Pigmentering: Onormal pigmentering

admin

Födelsemärken och andra pigmenteringsstörningar i huden drabbar många människor. Några av de vanligaste problemen är listade nedan. Om du tror att du har någon av dessa pigmentationsavvikelser ska du se till att uppsöka en läkare eller dermatolog för att få en officiell diagnos.

Födelsemärken

Som man kan förvänta sig kommer dessa onormala hudfärgningar att dyka upp vid födseln eller bara några veckor efter födseln. Även om de flesta födelsemärken inte är cancerframkallande kan vissa födelsemärken, som beskrivs nedan, utgöra hälsorisker.

Pigmenterade födelsemärken

  • Nevus of Ota

Detta födelsemärke kännetecknas av blåaktig eller gråaktig missfärgning av ansiktet och ibland den vita delen av ögat (sclera). Missfärgningen orsakas av ökade mängder av pigmentet (melanin) och de celler som producerar detta pigment (melanocyter) i och runt ögonen. Patienter med denna typ av födelsemärke löper större risk att utveckla en melanomcancer i ögat eller i det centrala nervsystemet. Dessutom kan de utveckla glaukom (ökat tryck i ögonen). Av denna anledning bör de få regelbundna undersökningar av en neurolog samt en ögonläkare. Möjliga behandlingar för denna hudmissfärgning inkluderar topiska (appliceras på huden) blekmedel, såsom hydrokinon, och laserbehandlingar.

  • Mongoliska fläckar

Dessa födelsemärken ser blåaktiga eller blåaktiga ut och utvecklas vanligen på ryggen eller skinkorna hos spädbarn. Denna missfärgning försvinner vanligtvis vid 4 års ålder och behöver inte behandlas.

  • Café-au-lait fläckar (franska för ”kaffe med mjölk”)

Dessa är ljusbruna till mörkbruna platta fläckar med släta eller oregelbundna gränser. Ungefär 10 % av den allmänna befolkningen har 1 eller 2 av dessa fläckar och har inte någon annan sjukdom som är relaterad till den. 6 eller fler av dessa fläckar som är större än 0,5 cm i diameter kan dock förknippas med den genetiska sjukdomen neurofibromatos. Dessa födelsemärken kan behandlas med laser i kosmetiskt syfte.

  • Nevi (mol)

Dessa fläckar kan vara köttfärgade till ljus- till mörkbruna. De kan vara platta eller upphöjda. Även om de flesta moln är godartade (icke-cancerösa) och inte orsakar några problem, kan vissa förändras och bli en hudcancer som kallas melanom. Av den anledningen bör man se till att molnen inte blöder, har smärta, kliar, har färg, form, symmetri, jämna gränser och storleksförändringar.

  • Ett sätt att kontrollera dessa moln är ABCDE:
    • A för asymmetri. Om du delar ditt födelsemärke på mitten ska båda sidorna se likadana ut.
    • B för gräns. Gränsen på ditt födelsemärke ska vara jämn.
    • C för färg. Ditt födelsemärke ska ha samma färg. Ditt födelsemärke ska inte ha olika färger, särskilt inte färger som rött eller blått.
    • D för diameter. Moler som är mindre än 0,6 cm i diameter är vanligtvis godartade. Om ditt födelsemärke ökar i storlek, särskilt om det är större än 0,6 cm, bör du få det kontrollerat.
    • E för utveckling eller förhöjning. Om ditt födelsemärke var platt men nu är förhöjt (upphöjt), eller om du märker av blödning, skorpbildning, smärta eller klåda bör detta kontrolleras.

Om något av dessa kännetecken förändras bör du få dina födelsemärken undersökta. Om du har en personlig eller familjehistoria av melanom bör du få dina födelsemärken regelbundet undersökta av en hudläkare.

Vaskulära födelsemärken (från blodkärl)

  • Makulära fläckar

Makulära fläckar uppträder var som helst på kroppen som milda röda märken, men de är inte förhöjda. De är den vanligaste typen av vaskulära födelsemärken. De kan komma i två former: ”Ängelkyssar”, som kan dyka upp på pannan och ögonlocken och som vanligtvis försvinner efter två års ålder, eller ”Storkstickor”, som dyker upp på nacken och som kan finnas kvar in i vuxen ålder. Eftersom dessa märken ofta är milda och alltid ofarliga behöver de inte behandlas.

  • Hemangiom

Hemangiom är utväxter som består av många små blodkärl som är hopklumpade. Vissa hemangiom är allvarligare. De är vanligare hos kvinnor och för tidigt födda barn. Detta födelsemärke är vanligtvis bara ett litet märke i ansiktet, på bålen eller på extremiteterna (armar och ben). Hos vissa barn kan dock hemangiom vara stora och växa snabbt under det första levnadsåret.

Det finns två typer av hemangiom: jordgubbsmärken (eller ytliga), som är lätt upphöjda och kan dyka upp var som helst på kroppen, eller cavernösa (djupa), som är djupare födelsemärken märkta med en blåaktig färg. Lyckligtvis försvinner de flesta hemangiom av sig själva: 50 % blir bättre vid 5 års ålder, 70 % vid 7 års ålder och 90 % vid 9 års ålder.

Om hemangiomet är litet och inte orsakar några problem kan det övervakas för att se om det blir bättre. Anledningar till att behandla ett hemangiom är bland annat problem med funktioner (till exempel syn, ätande, hörsel eller avföring), sårbildning, blödning eller smärta.

Om det är nödvändigt kan hemangiom behandlas på olika sätt, som var och en har sina egna risker. Kortikosteroidmedicin kan injiceras eller tas oralt (genom munnen). Risker med kortikosteroidmedicinering är bland annat högt blodtryck, högt blodsocker, dålig tillväxt eller grå starr. Vissa hemangiom kan också behandlas med laser för att stoppa dem från att växa och läka dem. Sällsynta risker i samband med laserbehandling är bl.a. sårbildning och ärrbildning. Dessutom har både topiska och orala betablockerare använts för att behandla hemangiom, men dessa mediciner har också sina egna risker som bör diskuteras noggrant med din hudläkare. I sällsynta fall kan ett hemangiom avlägsnas med kirurgi.

  • Portvinfläckar

En portvinfläck uppträder som ett platt rosa, rött eller lila märke i ansiktet, på bålen, armarna eller benen och varar hela livet. Portvinsfläckar orsakas av onormal utveckling av blodkärl (kapillärer). Med tiden kan portvinsfläckarna bli upphöjda och förtjockade. Portvinsfläckar på ögonlocken anses innebära en ökad risk för glaukom. Läkare har försökt många sätt att behandla portvinsfläckar, bland annat genom strålning, tatuering, frysning, dermabrasion eller skleroterapi. Laserbehandling är för närvarande den bästa behandlingen, eftersom det är den enda metod som förstör kapillärerna i huden utan att skada resten av huden. Portvinsfläckar kan ses vid vissa medicinska sjukdomar, t.ex. Sturge-Webers syndrom, vars symtom omfattar portvinsfläckar i ansiktet, synproblem, kramper, mental retardation och kanske till och med förlamning, och Klippel-Trenaunay-syndromet, där en lem har portvinsfläckar, åderbråck och/eller för mycket tillväxt av ben och mjukvävnad. Båda dessa syndrom är mycket sällsynta.

Hudpigmenteringsstörningar

  • Albinism

Albinism, en ärftlig sjukdom, orsakas av avsaknad av pigmentet melanin och resulterar i att det inte finns någon pigmentering i hud, hår eller ögon. Albinos har en onormal gen som begränsar produktionen av melanin. Det finns inget botemedel mot albinism. Personer som har denna störning bör alltid använda solskydd eftersom de löper större risk att få solskador och hudcancer. Albinism kan förekomma hos alla raser, men är vanligast hos kaukasier. Dessutom har nästan alla patienter med albinism problem med ögonen, till exempel nedsatt syn eller onormala ögonrörelser, och bör ses av en ögonläkare.

  • Melasma

Melasma (även kallat chloasma) kännetecknas av solbruna eller bruna fläckar som kan dyka upp på pannan, kinderna, överläppen, näsan och hakan. Även om detta tillstånd ofta kallas ”graviditetsmask” kan även män utveckla det. Det kan också förekomma hos kvinnor som tar p-piller eller postmenopausalt östrogen. Melasma kan försvinna efter graviditeten, men om det kvarstår kan det behandlas med vissa receptbelagda krämer och vissa receptfria hudvårdsprodukter. Dessutom kan laser som riktar sig mot pigment vara till hjälp. Kom ihåg att konsultera din hudläkare för en korrekt diagnos av detta tillstånd innan du väljer att behandla det själv. Om du har melasma ska du alltid använda solskydd eftersom solljus förvärrar tillståndet.

  • Pigmentförändring (förändring) till följd av hudskada (postinflammatorisk hyper- eller hypopigmentering)

Om du har haft en hudinfektion, blåsor, brännskador eller andra trauman mot huden kan du få en minskad eller ökad pigmentering i det drabbade området. Denna typ av förändring är vanligtvis inte permanent, utan det kan ta upp till flera månader innan den bleknar eller blir bättre. Kosmetika kan användas för att täcka området. Vid hyperpigmentering (mörka fläckar) kan receptbelagda eller receptfria ljusare krämer hjälpa till att förkorta den tid det tar för områdena att blekna. Du bör också använda solskydd, eftersom solljus kan förlänga områdenas mörker.

  • Vitiligo

Vitiligo är ett tillstånd där kroppens immunsystem angriper pigmentceller (melanocyter), vilket orsakar pigmentförlust. Andra sjukdomar i immunsystemet som förknippas med vitiligo är bland annat diabetes, perniciös anemi, sköldkörtelsjukdom och Addisons sjukdom. Vitiligo orsakar släta, vita hudfläckar, vanligtvis runt munnen och ögonen eller på handryggen. Hos vissa personer kan dessa fläckar dyka upp över hela kroppen. Det finns inget botemedel mot vitiligo, men det finns flera behandlingar, bland annat: topiska steroidpreparat, topiska immunmodulerare, topiska D-vitaminanaloger, färgämnen eller psoralener (ljuskänsliga läkemedel) som används i kombination med behandling med ultraviolett A-ljus (UVA-ljus) och excimerlaser, som ger riktat ultraviolett B-ljus (UVB-ljus). Alla behandlingar kan ta 6 eller fler månader innan de är effektiva.