Tio skäl till att sänka rösträttsåldern

Att sänka rösträttsåldern är ett nytt begrepp för många människor, men det finns många goda skäl som visar att det är ett sunt och etiskt val.

1. Ungdomar har vuxenansvar, men förvägras samma rättigheter. Personer under 18 år är bidragande och aktiva medlemmar i samhället. Miljoner av oss är anställda och arbetar frivilligt i våra samhällen. Många personer under 18 år har också ”vuxna” ansvarsområden – till exempel att vara den huvudsakliga vårdaren för en sjuk familjemedlem, driva ett företag och ge betydande ekonomiska bidrag till våra hushåll.

Vi är också kapabla till otrolig intelligens och prestationer. Människor under 18 år har förmågan att vinna ett Nobelpris, nå toppen av Mount Everest, bedriva cancerforskning, bli publicerade författare, undervisa i kärnfysik på avancerad nivå, driva egna skolor, arbeta för NASA och riskera sina liv för att rädda andra. Om unga människor är kapabla till en sådan mängd fantastiska prestationer har vi säkert förmågan att rösta på den kandidat som bäst företräder våra intressen.

2. Ungdomar förväntas följa lagen, men har inget att säga till om när det gäller att skapa den. Personer under 18 år förväntas följa vuxnas lagar och drabbas av vuxnas konsekvenser om vi inte gör det. I alla delstater är det möjligt att överföra ett ärende från ungdomsdomstol till brottmålsdomstol för vuxna, och i vissa delstater överförs alla brott som begås av 16- och 17-åringar automatiskt. Ungefär 250 000 personer under 18 år ställs inför rätta, döms eller fängslas som vuxna varje år i USA. Detta innebär att vårt samhälle inte bara förväntar sig att unga människor vet vad som är rätt och fel och vilka konsekvenser det får om man bryter mot vissa lagar, utan vårt samhälle förväntar sig också att vi kan navigera i rättssystemet för vuxna och att vi är mogna nog att placeras i fängelser för vuxna. Det är hycklande att säga till oss att vi är mogna och ansvarsfulla vuxna när de begår ett brott, men okunniga och naiva när vi vill rösta.

Vi förväntas också följa lagen när det gäller skatter. År 2011 betalade personer under 18 år över 730 miljoner dollar enbart i inkomstskatt och hade ingen representation om hur dessa pengar användes. Denna ”beskattning utan representation” borde inte vara mer tolerabel för moderna amerikaner än vad den var under den amerikanska revolutionen.

3. Ungdomar deltar redan i politiken. Trots försök att utestänga oss från den politiska processen gör vi fortfarande våra röster hörda. Ungdomar har startat ytterst framgångsrika kampanjer för borgmästare och delstatliga lagstiftare innan de ens var gamla nog att rösta.

Personer under 18 år har också deltagit i politiken genom att bilda politiska aktionskommittéer, leda kampanjer, förespråka våra rättigheter inför lagstiftande organ och bli gräsrotsaktivister. Och även om vi inte får rösta kan ungdomar bidra med lika mycket pengar till en politisk kampanj som vuxna. Faktum är att USA:s högsta domstol har slagit fast att det faktiskt strider mot våra rättigheter enligt första tillägget att förbjuda personer under 18 år från denna del av den politiska processen.

Oavsett om det handlar om att bilda politiska grupper i skolan, organisera protester eller använda sociala medier för att uttrycka vår åsikt hittar unga människor ett sätt att engagera sig i politiken. Och om vi så gärna vill vara delaktiga i den politiska processen, hur kan politikerna då förneka oss denna rättighet längre?

4. Ungdomar är bra väljare. När rösträttsåldern har sänkts till 16 år har unga människor visat vårt intresse för att rösta. När Takoma Park i Maryland 2013 sänkte rösträttsåldern till 16 år hade registrerade väljare under 18 år ett fyra gånger högre valdeltagande än väljare över 18 år. Och återigen i Hyattsville, Maryland (den andra orten i USA som sänkte rösträttsåldern till 16 år) hade registrerade 16- och 17-åriga väljare ett högre valdeltagande än äldre väljare. Sjuttonåringar hade också ett högre valdeltagande än personer i åldern 20-50 år i primärvalet i Chicago 2014.

Samma tendenser har förekommit utanför USA. Väljare i åldern 16-17 år hade ett högre valdeltagande än äldre väljare under 30 år i Norges val 2011, väljare under 35 år i Skottlands folkomröstningsval 2014 och väljare i åldern 18-20 år i Österrikes val 2011 och 2014.

Och även om det kan vara svårt att avgöra vad som utgör en ”bra röst” (se nedan) försökte en grupp forskare avgöra kvaliteten på de röster som avgavs av personer under 18 år genom att jämföra hur väl deras röster stämde överens med deras angivna värderingar. Det visade sig att väljare i åldern 16-17 år hade gjort val som ”stämde bättre överens med partiets ståndpunkter”, vilket fick forskarna att dra slutsatsen att ”en sänkning av rösträttsåldern inte tycks ha någon negativ inverkan på legitimiteten och kvaliteten på de demokratiska besluten.”

5. Att sänka rösträttsåldern kommer att bidra till att öka valdeltagandet. Att rösta är en vanehandling – människor som röstar i ett val är mer benägna att rösta i nästa val. Att sänka rösträttsåldern kommer att etablera nya väljare när det är mindre troligt att människor flyttar till följd av att de går på college eller lämnar sina familjer. Personer under 18 år tenderar att ha starkare rötter i sitt samhälle, eftersom de ofta har bott i samma område i många år och har etablerat kontakter med sin skola, sin familj, sina vänner och andra samhällsgrupper. Detta ger oss en medvetenhet och uppskattning av lokala frågor. Eftersom det är mindre troligt att vi bor långt hemifrån behöver vi inte hantera otydliga bosättningslagar eller frånvaroomröstningar som kan avskräcka högskolestudenter eller andra nya väljare. Eftersom det är vanemässigt att rösta kommer uppmuntran av nya väljare i yngre åldrar att öka valdeltagandet när befolkningen blir äldre. Ungdomar som röstar påverkar också sina föräldrars valdeltagande. I en studie av programmet Kids Voting (där personer under 18 år fick rösta i ett låtsasval) var föräldrar som hade barn som deltog i programmet mer benägna att rösta i det faktiska valet.

6. Att sänka rösträttsåldern kommer att förbättra ungdomars liv. Ungdomar har rätt att bli hörda och att våra intressen tas på allvar. Men genom att beröva unga människor deras rösträtt talar samhället om för oss att vi inte har något av värde att tillföra de politiska samtalen i vårt samhälle. Det ger också politikerna tillåtelse att ignorera våra intressen eftersom personer under 18 år inte har något sätt att ställa sina företrädare till svars.

Detta är särskilt oroväckande eftersom det finns vissa frågor, såsom miljöförstöring, offentlig utbildningspolitik, långvarig statsskuld, lagar om kroppslig bestraffning och fattigdom, som påverkar unga människor mer än någon annan. Yngre människor kan också vara bättre insatta i moderna frågor som rör integritet på internet och användning av sociala medier. Men eftersom unga människor är underrepresenterade i politiken är de frågor som påverkar oss också underrepresenterade. En sänkning av rösträttsåldern kommer också att bidra till att öka ungdomars medborgarengagemang. De ord som uttalades inför senatens justitieutskott som stödde en sänkning av rösträttsåldern 1971 är lika sanna då som nu:

”Den anakronistiska begränsningen av rösträttsåldern tenderar att alienera dem från systematiska politiska processer och driva dem till att söka efter ett alternativt, ibland våldsamt, sätt att uttrycka sina frustrationer över klyftan mellan nationens avtal och handlingar. En sänkning av rösträttsåldern kommer att ge dem en direkt, konstruktiv och demokratisk kanal för att göra sina åsikter gällande och ge dem en ansvarsfull delaktighet i nationens framtid.” (1971 U.S. Code Cong. Admin. News på s. 365-367)

7. Kunskap och erfarenhet är inte kriterier för rösträtt. Även om unga människor kan vara lika politiskt informerade som äldre människor finns det inget krav på att någon av grupperna ska ha någon politisk kunskap överhuvudtaget. Faktum är att när tester har använts för att registrera väljare har det alltid handlat om att förhindra att vissa grupper av människor får politisk makt snarare än att se till att väljarkåren är så välinformerad som möjligt. På grund av deras diskriminerande karaktär används kunskaps- eller läs- och skrivtester inte någonstans i USA.

Trots detta har kongressen försökt fastställa hur mycket kunskap en potentiell väljare kan behöva, och även då kom man i Voting Rights Act från 1965 fram till att en utbildning i sjätte klass ger ”tillräcklig läs- och skrivkunnighet, förståelse och intelligens för att rösta i alla val”. Senare, när lagen förnyades 1975, drev senatens justitieutskott denna idé vidare genom att konstatera: ”Det är svårt att se varför medborgare som inte kan läsa eller skriva skulle hindras från att delta i beslut som direkt påverkar deras omgivning”. (S. Rep. No. 94-295, 1975: 24)

Om du får diagnosen utvecklingsstörning eller drabbas av en hjärnskada förlorar du inte automatiskt din rösträtt, och i själva verket har många delstater antagit lagar som uttryckligen säkerställer att du behåller din rösträtt såvida den inte har tagits bort i en domstol.

8. Det finns inga felaktiga röster. I en demokrati nekar vi inte människor rösträtt för att vi tror att de kanske röstar fel. Det kan vara lätt att känna sig förbryllad av hur andra människor röstar, även om vi känner dem mycket väl. Många tror att det finns väljare som är helt okunniga i sakfrågor, som är sorgligt missledda när det gäller ekonomin, som får sina politiska idéer från partiska medier, som röstar på kandidater på grundval av deras personlighet och som är helt naiva om världen. Ändå anses det inte vara en seriös ståndpunkt att beröva människor deras rösträtt bara för att vi inte håller med dem, såvida inte den gruppen råkar vara berövad sitt rösträtt redan.

Ingen som förespråkar en sänkt rösträttsålder tror att unga människor alltid kommer att rösta intelligent, särskilt eftersom alla inte kan enas om vad det innebär. Men samma sak kan sägas om vuxna. Varför har unga människor en högre standard än alla andra?

9. Argument mot att sänka rösträttsåldern kan också användas för att beröva vuxna rösträtt. I en demokrati är allmän rösträtt en rättighet för alla medborgare och möjligheten att rösta bör inte tas bort lättvindigt eller godtyckligt. Om en grupp ska berövas sin rösträtt måste bevisbördan ligga på dem som vill ta bort rösträtten, i stället för att kräva att den förtryckta gruppen ska bevisa varför de förtjänar rätten.

Under historiens gång har argumenten mot att öka rösträtten alltid varit tveksamma och det är de fortfarande – oavsett grupp. Om du tror att unga människor är för naiva eller outbildade för att rösta, så fråga dig själv vad du skulle tycka om att få ett test innan du fick rösta. Oavsett testet skulle många vuxna misslyckas. Det finns också vuxna som saknar mognad eller som lätt kan manipuleras. Argumentet att vissa grupper av människor saknar kunskap eller mognad för att rösta har använts mot att öka rösträtten för människor som inte äger mark, tjänstefolk och kvinnor genom historien.

10. Lagstiftning för att sänka rösträttsåldern har mer stöd än du tror. När USA beslutade att avskaffa åldersdiskriminering vid röstning för alla som är 18 år eller äldre i alla val, antog man det 26:e författningstillägget. Ändringens överväldigande och tvåpartistiska stöd gjorde att den kunde gå till historien som den snabbaste författningsändringen någonsin att ratificeras.

I dag fortsätter en sänkning av rösträttsåldern att ha ett brett stöd. Nästan hälften av USA:s delstater har under de senaste två decennierna haft lagstiftningsförsök att sänka rösträttsåldern, inklusive fyra städer i Maryland som framgångsrikt har sänkt rösträttsåldern till 16 år. Internationellt sett har mer än 25 länder en lägre rösträttsålder än 18 år, och många fler länder överväger att följa deras exempel. Du kan läsa mer om det breda stödet för att sänka rösträttsåldern i vår statusrapport om rösträttsåldern.