Renässansens konst och arkitektur

Introduktion

Fra Angelico: Förkunnelse (ca 1440-45), fresco, norra korridoren, klostret S Marco, Florens; foto: Erich Lessing/Art Resource, NY
Fra Angelico: Förkunnelse, ca 1440-45: Erich Lessing/Art Resource, NY

Renässansen är en epok i Europa från 1300- till 1500-talet då en ny stil inom måleri, skulptur och arkitektur utvecklades efter gotiken. Även om en religiös syn på världen fortsatte att spela en viktig roll i européernas liv, kännetecknas renässansperioden av en växande medvetenhet om naturen, den individuella och kollektiva mänsklighetens världsliga existens. Renässansen, som härstammar från det franska ordet renässans och det italienska ordet rinascità, som båda betyder ”pånyttfödelse”, var en period då forskare och konstnärer började undersöka vad de trodde var en återupplivning av klassisk lärdom, litteratur och konst. Till exempel började anhängarna till 1300-talsförfattaren Petrarca studera texter från Grekland och Rom för deras moraliska innehåll och litterära stil. Denna studie, som kallades humanism och som hade sina rötter i det medeltida universitetet, var inriktad på retorik, litteratur, historia och moralfilosofi.

Under renässansen kvarstod många drag från medeltiden, bland annat arvet från de konstnärliga tekniker som användes i böcker, manuskript, dyrbara föremål och oljemålning. Jan van Eycks och Rogier van der Weydens målningar registrerar naturens utsökta detaljer för att underlätta betraktarens religiösa och andliga upplevelse. Norr om Alperna kulminerade renässansens ideal i Albrecht Dürers verk i början av 1500-talet, och Tyskland blev ett dominerande konstnärligt centrum. I och med reformationen och den katolska kyrkans frånvaro i de tyskspråkiga länderna under 1500-talet bidrog tryck i form av träsnitt och gravyrer till att sprida de protestantiska idealen. Till följd av detta specialiserade sig konstnärer som Pieter Bruegel I i Nederländerna och Hans Holbein i England på mer sekulära ämnen som landskap och porträtt.

Slutligen är periodens höjdpunkt, kallad högrenässansen, mest känd för några av den västerländska konstens största mästare: Leonardo da Vinci, Michelangelo och Rafael. Berömda verk som Leonardos Mona Lisa, Michelangelos takfresker i Sixtinska kapellet och Rafaels berömda madonnor fortsätter att förundra betraktarna med sin naturalism. Efter högrenässansen utvecklades manérismen från ca 1510-20 till 1600. Works of this style often emphasized the artifice and adroit skill of the artist. Major works such as the Palazzo del Te by Giulio Romano and Parmigianino’s Madonna of the Long Neck reflect Mannerist innovations. In France, the presence of Italian Mannerist painters at Fontainebleau established the courtly taste. For many, the artistic creations of the Renaissance still represent the highest of achievements in the history of art.

Essays

• Renaissance
• Mannerism

Biographies

• Alberti, Leon Battista
• Altdorfer, Albrecht
• Bellini, Giovanni
• Botticelli, Sandro
• Bruegel, Pieter I
• Bronzino, Agnolo
• Brunelleschi, Filippo
• Christus, Petrus
• Cranach, Lucas, elder and younger
• Donatello
• Duccio
• Dürer, Albrecht
• Giotto
• Greco, El
• Leonardo da Vinci
• Lippi, Fra Filippo
• Lombardo, Tullio
• Manara, Baldassare
• Memling, Hans
• Michelangelo
• Piero della Francesca
• Piero di Cosimo
• Raphael
• Sarto, Andrea del
• Tintoretto, Jacopo
• Titian
• Eyck, Jan van
• Weyden, Rogier van der

Back to all Subject Guides