Tio förvånansvärt vackra spindlar

1. Wasp Spider (Argiope bruennichi)

De ljusgula ränderna på den här spindelns buk lockar insekter till sitt nät, möjligen genom att efterlikna färgerna på vissa blommor. Ränderna på benen är dock osynliga för insekterna. Detta kan bidra till att kamouflera spindeln från sina potentiella offer.

2. Norra juvelspindeln (Gasteracantha fornicata)

Dessa skogslevande spindlar har en invecklat mönstrad, starkt reflekterande dorsal ”sköld”. På något sätt lockar detta till sig insektsbyten. Spindlarna riktar sina sköldar mot det mörka skogsgolvet när de jagar, så det kan vara så att insekterna förväxlar dem med ljusa luckor i träden och flyger in ovetandes.

3. Norrländsk gyllene ormbåge (Nephila pilipes, tidigare N. maculata)

Finns i varma områden i Asien, Afrika och Australasien, och honorna av den här arten är några av de största spindlarna på jorden: deras spännvidd på benen kan nå 20 cm. Deras kroppar är visuella lockmedel. En studie som publicerades 2002 visade att buken hos de nordliga gyllene klotspindlarna reflekterar mycket ultraviolett ljus, vilket insekter är särskilt känsliga för. Insekterna kan förväxla spindlarna med blommor, som också reflekterar mycket UV-ljus.

4. Brun jaktspindel (Heteropoda venatoria)

Också känd som jättekrabbspindel har denna varelse ett distinkt jaktredskap. Den har en vit rand, eller ”mustasch”, under ögonen. Remsan är så reflekterande att den till och med på natten är tillräckligt ljus för att locka nattfjärilar till spindeln. Nattfjärilar utgör det mesta av dess föda, men den har också setts festa på fladdermöss och skorpioner.

5. Orkidspindel (Leucauge magnifica)

Denna spökliknande art lockar insekter till sitt nät från två håll. Dess silverfärgade rygg och gulrandiga buk är båda kraftfulla lockmedel, och den sistnämnda är särskilt effektiv på natten. Spindelns färgning kan efterlikna en födokälla som insekterna är beroende av.

6. Krabbspindel (Thomisus spp.)

Det finns många sorters krabbspindlar, men de som tillhör släktet Thomisus är unika. Många Thomisus-arter bosätter sig på blommor och gör byten på de pollinerande insekterna som besöker dem. Vissa arter kan ändra sin kroppsfärg för att matcha blomman de sitter på. Detta kan se ut som ett enkelt kamouflage, men det är i själva verket ett lockbete. Kropparna hos dessa spindlar reflekterar ultraviolett ljus, vilket får deras värdblommor att verka ljusare och mer attraktiva för insekter.

7. Brasiliansk krabbspindel (Epicadus heterogaster)

En annan typ av krabbspindel tar växtimitationen till en högre nivå. Denna iögonfallande art finns i vita, gula, lila och bruna varianter, som alla har utvecklats för att likna olika blommor. Denna förklädnad kan hjälpa spindlarna att locka till sig bin och andra pollinatörer, samtidigt som de skyddar dem från rovdjur.

8. Nätdekoratörer (olika släkten)

Spindlar använder mer än bara sina kroppar för att locka till sig byten. Många arter, som Cyclosa insulana på bilden, spinner invecklade mönster i sina nät. Dessa dekorationer, eller ”stabilimenta”, kan vara lockbete för flygande insekter. De reflekterar ultraviolett ljus, vilket kan locka till sig byten precis som de UV-reflekterande spindlar som redan diskuterats.

9. Påfågelspindel (Maratus spp.)

De är inga jaktlockmedel, men parningsuppvisningarna hos påfågelspindlar är spektakulära. Under uppvaktningen lockar hanarna till sig honor genom att vifta och vibrera med sin iriserande buk. Deras förstorade centrala ögon är utrustade med teleobjektiv, och deras färgseende är långt överlägset vårt – så från en påfågelspindelhonas perspektiv måste dessa uppvisningar se ännu mer bländande ut.

10. Bolaspindlar (olika släkten)

Bolaspindlar har några av de mest sofistikerade lockmedlen i djurriket. De spinner inte ett nät, utan fångar istället insekter genom att svänga en enda silkeslina med en klibbig droppe i slutet. En art, Mastophora hutchinsoni, har också ett osynligt hemligt vapen. På natten släpper de ut kemikalier som efterliknar kvinnliga nattfjärilars könsferomoner. De hanfjärilar som blir för nyfikna får ett klibbigt slut. Spindlarna efterliknar faktiskt feromonerna från två arter av nattfjärilar och ändrar den kemiska blandning de släpper ut beroende på vilken av dem som är aktiv.