Uppryckningen

Uppryckningen, inom kristendomen, är den eskatologiska (som handlar om de sista sakerna och sluttiden) tron på att både levande och döda troende kommer att stiga upp i himlen för att möta Jesus Kristus vid den andra återkomsten (Parousia).

Tron på uppryckningen uppstod ur förväntan på att Jesus skulle återvända för att frälsa alla medlemmar i kyrkan. Termen uppryckning förekommer dock ingenstans i Nya testamentet. I sitt första brev till thessalonikerna skrev aposteln Paulus att Herren kommer att komma ner från himlen och att ett basunrop kommer att föregå uppståndelsen av ”de döda i Kristus” (4:16). Därefter kommer ”vi som fortfarande lever och är kvar att ryckas upp” (på latin, rapio, standardöversättning av Paulus ursprungliga koinegrekiska) ”tillsammans med dem på molnen för att möta Herren i luften” (4:17). I de synoptiska evangelierna (Markus, Matteus och Lukas) nämns Jesu återkomst till jorden från himlen, t.ex, Markusevangeliet citerar Jesus som förutspår en ”ankomst i moln med stor makt och härlighet” (13:26).

Tro på uppryckningen är ofta förknippad med en tro på att tusenårsriket bokstavligen ska komma, Jesu Kristi 1000-åriga styre efter hans återkomst, som nämns i kapitel 20 i Uppenbarelseboken för Johannes (även känd som Uppenbarelseboken), även om det också finns amillenniala tolkningar av tron som förkastar den föreställningen. Det finns också en uppdelning mellan pre-tribulationister, som tror att uppryckningen kommer att ske före en period av vedermödor på jorden som nämns i Daniel (12:1) och Matteus (24:21) och som föregår Slutet, och post-tribulationister, de som tror att uppryckningen kommer att ske efter den perioden. Slutligen har dispensationalismen, föreställningen att Gud periodiskt ingår ett nytt förbund med sitt folk, haft ett visst inflytande på tron, såtillvida att vissa som tror på hänryckningen anser sig vara dispensationalister.

I likhet med Paulus epistlar och Johannes’ Uppenbarelseboken har den apokalyptiska litteraturen och det tusenåriga tänkandet länge behållit ett grepp om den kristna fantasin, även när de har tolkats på olika sätt eller – i fallet med tusenårigheten – till och med förkastats av några av de viktigaste personerna i den kristna teologins historia. Den rörelse som på 1500-talet kallades futurism, och som förespråkades av jesuiten Francisco Ribera, betonade det framtida uppfyllandet av den profetia om slutet som nämns i skriften, med både antikrists uppkomst och Kristi återkomst. En annan historisk händelse vars idéer kan ha haft ett visst inflytande på den senare utvecklingen av idén var grundandet av Massachusetts Bay-kolonin av puritaner som försökte bygga en ”stad på en kulle” i väntan på återkomsten. Den evangeliska glöden under det stora uppvaknandet (början av 1700-talet) och det andra stora uppvaknandet (slutet av 1700-talet och början av 1800-talet) i Förenta staterna främjade i stor utsträckning idéer om tusenårsriket, om en ny dispensation och om den nära förestående återkomsten av Kristus. Den mest kända av dessa tänkare var William Miller, vars förutsägelse att återkomsten skulle ske 1843 inspirerade det senare bildandet av adventistkyrkorna.

Tidén om uppryckningen höll sig kvar under resten av 1800-talet och under hela 1900-talet och vann popularitet bland vissa evangelikala och fundamentalistiska kristna samt bland vissa andra kristna och även icke-kristna nya religiösa rörelser. Under det kalla kriget mellan Förenta staterna och Sovjetunionen, särskilt när hotet om kärnvapenkrig växte, blev profetiorna om uppryckningen allt vanligare. I slutet av 1900-talet och början av 2000-talet var idén framträdande i populärkulturen, delvis på grund av den tusenåriga glöd som uppstod när år 2000 närmade sig. De så kallade ”Chick Pamphlets” (illustrerade traktat som evangelisten Jack Chick författade) och Left Behind (1995-2007), en roman- och filmserie, var två exempel på detta fenomen. Samtidigt spreds profetior om sluttiden som förespråkade ett specifikt datum för uppryckningen – framför allt de två datum under 2011 som förutspåddes av den amerikanske evangelisten Harold Camping.