tobaksbruk, alkoholkonsumtion och ohälsosam kost med högt innehåll av fria sockerarter) som är gemensamma för de fyra ledande icke överförbara sjukdomarna (hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes).

Det rapporteras dessutom att diabetes har ett ömsesidigt samband med utvecklingen och utvecklingen av parodontala sjukdomar. Dessutom finns det ett orsakssamband mellan hög sockerkonsumtion och diabetes, fetma och karies.

Oralhälsans ojämlikhet

Oralhälsosjukdomar drabbar oproportionerligt mycket fattiga och socialt missgynnade personer i samhället. Det finns ett mycket starkt och konsekvent samband mellan socioekonomisk status (inkomst, yrke och utbildningsnivå) och förekomsten och svårighetsgraden av munsjukdomar.9 Detta samband finns från tidig barndom till högre ålder och bland befolkningar i hög-, medel- och låginkomstländer.

Förebyggande

Bördan av munsjukdomar och andra icke smittsamma sjukdomar kan minskas genom folkhälsoinsatser genom att man tar itu med gemensamma riskfaktorer.

Dessa inkluderar:

  • främjande av en välbalanserad kost med lågt innehåll av fritt socker och högt innehåll av frukt och grönsaker, och med vatten som huvuddryck,
  • stoppande av användning av alla former av tobak, inklusive tuggning av arekanötter;
  • minskad alkoholkonsumtion, och
  • uppmuntrande av användning av skyddsutrustning vid idrottsutövning och vid cykel- och motorcykeltrafik (för att minska risken för ansiktsskador).

En tillräcklig exponering för fluorid är en viktig faktor för att förebygga karies.

En optimal nivå av fluorid kan erhållas från olika källor, t.ex. fluoriderat dricksvatten, salt, mjölk och tandkräm. Tandborstning två gånger om dagen med fluoridhaltig tandkräm (1000 till 1500 ppm) bör uppmuntras.

Tillgång till munhälsovårdstjänster

Ojämlik fördelning av munhälsovårdspersonal och brist på lämpliga vårdinrättningar i de flesta länder innebär att tillgången till primära munhälsovårdstjänster ofta är låg. Enligt en undersökning av vuxna som uttrycker ett behov av munhälsovårdstjänster varierar tillgången från 35 % i låginkomstländer till 60 % i länder med lägre medelinkomst, 75 % i länder med övre medelinkomst och 82 % i höginkomstländer.10 Även i höginkomstländer är tandvård dessutom kostsam, med i genomsnitt 5 % av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna och 20 % av de utgifter som betalas ur egen ficka11 . Insatser till stöd för allmän hälsovård kan bidra till att skapa en politisk dialog för att ta itu med svaga primära munhälsotjänster och ta itu med de betydande utgifterna för munhälsovård i många länder.

WHO:s svar

Åtta år efter det att FN:s högnivåmöte om icke-smittsamma sjukdomar erkände att munhälsosjukdomar utgör en stor hälsobelastning för många länder, inkluderades munhälsa år 2019 i den politiska deklarationen om allmän hälsotäckning. Under samma period har medlemsstaterna, med stöd av WHO, utvecklat och godkänt starka regionala strategier och uppmaningar till åtgärder till förmån för munhälsa i regionerna Afrika, östra Medelhavsområdet, Sydostasien och västra Stillahavsområdet.

I en sådan kontext har WHO åtagit sig att säkerställa främjandet av munhälsa och kvalitativ, nödvändig behandling av munhälsoproblem för alla människor i alla länder utan individuella ekonomiska svårigheter.

För att minska munhälsoproblemen krävs en reform av munhälsosystemen för att flytta fokus från invasiv tandvård till förebyggande och mer lindrig behandling.

WHO har identifierat nyckelstrategier för att förbättra munhälsan, med fokus på låginkomsttagare och marginaliserade befolkningsgrupper där tillgången till munhälsovård är mest begränsad. Dessa inkluderar att stärka både kostnadseffektivt förebyggande arbete i hela befolkningen och patientcentrerad primärvård.

Detta arbete genomförs genom en treårig färdplan (2019-2021) som omfattar en blandning av normativt arbete och praktiskt stöd till länder. En av de högsta prioriteringarna är att ta fram en global rapport om munhälsa, som kommer att ge information om läget för munhälsan globalt. Rapporten kommer att tjäna som evidensbas för utvecklingen av en global handlingsplan för munhälsa.

WHO stöder också länder på detta område genom att:

  • stödjer insatser för att påskynda avvecklingen av tandamalgam inom ramen för Minamatakonventionen om kvicksilver;
  • uppbygger kapacitet och tillhandahåller tekniskt bistånd till länder för att stödja en livscykelstrategi och befolkningsbaserade strategier för att minska sockerkonsumtionen, kontrollera tobaksbruket och främja tandkräm som innehåller fluor och andra fluoridbärare;
  • stöd för att stärka systemen för munhälsa så att de utgör en integrerad del av primärvården och inte orsakar ekonomiska svårigheter, och
  • förstärkning av informationssystem för munhälsa och integrerad övervakning tillsammans med andra icke smittsamma sjukdomar för att visa på problemets omfattning och inverkan och för att övervaka de framsteg som gjorts i länderna.

1. FN:s generalförsamling. Politisk förklaring från generalförsamlingens högnivåmöte om förebyggande och kontroll av icke överförbara sjukdomar. Resolution A/66/L1. 2011

2. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet 2018; 392: 1789–8583

3. Ferlay J EM, Lam F, Colombet M, Mery L, Piñeros M, Znaor A, Soerjomataram I, Bray F. Global Cancer Observatory: Cancer Today. Lyon, France: International Agency for Research on Cancer. Published 2018. Accessed 14 September, 2018.

5. Mehanna H, Beech T, Nicholson T, et al. Prevalence of human papillomavirus in oropharyngeal and nonoropharyngeal head and neck cancer–systematic review and meta-analysis of trends by time and region. Head Neck. 2013;35(5):747-755.

6. Reznik DA. Oral manifestations of HIV disease. Top HIV Med. 2005;13(5):143-148.

7. Petti S, Glendor U, Andersson L. World traumatic dental injury prevalence and incidence, a meta-analysis – One billion living people have had traumatic dental injuries. Dent Traumatol. 2018.

8. Mossey PA, Little J, Munger RG, Dixon MJ, Shaw WC. Cleft lip and palate. Lancet. 2009;374(9703):1773-1785.

11. OECD. Health at a Glance 2017: OECD indicators. Published 2017. Accessed 15 February 2018.