Sepoy

Sepoy-mutineriet
1857-58

År 1857 hade britterna fått fullständig politisk kontroll över Indien. I takt med att västerländsk utbildning infördes och missionärer urholkade det hinduiska samhället växte förbittringen bland det indiska folket och till den kom oro bland den gamla styrande klassen när britterna bestämde sig för att formellt avskaffa mogulriket.

Sepoy-mutineriet (= infödda trupper i den brittiska armén) inleddes den 10 maj 1857, då indiska soldater som hade satts i järn för att ha vägrat att ta emot nya patroner räddades av sina kamrater. De smorda patronerna måste bäras av innan de används, och tillverkarna hade levererat ett fett av nöt- och fläskkött – som var motbjudande för både hinduer och muslimer.

Den indiska garnisonen i Delhi anslöt sig till myteristerna och proklamerade Bahadur Shah, den tituläre mogulkejsaren, som deras ledare.

Etttagandet av Delhi gjorde att myteriet förvandlades till en utbredd revolt. Men ledarna var inte enade, eftersom de försökte återuppliva de tidigare hinduiska och muslimska regimerna, som traditionellt hade varit motståndare till varandra.

Britterna hade vissa fördelar. De fick förstärkningar från Storbritannien, och de hade en bas i Bengalen, och i Punjab var sikherna så fientligt inställda till muslimerna att de stödde britterna mot mogulernas restaurering i Delhi.

Britterna återerövrade Delhi hösten 1857, ytterligare fälttåg följde året därpå och våren 1858 hade britterna återigen full kontroll över Indien.