Tools for Systems Thinkers: The 6 Fundamental Concepts of Systems Thinking

In this series on systems thinking, I share the key insights and tools needed to develop and advance a systems mindset for dealing with complex problem solving and transitioning to the Circular Economy.

I have taught thousands of hours of workshops in systems, sustainability and design, and over the years refined ways of rapidly engaging people with the three dimensional mindset needed to think and work in circular systems. Min motivation för att skriva den här online-verktygslådan är att hjälpa till att utöka yrkesverksammas förmåga att snabbt anta ett systemtänkande för positiv påverkan.

Word have power, and in systems thinking, we use some very specific words that intentionally define a different set of actions to mainstream thinking. Ord som ”syntes”, ”uppkomst”, ”sammankoppling” och ”återkopplingsslingor” kan vara överväldigande för vissa människor. Eftersom de har mycket specifika betydelser i förhållande till system, låt mig börja med att utforska sex* huvudteman.

*Det finns långt fler än sex, men jag valde ut de viktigaste som du definitivt behöver känna till, och allteftersom vi går vidare i denna serie om verktygslådor för systemtänkande kommer jag att utöka några av de andra nyckelbegreppen som utgör ett systemtänkande.

Interconnectedness

Systemtänkande kräver en förändring av tankesättet, bort från linjärt till cirkulärt. Den grundläggande principen för detta skifte är att allt är sammankopplat. Vi talar om sammankoppling inte på ett andligt sätt, utan på ett biologiskt vetenskapligt sätt.

I huvudsak är allting beroende av något annat för att överleva. Människor behöver mat, luft och vatten för att upprätthålla våra kroppar, och träd behöver koldioxid och solljus för att trivas. Allting behöver något annat, ofta ett komplext antal andra saker, för att överleva.

Också livlösa föremål är beroende av andra saker: en stol behöver ett träd som växer för att ge den sitt trä, och en mobiltelefon behöver eldistribution för att drivas. Så när vi säger att ”allt är sammankopplat” ur ett systemtänkandeperspektiv definierar vi en grundläggande princip för livet. Utifrån detta kan vi ändra vårt sätt att se på världen, från en linjär, strukturerad ”mekanisk världssyn” till en dynamisk, kaotisk, sammankopplad uppsättning av relationer och återkopplingsslingor.

En systemtänkare använder detta tankesätt för att reda ut och arbeta inom komplexiteten hos livet på jorden.

Syntes

I allmänhet, syntes avser kombinationen av två eller flera saker för att skapa något nytt. När det gäller systemtänkande är målet syntes, i motsats till analys, som är en uppdelning av komplexiteten i hanterbara komponenter. Analys passar in i den mekaniska och reduktionistiska världsbilden, där världen delas upp i delar.

Men alla system är dynamiska och ofta komplexa; därför behöver vi ett mer holistiskt tillvägagångssätt för att förstå fenomen. Syntes handlar om att förstå helheten och delarna på samma gång, tillsammans med de relationer och kopplingar som utgör helhetens dynamik.

Syntes är i huvudsak förmågan att se det sammanlänkade.

Emergence

From a systems perspective, we know that larger things emerge from smaller parts: emergence is the natural outcome of things coming together. In the most abstract sense, emergence describes the universal concept of how life emerges from individual biological elements in diverse and unique ways.

Emergence is the outcome of the synergies of the parts; it is about non-linearity and self-organization and we often use the term ’emergence’ to describe the outcome of things interacting together.

A simple example of emergence is a snowflake. It forms out of environmental factors and biological elements. När temperaturen är rätt bildas frusna vattenpartiklar i vackra fraktalmönster runt en enda molekyl av materia, till exempel en föroreningssprick, en spor eller till och med döda hudceller.

Begreppsmässigt tycker människor ofta att det är lite knepigt att få grepp om emergens, men när man väl har förstått det börjar hjärnan bilda emergenta utfall av de olikartade och ofta märkliga saker som man stöter på i världen.

Det finns inget i en larv som säger att den kommer att bli en fjäril – R. Buckminster Fuller

Feedback Loops

Då allting är sammankopplat finns det ständiga återkopplingsslingor och flöden mellan element i ett system. Vi kan observera, förstå och ingripa i återkopplingsslingor när vi förstår deras typ och dynamik.

De två huvudtyperna av återkopplingsslingor är förstärkande och balanserande. Det som kan vara förvirrande är att en förstärkande återkopplingsslinga vanligtvis inte är bra. Detta sker när element i ett system förstärker mer av samma sak, till exempel befolkningstillväxt eller alger som växer exponentiellt i en damm. I förstärkande slingor kan ett överflöd av ett element ständigt förädla sig självt, vilket ofta leder till att det tar över.

En balanserande återkopplingsslinga är däremot när element i systemet balanserar saker och ting. Naturen har i princip klarat av detta med rovdjur/bytesdjur-situationen – men om man tar bort för mycket av ett djur från ett ekosystem får man i nästa ögonblick en populationsexplosion av ett annat, vilket är den andra typen av återkoppling – förstärkande.

Kausalitet

Förståelse av återkopplingsslingor handlar om att få perspektiv på kausalitet: Hur en sak resulterar i en annan sak i ett dynamiskt och ständigt föränderligt system (alla system är dynamiska och förändras ständigt på något sätt; det är livets väsen).

Kausalitet och verkan är ganska vanliga begrepp i många yrken och i livet i allmänhet – föräldrar försöker lära ut den här typen av kritiska lektioner i livet till sina barn, och jag är säker på att du kan minnas en nyligen inträffad tidpunkt då du var utsatt för en påverkan från en oavsiktlig handling.

Kausalitet som begrepp inom systemtänkandet handlar egentligen om att kunna dechiffrera hur saker och ting påverkar varandra i ett system. Att förstå kausalitet leder till ett djupare perspektiv på agens, återkopplingsslingor, kopplingar och relationer, som alla är grundläggande delar av systemkartläggning.

Systemkartläggning

Systemkartläggning är ett av de viktigaste verktygen för systemtänkare. Det finns många sätt att kartlägga, från analog klusterkartläggning till komplex digital återkopplingsanalys. De grundläggande principerna och metoderna för systemkartläggning är dock universella. Identifiera och kartlägg elementen av ”saker” inom ett system för att förstå hur de är sammankopplade, relaterar och agerar i ett komplext system, och härifrån kan unika insikter och upptäckter användas för att utveckla interventioner, förändringar eller politiska beslut som dramatiskt kommer att förändra systemet på det mest effektiva sättet.

Denna introduktion till sex nyckelkoncept. är viktiga byggstenar för att utveckla ett detaljerat perspektiv på hur världen fungerar ur ett systemperspektiv och kommer att förbättra din förmåga att tänka divergent och kreativt för att få en positiv inverkan.

Att arbeta och undervisa i systemtänkande i flera år har lett till att jag har utvecklat ytterligare nya verktyg, liksom att jag använder dessa gamla begrepp från pionjärerna.

Vad som framstår för mig som kritiskt för att göra en positiv inverkan, är förmågan att utveckla ditt eget individuella agerande och dina egna åtgärder. För att kunna göra det måste man först sätta sig in i de centrala begreppen. Jag har en onlineklass där jag förklarar allt detta här.

I nästa kapitel i den här serien kommer jag att gå in mer i detalj på förståelsen av systemdynamik, en central del av praktiken. Om du vill gå ännu djupare kan du kolla in hela den uppsättning program som jag har skapat tillsammans med mitt team på Disrupt Design och UnSchool. Vi utformade dem för att hjälpa individer och organisationer att öka sin förmåga att skapa förändring för en positiv, regenerativ och cirkulär ekonomi.