Semion Mogilevich

Tidigt livRedigera

Mogilevich föddes 1946 i en judisk familj i Kyivs stadsdel Podol.

Hans första betydande förmögenhet härrörde från att lura ryska judar som var angelägna om att emigrera till bland annat USA och Israel; Mogilevich gjorde uppgörelser om att köpa deras tillgångar, sälja dem till marknadspris och skicka intäkterna vidare. I stället sålde han helt enkelt tillgångarna och drog in pengarna i fickan. Han avtjänade två fängelsestraff, på 3 och 4 år, för valutahandelsbrott.

Från början av 1980-talet var Mogilevich enligt FBI den viktigaste kontakten för penningtvätt för Solntsevskaya Bratva.

HungaryEdit

I början av 1991 flyttade Mogilevich till Ungern och gifte sig med sin ungerska flickvän Katalin Papp. Han fick tre barn med henne och skaffade sig ett ungerskt pass. Han bodde i en befäst villa utanför Budapest och fortsatte att investera i en mängd olika företag, bland annat köpte han en lokal vapenfabrik, ”Army Co-Op”, som tillverkade luftvärnskanoner.

1994 fick Mogilevitj-koncernen kontroll över Inkombank, en av Rysslands största privata banker, genom en hemlig uppgörelse med bankens ordförande Vladimir Vinogradov, vilket innebar att han fick direkt tillgång till världens finansiella system. Banken kollapsade 1998 på grund av misstankar om penningtvätt.

Tjeckisk razziaEdit

I maj 1995 gjordes en razzia av tjeckisk polis vid ett möte i Prag mellan Mogilevitj och Sergej Michailov, chef för Solntsevskaja Bratva. Tillfället var en födelsedagsfest för en av de biträdande Solntsevo-mafiosi. Tvåhundra festdeltagare (inklusive dussintals prostituerade) på restaurangen ”U Holubů”, som ägdes av Mogilevich, greps och 30 av dem utvisades ur landet. Polisen hade fått tips om att Solntsevo-gruppen hade för avsikt att avrätta Mogilevich på festen på grund av en omtvistad betalning på 5 miljoner dollar. Men Mogilevich dök aldrig upp och man tror att en högt uppsatt person inom den tjeckiska polisen, som samarbetade med den ryska maffian, hade varnat honom. Snart införde dock det tjeckiska inrikesministeriet ett tioårigt inreseförbud för Mogilevich, medan den ungerska regeringen förklarade honom persona non grata och britterna förbjöd hans inresa till Storbritannien och förklarade honom ”en av de farligaste männen i världen”.

TorontobörsenRedigera

Under 1997 och 1998 kunde Mogilevichs, Michailovs och andra med anknytning till den ryska maffian närvaron bakom ett publikt företag som handlades på Torontobörsen (TSX), YBM Magnex International Inc, avslöjades av kanadensiska journalister. Den 13 maj 1998 gjorde dussintals agenter från FBI och flera andra amerikanska myndigheter en razzia mot YBM:s huvudkontor i Newtown, Pennsylvania. Aktierna i det publika företaget, som hade värderats till 1 miljard dollar på TSX, blev värdelösa över en natt.

Penningtvätt och skatteflyktRedigera

Inkombank och Bank Menatep deltog fram till 1998 i ett system för penningtvätt på 10 miljarder dollar genom Bank of New York. Mogilevich misstänktes också för att ha deltagit i storskaligt skattebedrägeri, där obeskattad eldningsolja såldes som högbeskattat bilbränsle – en av de största skandalerna som briserade runt 1990-1991.

Omräkningar visar att upp till en tredjedel av de sålda bränslena gick genom detta system, vilket resulterade i massiva skatteförluster för olika länder i Centraleuropa (Tjeckien, Ungern, Slovakien och Polen). I Tjeckien beräknas skandalen ha kostat skattebetalarna omkring 100 miljarder CZK (≈5 miljarder US-dollar) och omfattade bland annat mord och mordförsök på en journalist som skrev om problemet.

Under 2003 satte USA:s federala utredningsbyrå (Federal Bureau of Investigation) upp Mogilevich på en lista över eftersökta personer för att han hade deltagit i ett system som syftade till att lura investerare i det kanadensiska företaget YBM Magnex International Inc. Frustrerade av sina tidigare misslyckade försök att åtala honom för vapenhandel och prostitution hade de nu valt att åtala honom för storskaligt bedrägeri som sitt bästa hopp om att få honom på fall. Han ansågs dock vara den mäktigaste ryska maffian i livet. I en intervju 2006 sade Jon Winer, tidigare chef för Clintonadministrationen för bekämpning av organiserad brottslighet, följande: ”Jag kan säga er att Semion Mogilevich är en så allvarlig organiserad brottsling som jag någonsin har stött på, och jag är övertygad om att han är ansvarig för mord på uppdragsgivare.”

Mogilevich greps i Moskva den 24 januari 2008 för misstänkt skatteflykt. Han ställdes mot borgen och släpptes den 24 juli 2009. Vid frigivningen uppgav det ryska inrikesministeriet att han släpptes eftersom anklagelserna mot honom ”inte är av särskilt allvarlig karaktär”.

Ivan Fursin har haft nära kopplingar till Mogilevitj.

FBI:s lista över tio mest eftersökta personerRedigera

Den 22 oktober 2009 namngavs han av FBI som den 494:e flyktingen som placerades på listan över tio mest eftersökta personer. I december 2015 togs han bort från listan. FBI uppgav att han inte längre uppfyllde kriterierna för listan, av skäl som rörde att han bodde i ett land med vilket USA inte upprätthåller ett utlämningsavtal.

Enligt FBI:s rapporter hade Mogilevich allianser med Camorra, i synnerhet med Salvatore DeFalco, en lägre stående medlem av Giuliano-klanen. Mogilevich och DeFalco skulle ha hållit möten i Prag 1993.

Trots de arresteringsorder som utfärdats mot honom lever han fortfarande fritt i Moskva, enligt FBI. När det gäller Mogilevich själv hade statliga brottsbekämpande organ från hela världen vid det laget försökt åtala honom i över tio år. Men han hade, med en journalists ord, ”en förmåga att aldrig vara på fel plats vid fel tidpunkt”.

Både Mogilevitj och hans kompanjon Michailov slutade att resa till väst i slutet av 1990-talet.