Spastisk cerebral pares

Vad är spastisk cerebral pares?

Spastisk cerebral pares är en utvecklingsstörning som orsakas av skador på hjärnan före födseln, under förlossningen eller under de första levnadsåren.

Detta tillstånd förhindrar den normala utvecklingen av motoriska funktioner.

Spastisk CP kännetecknas av ryckiga rörelser, muskelspänningar och ledstyvhet.

Denna typ av cerebral pares gör ofta att enkla uppgifter blir svårare, till exempel att gå eller plocka upp små föremål. Vissa barn med spastisk CP utvecklar också samtidiga tillstånd till följd av sin hjärnskada. Exempel på dessa samexisterande tillstånd är ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och epilepsi.

Typer av spastisk CP

Det finns fyra huvudtyper av cerebral pares, och varje CP-diagnos kan delas upp ytterligare för att mer exakt beskriva ens hjärnskada och relaterade symtom. De olika typerna av spastisk cerebral pares klassificeras utifrån var rörelseproblemen finns. Barn med spastisk CP kan till exempel ha muskelstelhet i en arm, båda benen eller en hel sida av kroppen.

Spastisk diplegi

Muskelstelhet förekommer främst i benen. Denna typ av CP kan även påverka rörligheten i barnets armar något.

Spastisk hemiplegi

En sida av kroppen påverkas av rörelseproblem, där armen vanligtvis är stelare än benet.

Spastisk quadriplegi

Alla fyra lemmar påverkas, liksom bålen och ansiktet. Barn med quadriplegi har ofta samtidiga störningar, till exempel epilepsi.

Causer och riskfaktorer

Cerebral pares är ett samlingsbegrepp för utvecklingsstörningar i rörelsen som orsakas av en hjärnskada. Varje typ av cerebral pares orsakas av skador på en specifik del av hjärnan.

Spastisk cerebral pares orsakas av skador på den motoriska hjärnbarken och de pyramidala banorna i hjärnan, som förbinder den motoriska hjärnbarken med ryggmärgen. Genom att förstå funktionen hos den motoriska cortexen och de pyramidala banorna kan man förklara hur skador på dessa system påverkar rörelsen hos personer med spastisk CP.

Skador på den motoriska cortexen

Den motoriska cortexen är belägen i hjärnbarken, som är den största delen av hjärnan. Den motoriska cortexen består av flera delar som ansvarar för att vidarebefordra signaler till andra delar av hjärnan för att styra rörelser.

En viktig aspekt av den motoriska cortexen i förhållande till cerebral pares är dess reglering av frivilliga rörelser. Skador på denna region i hjärnan gör att den frivilliga rörelsen blir svårare att kontrollera och mindre flytande, eller ”spastisk”.

Skador på pyramidalbanorna

Pyramidalbanorna i hjärnan är kommunikationsvägar mellan hjärnbarken och nerverna i ryggmärgen. Om pyramidalbanorna är skadade kan den motoriska hjärnbarken inte skicka korrekta signaler till ryggmärgen. Ryggmärgen är den ena halvan av det centrala nervsystemet, där den andra halvan utgörs av hjärnan och hjärnstammen. Dessa delar av hjärnan är viktiga för sensoriska funktioner som syn, känsel och rörelse.

Den motoriska hjärnbarken och de pyramidala banorna kan skadas av:

  • Prenatal hjärnblödning eller infektion
  • Brist på syre till hjärnan under födseln
  • Hjärnskada eller infektion efter födseln

Vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att en utvecklingsrelaterad hjärnskada inträffar. Dålig hälsa hos modern och låg födelsevikt är bara några av riskfaktorerna för alla typer av cerebral pares.

Tillstånd och symtom

Tillstånd och symtom på spastisk cerebral pares är olika för varje barn. Skillnader i symtom beror på hur allvarlig barnets hjärnskada är och eventuella samtidiga störningar som kan förekomma.

I allmänhet är de vanligaste symtomen på spastisk CP följande:

  • Stela, strama muskler (hypertoni) på ena eller båda sidorna av kroppen
  • Överdrivna rörelser
  • Begränsad rörlighet
  • Abnormala gångarter
  • Korsade knän
  • Lederna sträcker sig inte fullt ut
  • Går på tåspetsar
  • Kontrakturer
  • Abnormala reflexer

Co-kan också förekomma, såsom hörsel- och synnedsättning, men dessa är inte direkt relaterade till cerebral pares; De orsakas av den ursprungliga förlossningsskadan.

Under de första åren av ett barns liv kan det vara mycket svårt att känna igen tecknen på cerebral pares. Detta beror på att symtomen vanligtvis inte visar sig förrän barnet börjar sakna milstolpar i utvecklingen. Under småbarnsåren tenderar många barn att uppvisa några av samma ryckiga reflexer som förknippas med spastisk CP. Det kan ta upp till 5 års ålder innan en fullständig diagnos av cerebral pares uppnås.

Behandling av spastisk cerebral pares

Behandling av spastisk CP varierar från fall till fall. Svårighetsgraden av symtomen, lokaliseringen av rörelseproblemen och eventuella sekundära tillstånd är de största faktorerna när det gäller att beskriva behandlingen. Det finns dock fem huvudsakliga behandlingsvägar för CP: fysioterapi, arbetsterapi och talterapi, medicinering och kirurgi.

Fysioterapi

Den första typen av behandling som skrivs ut till barn med spastisk CP är vanligtvis fysioterapi. Målet med fysioterapi är att ge barnet så mycket självständighet som möjligt. Denna behandling är inriktad på flexibilitetsövningar och att sträcka ut stela muskler.

Fysioterapeuter kommer vanligtvis att använda dagliga rörelseomfångsövningar (ROM) och sträckningsövningar för att förbättra rörligheten i leder och mjukvävnader. Fysioterapeuter använder ofta åldersanpassade leksaker och spel för att göra terapin rolig för barnet. Denna typ av terapi kan bidra till att förbättra den allmänna motoriska funktionen och förebygga eventuella framtida komplikationer.

Arbetsterapi

En annan form av terapi som används för att behandla barn med spastisk CP är arbetsterapi. Målet med arbetsterapi är att förbättra barnets förmåga att självständigt utföra dagliga uppgifter och aktiviteter i hemmet, skolan, arbetet och offentliga miljöer.

Arbetsterapeuter utför övningar som riktar sig mot vissa muskler i handleden, underarmen, tummen och överkroppen. Denna behandling är fördelaktig för spastisk CP eftersom den fokuserar på att förbättra den motoriska kontrollen, den bilaterala koordinationen och styrkan i överkroppen. Arbetsterapeuter kan också bedöma behovet av olika hjälpmedel, till exempel adaptiva saxar eller skrivredskap.

Talkoterapi

Talkoterapi används för att förbättra orala rörelser hos barn med spastisk CP. Målet med talterapi är att stärka de muskler som används för talet, vilket hjälper till med artikulation och samordning. Vissa barn med denna typ av CP kan uppleva dregling eller svårigheter att svälja eller tala. Att utföra övningar som innehåller kommunikationshjälpmedel kan bidra till att förbättra motoriska och kognitiva förmågor samt självförtroende.

Talkoterapi ger barnen med spastisk CP verktygen för att tydligt kommunicera sina tankar och umgås med andra. Denna form av terapi kan också hjälpa till att göra tuggning, andning och sväljning mindre svårt, vilket möjliggör normal tillväxt och utveckling.

Läkemedel

Läkemedel, till exempel bensodiazepiner, tas oralt för att lindra muskelstelhet och förbättra rörligheten i hela kroppen. Det finns också mediciner som kan behandla muskelstelhet i specifika delar av kroppen, till exempel benen eller armarna.

För ett barn med spastisk CP som också drabbas av anfall ordinerar läkare ofta mediciner som kan kontrollera frekvensen av dessa episoder. På samma sätt kan läkemedel som diazepam (Valium) användas för att slappna av i musklerna. Detta är särskilt användbart vid behandling av spasticitet i underbenen. Målet med att använda mediciner för att behandla denna typ av CP bör vara att hitta mediciner med de mest effektiva resultaten, samt den lägsta mängden negativa biverkningar.

Kirurgi

Kirurgi kan vara en stor del av behandlingen för barn med spastisk cerebral pares. Det finns flera typer av operationer som används för att korrigera ledförskjutningar, förkortade muskler och sensoriska nedsättningar som hindrar normal motorisk funktion. Selektiv dorsal rhizotomi (SDR) är en vanlig operation som förknippas med barn som har spastisk cerebral pares. Målet med denna operation är att slappna av musklerna och förbättra rörligheten i olika områden.

Liv med CP

Varje barn med CP är olika, och vissa kräver mer behandling än andra. Ett gemensamt mål för föräldrar är att ge sitt barn ett så bra liv som möjligt. Det finns hjälp tillgänglig för föräldrar som utforskar behandlingsalternativ och de kostnader som är förknippade med deras barns tillstånd.

Om du vill veta mer om spastisk cerebral pares kan du försöka ladda ner vår kostnadsfria Cerebral Palsy Guide. Denna guide innehåller över 12 sidor med djupgående information för barn och föräldrar till ett barn med CP.