Svart lakrits har en kuslig och farlig sida

Svart lakrits kan se ut och smaka som en oskyldig godbit, men detta godis har en mörk sida. Den 23 september 2020 rapporterades det att svart lakrits var boven i dramat vid en 54-årig mans död i Massachusetts. Hur kan detta vara möjligt? En överdosering av lakrits låter mer som en skruvad saga än ett trovärdigt faktum.

Jag har ett långvarigt intresse för hur kemikalier i vår mat och miljö påverkar vår kropp och vårt sinne. När något till synes ofarligt som lakrits är inblandat i ett dödsfall påminns vi om det berömda uttalandet av den schweiziske läkaren Paracelsus, toxikologins fader: ”Allt är gift, och ingenting är utan gift; det är bara doseringen som gör att en sak inte är ett gift.”

Jag är professor vid institutionen för farmakologi och toxikologi och författare till boken ”Pleased to Meet Me”: Genes, Germs, and the Curious Forces That Make Us Who We Are”.

Problemets rot

Den olyckliga man som nyligen dukade under för överdriven konsumtion av svart lakrits är inte ensam. Det finns ett fåtal liknande fallrapporter i medicinska tidskrifter, där patienterna drabbas av hypertonikris, muskelnedbrytning eller till och med avlider. Biverkningar ses oftast hos personer över 40 år som äter mycket mer svart lakrits än genomsnittspersonen. Dessutom konsumerar de vanligen produkten under längre perioder. I det senaste fallet hade mannen från Massachusetts ätit en och en halv påse svart lakrits varje dag i tre veckor.

Lakrits är en blommande växt som är inhemsk i delar av Europa och Asien. Dess vetenskapliga namn, Glycyrrhiza, kommer från de grekiska orden ”glykos” (söt) och ”rhiza” (rot). Det aromatiska och söta extraktet från roten har länge använts som örtmedicin för en mängd olika hälsoproblem, från halsbränna och magproblem till halsont och hosta. Det finns dock inte tillräckliga bevis för att lakrits är effektivt för att behandla något medicinskt tillstånd.

Glycyrrhizin (även kallad glycyrrhizinsyra) är den kemiska substans i svart lakrits som ger godiset dess karakteristiska smak, men den leder också till dess giftiga effekter.

Glycyrrhizin efterliknar hormonet aldosteron, som bildas av binjurarna när kroppen behöver behålla natrium och utsöndra kalium. Natrium och kalium arbetar tillsammans som ett slags cellbatteri som driver kommunikationen mellan nerver och sammandragningen av muskler. För mycket glycyrrhizin rubbar balansen mellan dessa elektrolyter, vilket kan höja blodtrycket och störa hjärtats rytm. Andra symtom på överdrivet lakritsintag är svullnad, muskelsmärta, domningar och huvudvärk. En undersökning av den man som dog efter att ha ätit för mycket lakrits visade att han hade farligt låga nivåer av kalium, vilket stämmer överens med glycyrrhizintoxicitet.

Det bör noteras att ett antal lakritsbaserade livsmedel inte innehåller äkta lakrits, utan använder ett aromersättande substitut som kallas anisolja, vilket inte medför de faror som diskuteras här. Dessutom innehåller röd lakrits, trots sitt namn, sällan lakritsextrakt. Istället är röd lakrits berikad med kemikalier som ger den sin körsbärs- eller jordgubbssmak.

Produkter som innehåller äkta lakrits är vanligtvis märkta som sådana och anger lakrits-extrakt eller glycyrrhizinsyra bland ingredienserna. Var uppmärksam på att vissa produkter, till exempel svarta gelébönor eller Good & Plenty, är blandningar av olika godis som innehåller både anisolja och lakritsextrakt.

Gömda faror som ökar risken

Glycyrrhizin har den distinkta lakritsmaken och är 50 gånger sötare än socker och har använts i andra typer av godis, läskedrycker, te, belgiska öl, halstabletter och tobak. Detta kan göra det svårt att hålla reda på hur mycket glycyrrhizin som har konsumerats, och en kombination av dessa produkter kan utlösa negativa effekter.

En del människor tar kost- eller hälsotillskott som redan innehåller lakrits, vilket ökar risken för toxiska effekter när man äter svart lakritsgodis. Vissa läkemedel som hydroklortiazid är diuretika som orsakar ökad urinering, vilket kan sänka kaliumnivåerna i kroppen. Glycyrrhizin sänker också kaliumnivåerna, vilket ytterligare stör balansen mellan elektrolyterna, vilket kan ge muskelkramper och oregelbunden hjärtrytm.

Personer med vissa redan existerande tillstånd är mer mottagliga för överdosering av svart lakrits.

Patienter som till exempel redan har låga kaliumnivåer (hypokalemi), högt blodtryck eller hjärtrytmrubbningar är sannolikt mer känsliga för effekterna av överdriven lakrits. De med lever- eller njurbrist kommer också att behålla glycyrrhizin i blodet under längre tid, vilket ökar risken för att uppleva dess negativa effekter.

Vad ska man göra?

Om du är ett fan av svart lakrits finns det ingen anledning att förbjuda den från ditt skafferi. Om du äter i små mängder då och då utgör lakrits inget större hot mot annars friska vuxna och barn. Men det är tillrådligt att övervaka ditt intag.

Med Halloween i antågande, se till att påminna dina barn om att godis är en ”iblandmat”, särskilt den svarta lakritsen. Livsmedelsverket har utfärdat varningar om de sällsynta men allvarliga effekterna av för mycket svart lakrits och råder människor att undvika att äta mer än två uns svart lakrits per dag i två veckor eller längre. Myndigheten uppger att om du har ätit mycket svart lakrits och får oregelbunden hjärtrytm eller muskelsvaghet ska du sluta äta det omedelbart och kontakta din vårdgivare.

En del forskare har dessutom varnat för rutinmässig användning av lakrits i form av kosttillskott eller te för dess påstådda hälsofördelar. En översiktsartikel från 2012 varnade för att ”daglig konsumtion av lakrits aldrig är motiverad eftersom fördelarna är små jämfört med de negativa effekterna av kronisk konsumtion”

.