Skillnaden mellan klinisk psykologi och rådgivningspsykologi

Om du funderar på att ta en examen i klinisk psykologi, rådgivningspsykologi eller någon annan examen i psykologi har du många valmöjligheter. Från vilken typ av examen du ska ta till vilken skola du ska göra ditt akademiska hem. Ett av de mest grundläggande – men ändå viktigaste – besluten du kommer att fatta om en avancerad examen i psykologi är vilken typ av psykologi du vill studera. Även om det finns en viss överlappning mellan olika grenar av psykologin finns det också skillnader, och det område du bestämmer dig för att studera kommer att avgöra din utbildnings- och karriärväg under många år framöver.

En klinisk psykolog och en rådgivande psykolog delar många funktioner. Båda grupperna av psykologer tillhandahåller till exempel psykoterapi och deltar i forskning. De är anställda i liknande miljöer, till exempel universitet och rådgivningscenter på högskolor, hälsokliniker i samhället, sjukhus och privatpraktiker. När det gäller licensiering finns det inte heller någon skillnad mellan grupperna – kliniska psykologer och rådgivande psykologer betraktas båda som licensierade psykologer i alla 50 delstater (Morgan & Cohen, 2008; Roger & Stone, 2020).

Förfrågan om information

Vad är skillnaden mellan klinisk psykologi och rådgivningspsykologi?

Om du känner till skillnaderna mellan klinisk psykologi och rådgivningspsykologi kan det hjälpa dig att välja den idealiska psykologiutbildningen. Låt oss utforska klinisk psykologi kontra rådgivningspsykologi lite mer ingående.

Vad är klinisk psykologi?

Kliniska psykologer får en riklig utbildning i teoretiska inriktningar, bland annat psykoanalytiska, beteendevetenskapliga och kognitivt beteendevetenskapliga teoretiska grunder (Norcross, 2000). Kliniska psykologer arbetar i en mängd olika miljöer, t.ex., men inte begränsat till, universitet, kommunala mentalsjukhus, privatpraktik, sjukhus, slutenvårdsmiljöer, primärvårdsmiljöer och akademiska medicinska centra (Brems & Johnson, 1997; Norcross, 2000). Medan kliniska psykologer arbetar med ett brett spektrum av psykopatologi och kliniska diagnoser, får de också en mer omfattande klinisk utbildning med allvarlig psykopatologi, inklusive bland annat bipolär sjukdom, schizofreni och allvarliga depressiva störningar (Morgan & Cohen, 2008).

Vad är rådgivningspsykologi?

I motsats till sina kliniska motsvarigheter tenderar rådgivningspsykologer att ansluta sig till humanistiska och personcentrerade teoretiska inriktningar och är ofta anställda vid universitet och rådgivningscenter vid universitet och i miljöer för människovård, till exempel mentalsjukvårdscentraler och familjeomsorg (Brems & Johnson, 1997; Norcross et al., 1998; Norcross, 2000). Rådgivande psykologer tenderar att arbeta med friskare patienter som har mindre allvarliga psykologiska problem. Deras arbete är mer inriktat på känslomässiga, sociala och fysiska problem som uppstår på grund av typisk stress i livet eller allvarligare problem i samband med skola, arbete eller familjemiljöer (Norcross, 2000). Rådgivande psykologer kan träffa patienter för relationsproblem, missbruksrådgivning, karriärrådgivning, svårigheter att anpassa sig till livsförändringar och andra liknande frågor.

Förbättra din karriär

Ska jag bli klinisk eller rådgivande psykolog?

American Psychological Association (APA) ackrediterar doktorandprogram i klinisk psykologi, rådgivning och skolpsykologi, liksom praktikplatser och postdoktorala residensprogram. Ackrediteringen visar att programmet har uppfyllt Standards of Accreditation in Health Service Psychology (SoA) och att de utexaminerade har kompetens att tillhandahålla psykologiska tjänster till allmänheten (https://accreditation.apa.org/why-accreditation-matters). Dessutom kräver vissa licensnämnder att kandidater ska ha utexaminerats från ett APA-ackrediterat doktorandprogram, så att se till att du väljer ett APA-ackrediterat program har flera fördelar efter examen. Alla APA-ackrediterade doktorandprogram har befunnits överensstämma med standarderna för ackreditering, men varje program har mål som är unika och som definierar utbildningsmålen för deras utexaminerade.

Ditt val av doktorandprogram i psykologi beror på dina intressen. Är du intresserad av att studera psykopatologi och arbeta med patienter med allvarliga psykologiska och mentala störningar? Eller är du mer intresserad av att ge känslomässigt och yrkesmässigt stöd till en friskare befolkningsbas?

Oavsett dina karriärpreferenser kommer ett doktorandprogram i antingen klinisk psykologi eller rådgivningspsykologi att tjäna dig väl. Faktum är att en peer-reviewed studie av program för rådgivning och klinisk psykologi runt om i landet fann ett betydande antal likheter mellan de två typerna av program, och noterade att det var viktigare att välja ett doktorandprogram som erbjöd specialiserade koncentrationer och en fakultet vars intressen stämmer överens med dina (Morgan & Cohen, 2008).

Oavsett var dina karriärintressen ligger kan Alliant International University’s California School of Professional Psychology (CSPP) hjälpa dig på din väg. Vi erbjuder utbildningsprogram för doktorsexamen i klinisk psykologi på ett antal campusplatser i hela Kalifornien. Varje program erbjuder också praktisk erfarenhet och ett brett utbud av fokusområden för att ytterligare specialisera dina studier och vägleda din framtida karriär efter examen.

Om du vill veta mer om Alliants doktorsexamen i klinisk psykologi, PsyD i klinisk psykologi eller vår magisterexamen i klinisk rådgivning kan du ringa oss idag på 1-866-679-3032.

Alliant International University erbjuder många utbildningsprogram, magisterprogram, PsyD- och PhD-program i klinisk psykologi med mera på våra campus i Kalifornien och online. Ansök till ett rådgivningsprogram i dag!

Källor:

• American Psychological Association (n.d.). Varför APA-ackreditering spelar roll. Hämtad 8 december 2020 från https://accreditation.apa.org/why-accreditation-matters
• Brems, C., & Johnson, M.E. (1997) Comparison of recent graduates of clinical versus counseling psychology programs, The Journal of Psychology, 131(1), 91-99, doi: 10.1080/00223989709603507
• Morgan, R. D., & Cohen, L. M. (2008). Klinisk och rådgivande psykologi: Kan skillnader utläsas ur tryckt rekryteringsmaterial? Training and Education in Professional Psychology, 2(3), 156-164.
• Norcross, J. C., Sayette, M. A., Mayne, T. J., Karg, R. S., & Turkson, M. A. (1998). Att välja ett doktorandprogram i professionell psykologi: Vissa jämförelser mellan doktorsexamen i rådgivning, doktorsexamen i klinisk psykologi och PsyD klinisk psykologiprogram. Professional Psychology: Research and Practice, 29, 609-614. doi:10.1037/0735-7028.29.6.609
• Norcross, J. C. (2000). Klinisk psykologi kontra rådgivningspsykologi: What’s the diff. Eye on Psi Chi, 5(1), 20-22.
• Roger, P. R., & Stone, G. (2020). Rådgivande psykologi kontra klinisk psykologi. Society of Counseling Psychology: American Psychological Association Division 17. https://www.div17.org/about-cp/counseling-vs-clinical-psychology/